Annons:

SVT Play blockerade säkra mejltjänster av misstag

Publicerad 21 oktober 2026 – av Karl Emil Nikka
En hand håller en svart tv-fjärrkontroll med fingrarna dolda bakom dosan. Tv:n i bakgrunden är oskarp.
SVT Play inför stegvis krav på inloggning i apparna, medan webbversionen förblir tillgänglig utan konto.
Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.

För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.

SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.

  • Simplelogin (simplelogin.com)
  • Addy (anonaddy.com)
  • Firefox Relay (mozmail.com)
  • Brave (bravealias.com)
  • Duckduckgo (duck.com)
Skärmavbild av registreringssidan för SVT-konto. En mejladress som slutar på simplelogin.com är ifylld. Följande felmeddelande visas. ”Vi tillåter inte den här e-postleverantören. Försök med en annan e-postadress.”
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems

SVT blockerade säkra mejltjänster

Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.

Annons:

Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.

SVT har nu hävt blockeringen

Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.

Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.

Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.

Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tågtrafiken stoppas när Boelo drar in över Sverige

Publicerad Igår 11:09 – av Redaktionen
Vågstänk över en våt hamnpromenad i Helsingör, med vindsträckta flaggor och träbänkar i förgrunden.
Boelo gav kraftig blåst även i Danmark. I Helsingör drev vågstänk in över hamnpromenaden under söndagsmorgonen.

Stormen Boelo når Sverige på söndagen med vindbyar nära 30 sekundmeter. Trafikverket har stoppat tågtrafiken på flera sträckor.

SMHI har utfärdat flera gula varningar för kraftig vind och omkring 30 millimeter regn, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Varningarna gäller framför allt kustområdena i sydväst och längs östkusten upp till och med Västernorrlands län.

Under morgonen uppmättes byvindar på 29,7 meter per sekund på Vinga och 29,5 meter per sekund på Nidingen. Enligt SMHI har Boelo en ovanlig vindriktning som kan fälla många träd. Myndigheten råder människor att surra fast studsmattor och trädgårdsmöbler, eftersom vindarna kan gå över 20 sekundmeter.

På söndagsmorgonen var tågtrafiken helt inställd på sträckorna Göteborg–Herrljunga–Mariestad, Kil–Torsby, Borås–Varberg, Hässleholm–Karlskrona och Emmaboda–Karlskrona. Trafikverkets presstalesperson Emmely Hornborg kallade stoppet en förebyggande åtgärd, så att ingen ska fastna i ett stillastående tåg.

Nedfallna träd låg över småvägar, och på E45 mellan Åmål och Säffle hade ett träd legat sedan klockan 7. Trafikverket uppmanar bilister att köra försiktigt.

Även färjetrafiken till och från Gotland påverkas. Många enduroförare från helgens Gotland Grand National har blivit kvar på ön, enligt uppgifter till SVT Nyheter Öst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stadsmissionerna kräver mer av staten mot hemlösheten

Publicerad Igår 10:10 – av Emil Fjellstedt
Fasad vid Masthuggskliniken i Göteborg med Stadsmissionens symbol och klinikens namnskylt.
Sveriges Stadsmissioner vill se fler statliga insatser mot hemlöshet. På bilden syns Stadsmissionens verksamhet vid Masthuggskliniken i Göteborg, arkivfoto från 2022.

Regeringens strategi mot hemlöshet löper ut 2026, men behovet av bostad och mat är fortsatt högt. Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner kräver nu fler statliga åtgärder.

Hemlösheten i Sverige har legat på en hög och relativt stabil nivå i flera decennier, uppger Epoch Times. I den bredare kartläggningen rör det sig om omkring 30 000 personer.

— Sverige är ett av de länder som inte har fått ner hemlösheten särskilt mycket, säger Jonas Rydberg på Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner till Epoch Times.

Strategin gäller 2022–2026 och har fyra mål. Hemlöshet ska förebyggas och ingen ska bo eller leva på gatan. Bostad först bör införas nationellt, och det sociala perspektivet i samhällsplaneringen ska stärkas.

De senaste nationella siffrorna finns i Socialstyrelsens kartläggning för 2023. Där ingår 27 383 vuxna i fyra olika hemlöshetssituationer. Det handlar alltså om betydligt fler än de som sover utomhus.

Den största gruppen, 16 878 personer eller 62 procent, bodde i långsiktiga boendelösningar som socialtjänsten ordnat.

Akut hemlösa var 4 436 personer. Av dem sov 745 utomhus, i garage, källare, bil eller liknande.

Ytterligare 3 209 hade själva ordnat ett tillfälligt boende. Och 2 713 skulle lämna en institution eller ett boende med stöd utan att ha någon bostad att flytta till.

Socialstyrelsen bedömer siffrorna som ett minimum. Jämfört med 2017 fick myndigheten samtidigt uppgifter om 2 707 färre personer från motsvarande uppgiftslämnare. Då omfattade kartläggningen 30 090 personer.

Egen bostad utan förhandskrav

Bostad först utvecklades i USA på 1990-talet och används i dag i flera länder, däribland Sverige. Den som får en bostad behöver inte först bli nykter, gå i behandling eller klara boendeträning.

Samtidigt erbjuds frivilligt stöd som anpassas efter den enskilde, till exempel vid psykisk ohälsa, missbruk, myndighetskontakter och vardagssysslor. Resultaten varierar, särskilt när det gäller missbruk och psykisk hälsa.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att Bostad först och andra individanpassade boenden behöver bli fler, framför allt i de större städerna och kommunerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska Palantirpartnern övervaka hela jorden med AI-satelliter

Övervakningssamhället

  • Satellogics planerade Merlin-system ska kartlägga hela jorden dagligen med en meters upplösning. AI ombord ska upptäcka objekt och förändringar och skicka varningar.
  • Satellogic och Palantir offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete om Foundry och tillgång till satellitbilder för Palantirs statliga och kommersiella kunder via MetaConstellation och Edge AI. Samma år sköts en NewSat med Palantirs AI upp.
  • Merlin ska övervaka miljontals platser, bland annat militärbaser, hamnar och gränsövergångar. Automatiska larm ska kunna följas av mer detaljerade satellitbilder, även för försvars- och underrättelsebruk.
  • Grävande journalisten Whitney Webb varnar för att satellitbilder, databaser och AI kan göra människor till måltavlor innan de begått något brott – utifrån vad algoritmer tror att de kommer att göra.
Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt, Markus Andersson
Peter Thiel till vänster, med en illustrerad observationssatellit ovanför jordens horisont till höger och Palantirs logotyp.
Satellogics Palantirsamarbete omfattar satellitdata och AI-analys. Whitney Webb varnar för hur tekniken kan användas för att förutsäga människors agerande.

Satellogic presenterade systemet Merlin i mars. Den första satelliten ska enligt bolagets plan skjutas upp i oktober 2026 och hela konstellationen väntas vara i drift under första halvåret 2027.

Målet är att gå från enstaka beställda satellitbilder till en löpande övervakning av miljontals platser. Kunder ska kunna följa bland annat militärbaser, hamnar, flygplatser, gränsövergångar och energianläggningar över hela världen.

Satellogic vill därmed göra hela planeten till föremål för daglig, automatiserad kartläggning. AI ska inte bara sortera bilderna utan upptäcka förändringar och slå larm – en kapacitet som bolaget uttryckligen utvecklar även för försvars- och underrättelsebruk.

AI ska analysera varje bildpunkt

Enligt Satellogic ska Merlin kombinera daglig global kartläggning med en upplösning på en meter. Bolaget beskriver det som en övergång från periodiska bilder till "kontinuerlig underrättelse".

Satelliterna ska utrustas för AI-bearbetning ombord. Varje bildpunkt ska kunna analyseras för klassificering, objektdetektering och identifiering, varefter systemet skickar varningar när en förändring bedöms vara betydelsefull.

Det kan exempelvis handla om att registrera om ett övervakat föremål har tillkommit eller försvunnit, om fordon rör sig i ett område eller om en flygplats och annan infrastruktur förändras. När något upptäcks ska andra satelliter kunna riktas mot platsen för mer detaljerade bilder.

Satellogic framhåller civila användningsområden som jordbruk, skogsbruk, miljöövervakning och kontroll av energinät. Samma teknik är samtidigt uttryckligen konstruerad för försvars- och underrättelseuppdrag.

En rad av Satellogics NewSat-satelliter under produktion i en fabrikslokal
Satellogics befintliga NewSat-satelliter under produktion. Merlin är en separat planerad konstellation vars första satellit enligt bolaget ska skjutas upp i oktober. Bild: Satellogic

Palantir har arbetat med satelliterna sedan 2021

Palantirs roll i samarbetet omfattar både analysverktygen och kundernas tillgång till Satellogics bildmaterial.

Företagen offentliggjorde 2022 ett femårigt samarbete. Satellogic skulle använda Palantirs dataplattform Foundry, medan Palantirs statliga och kommersiella kunder skulle få tillgång till satellitbolagets bildmaterial genom plattformarna MetaConstellation och Edge AI.

I april samma år sköt företagen upp en NewSat-satellit med Palantirs AI-teknik ombord. Där kunde modeller sortera satellitbilder redan i omloppsbanan, upptäcka bland annat fartyg, flygplan och byggnader samt välja ut det mest relevanta materialet innan det skickades till jorden, enligt Palantirs redogörelse från 2022.

Palantirs MetaConstellation beskrivs i dag som ett system som kan samordna hundratals satelliter och andra sensorer. Programmet kopplar samman redan existerande sensornät och väljer vilka resurser som ska användas för en viss fråga.

Illustration av en satellit, jorden och en högatmosfärisk ballong som separata sensorlager
Illustrationen gestaltar hur satellitbilder kan kombineras med andra sensorlager i ett gemensamt analyssystem. Illustration: NyD

Webb varnar för "förbrott"

Den grävande journalisten Whitney Webb pekar framför allt på steget från observation till förutsägelse. När satellitbilder kombineras med andra databaser och AI-modeller kan tekniken, enligt hennes varning, börja användas för att bedöma vad människor eller grupper kan tänkas göra i framtiden.

Varningen gäller vad en infrastruktur för ständig kartläggning kan möjliggöra när den kopplas till Palantirs analysverktyg och statliga säkerhetsapparater.

Palantir använder ett annat språk. Bolaget talar om att ge beslutsfattare snabba "insikter", låta algoritmer hitta föremål av intresse och anpassa satelliternas uppdrag efter förändrade behov. Skillnaden mellan dessa beskrivningar handlar mindre om den tekniska kapaciteten än om vem som får definiera ett hot och vilka konsekvenser en algoritmisk bedömning ska få.

Trumps direktiv breddar hotbilden

Webb kopplar även utvecklingen till den amerikanska regeringens utvidgade jakt på "inhemsk terrorism". President Donald Trump utfärdade i september 2025 direktivet NSPM-7, som beordrar federala myndigheter att kartlägga och slå sönder nätverk bakom politiskt våld.

Direktivet omfattar utredningar av individer, organisationer, finansiärer och återkommande beteendemönster som myndigheter anser kan tyda på framtida våld.

Den amerikanska medborgarrättsorganisationen ACLU har varnat för att direktivets breda formuleringar kan öppna för övervakning av aktivister, ideella organisationer och politiska kritiker, även när deras verksamhet skyddas av yttrande- och föreningsfriheten.

Tekniken och den politiska infrastrukturen utvecklas därmed parallellt. Satellogic bygger kapacitet för daglig kartläggning av hela planeten, Palantir erbjuder AI-system som förenar satelliter och andra sensorer, och amerikanska myndigheter får i uppdrag att identifiera nätverk innan befarat politiskt våld inträffar.

Om bolagets tidsplan håller kommer den första Merlin-satelliten att lämna jorden redan i oktober – och de avgörande frågorna blir då vilka som får använda materialet, vilka mål som ska följas och hur den som pekas ut av en algoritm kan försvara sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.