Finland har lyckats pressa ned självmorden kraftigt under de senaste årtiondena. Det visar färska siffror från landets officiella dödsorsaksstatistik.
År 1990 tog 1 512 personer sina liv i Finland. Förra året, 2024, var antalet 761, enligt Statistikcentralen.
Män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Av självmorden 2024 gällde 577 män och 184 kvinnor. Flest fall fanns i åldersgruppen 25–44 år, där 276 självmord registrerades.
Minskningen har pågått under lång tid. Institutet för hälsa och välfärd, THL, pekar på att en vändning kom i samband med Finlands nationella arbete för att förebygga självmord, som pågick mellan 1986 och 1996.
Annons:
Sedan dess har antalet fortsatt att ligga klart lägre än under 1990-talets början. År 2020 registrerades 717 självmord, 2022 var antalet 740 och 2024 alltså 761.
OECD, som jämför statistik mellan industriländer, mäter självmord i relation till befolkningens storlek. I sådana jämförelser ligger Finland numera betydligt närmare Sverige och övriga Norden än tidigare.
Läsaromröstning
Vad tror du är den främsta orsaken till att självmorden halverats i Finland sedan 1990?
Röstning stängd
Nationella förebyggande program och tidiga insatser30%
3 röster
Förbättrad psykisk vård och tillgång till behandling20%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Naturen i Norge fortsätter att exploateras trots löften om att skydda den. Nio organisationer bedömer att landet bara är på väg mot 3 av naturavtalets 23 mål till 2030.
FN:s globala naturavtal antogs vid naturtoppmötet i Montreal 2022 och innehåller 23 mål till 2030. Målen ska skydda biologisk mångfald, bevara naturområden och återställa skadade ekosystem.
I rapporten "Naturavtalen i praksis" har nio miljöorganisationer granskat om Norges insatser räcker för att nå målen till 2030.
Organisationerna bedömer att Norge är på rätt väg att nå tre av målen. För tretton mål finns vissa framsteg, men arbetet går för långsamt. För sju mål ser organisationerna inga framsteg alls.
Annons:
De tre mål där Norge enligt rapporten är på rätt väg gäller biosäkerhet, alltså risker från bioteknik, internationellt samarbete om forskning och kapacitet, det vill säga kunskap och förmåga att genomföra naturarbetet, samt jämställdhet. Där har Norge kommit längst, enligt organisationerna.
Bland de sju mål där organisationerna inte ser några framsteg finns markförvaltningen, återställning av skadad natur, skydd av hotade arter och åtgärder mot främmande arter. Där finns också naturhänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske, hänsyn till naturen i olika samhällssektorer och ekonomiska styrmedel som bidrar till naturförlust.
Arvssilver som går förlorat
Biologiprofessorn Dag O. Hessen varnar för föreställningen att Norge har mer än nog med natur att ta av. När naturen försvinner går rekreationsmöjligheter och livskvalitet förlorade, inte minst för dem som kommer efter oss, säger han.
— Vi förlorar en del av arvssilvret som naturen utgör. Och det är klart, ingen är emot natur, men man ser inte konsekvenserna av detta på lång sikt, säger Hessen till NRK.
Regeringens egen naturmelding beskriver samma mekanism. Där står att varje enskild aktörs bidrag till miljöförsämringen kan vara litet, medan konsekvenserna sammantaget blir stora.
Svaga mål och dröjande restaurering
Enligt rapporten ligger en del av problemet i målen själva. Norska mål är ofta svagare än avtalets, och flera är formulerade som att Norge ska "arbeta för", "stärka" eller "föra vidare" insatser, utan mätbara och tidsatta krav. Rapporten menar också att Norge redovisar mer om planer och processer än om resultat för naturen.
WWF, en av organisationerna bakom rapporten, pekar särskilt ut arbetet med att återställa skadad natur. Avtalet kräver att minst 30 procent av skadad natur ska vara under återställning 2030, och WWF:s Sverre Lundemo anser att Norges mål är för svagt. Lundemo säger att naturen går förlorad bit för bit varje dag och att det blir dyrare ju längre åtgärderna dröjer.
Kritiken bemöts av klimat- och miljöminister Sigrun Aasland (Ap). Hon säger att regeringen inte är i mål, men att den tror att Norge kommer i mål 2030. Hon medger samtidigt att exploateringen sammantaget blivit för stor.
— Det är ju inte så att någon har bestämt sig för att exploatera massor av natur, men sammantaget har det blivit för mycket och det tar vi tag i nu, säger Aasland.
Regeringen redovisar nästa gång till Stortinget 2027. Organisationerna vill att den genomgången används för att skärpa målen och göra dem mätbara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Samlingspartiets riksdagsgrupp vill att asylsökande ska vänta på besked i förläggningar utanför EU, och att invandrares arbetslöshetsersättning knyts till arbete utfört i Finland.
Riktlinjerna, som Yle rapporterar om, har tagits fram under riksdagsledamot Atte Kalevas ledning sedan januari 2026. Gruppen vill att Finland går över till valbar migration och alltid självständigt avgör vem som får komma och på vilka villkor man får stanna.
— Vi vill ha människor till Finland som arbetar, driver företag och bygger sin framtid här, säger Kaleva.
Asylsökande ska enligt förslaget flyttas till flyktingförläggningar i länder utanför EU. Beslutsprocessen ska ändå skötas av europeiska myndigheter, och enligt Kaleva möjliggörs upplägget av EU:s migrationspakt.
Annons:
— Asylrätten har missbrukats. Det var aldrig tänkt att den skulle möjliggöra massmigration, säger Kaleva.
Enligt gruppen ryms samtliga förslag inom grundlagen och internationell rätt och kan därför genomföras omgående.
Förmåner följer arbetet
Rätten till arbetslöshetsunderstöd ska enligt riktlinjerna bygga på arbete som utförts i Finland, och ersättningen ska bero på hur länge personen har arbetat i landet. Kraven för garantipension och folkpension ska också skärpas.
Vid familjeåterförening ska den som kallar anhöriga kunna försörja familjen med eget arbete eller företagande. Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ska kräva att personen kan visa att hen integrerats, bland annat genom kunskaper i de inhemska språken och egen försörjning.
Samtidigt vill gruppen snabba på tillståndsprocesserna för arbetskraftsinvandring. Kvotflyktingar ska väljas med större hänsyn till förutsättningarna att anpassa sig till det finländska samhället.
Jukka Kopra, gruppens ordförande, fick frågan om alla ledamöter står bakom riktlinjerna.
— Det behövdes ingen omröstning, svarar Kopra.
Att riksdagsgruppen har nya riktlinjer innebär ändå inte automatiskt att Samlingspartiet som parti anammar dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen pekar ut Sverige som varnande exempel i striden om att utvisa kriminella utlänningar. Sverige är enligt henne ett land som "delvis har förstörts".
Uttalandet kommer från en intervju med den danska tidningen Berlingske, som Fria Tider återger. Frederiksen, som leder en socialdemokratisk regering, talade om invandringens konsekvenser.
— Försök bara att titta på ett land som Sverige. Det är ett land som delvis har förstörts, säger Mette Frederiksen till Berlingske, enligt Fria Tiders återgivning.
Bakgrunden är den danska striden om möjligheterna att utvisa kriminella invandrare. Frederiksen anser att både Danmark och Europa har tagit emot för många.
Annons:
— För många människor har kommit till Danmark. För många människor har kommit till Europa som inte kan uppföra sig och som begår brott, säger hon.
Sådana personer ska inte få stanna, enligt statsministern. Det är i det sammanhanget hon hänvisar till Sverige.
Frederiksen driver tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni på för att Europakonventionen ska tolkas annorlunda. Den danska linjen är att konventionens skydd inte ska hindra länder från att utvisa utländska brottslingar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norges oljefond ska kunna investera i kärnvapentillverkare, så länge bolagen sitter i en kärnvapenstat som är allierad med Norge. Förslaget överlämnades till finansminister Trygve Slagsvold Vedum på torsdagen.
Förslaget kommer från en utredning under ledning av tidigare centralbankschefen Svein Gjedrem, rapporterar norska affärstidningen Dagens Næringsliv. Kärnvapenkriteriet ska enligt pressmeddelandet formellt leva kvar, men med ändrat tillämpningsområde. Fonden ska inte vara investerad i kärnvapenproducenter, "såvida inte bolaget är hemmahörande i en stat som är kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet och som är allierad med Norge".
Därmed kan flera europeiska och amerikanska bolag som tillverkar kärnvapenkomponenter komma in i fondens investeringsuniversum. Amerikanska Lockheed Martin är i dag ett exempel på ett uteslutet bolag. Förslaget är inte beslutat. Finansdepartementet gör egna bedömningar som läggs fram till våren, och inga nya köp är belagda.
Samma vapen, nytt facit
Det som ändras är inte vapnet utan bolagets hemland. Samma produktion som i dag stoppar en investering blir tillåten om staten har rätt allierade.
Annons:
Gjedrem försvarar upplägget med att kärnvapenparaplyet är "grundläggande viktigt för vår säkerhet".
— Det är etiskt att ta vara på vår säkerhet. Då anser vi att det är etiskt att producera kärnvapen, så länge det sker inom icke-spridningsavtalet, sa Gjedrem.
Slagsvold Vedum talade på presskonferensen om att skydda pensionsfonden.
— Alla som är angelägna om att skydda det norska välfärdssamhället måste vara angelägna om att skydda pensionsfonden, sa Slagsvold Vedum.
Röda Korset varnade i juni
Kritiken är inte ny. Norges Röda Kors skrev den 1 juni 2026 till Gjedrem-utredningen, alltså långt före rapporten, och varnade "på det starkaste" mot att försvaga eller ta bort kärnvapenkriteriet.
Organisationen menar att kärnvapen aldrig kan användas utan att bryta mot grundläggande humanitär rätt. Norge har som part i icke-spridningsavtalet åtagit sig att verka för en kärnvapenfri värld. Att samtidigt investera i kärnvapentillverkare är enligt Röda Korset "en uppenbar paradox".
Etikrådet fråntas rekommendationer
Utredningen vill också att Etikrådet ska fortsätta bedöma risker men inte längre ge rekommendationer om vilka bolag som bör uteslutas. Dagens Næringsliv kallar det en "vingklippt" variant av rådet. Dessutom föreslås att offentliggörandet av uteslutningar och motiv får ske senare än i dag, med hänvisning till risken för reaktioner mot fonden och Norge.
Finansdepartementet återkommer med sina bedömningar i vårens stortingsmelding om fondens förvaltning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
