Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Det göteborgska biodlingsföretaget Stadskupan använder honungsbin som miljöövervakare i stadsmiljön. Genom e-DNA-analys av insamlat pollen kartläggs vilka växtarter som finns i området.
Med 28 bikupor utplacerade av Stadskupan i Göteborg, Mölndal och Partille fungerar bina som levande sensorer. Varje bi flyger upp till tre kilometer från kupan och samlar pollen från hundratals blomsterarter längs vägen. Det insamlade pollenet skickas sedan till SWEDNA – ett eDNA-labb vid Göteborgs universitets institution för biologi och miljövetenskap – för analys.
— Man kan ta pollen och skicka på e-DNA-analys. Från resultat som kommit ut av det kan vi se vilken nektar och vilket pollen som finns i omgivningarna, säger Malin Goldkuhl, VD för Stadskupan och projektledare för initiativet, till skattfinansierade SR.
Biologiskt fingeravtryck
Metoden bygger på så kallat eDNA – miljö-DNA – där genetiskt material analyseras direkt från omgivningen utan att enskilda organismer behöver fångas in. Pollen innehåller artspecifikt DNA, och genom sekvensering kan forskare identifiera exakt vilka växtarter bina besökt. Resultatet ger ett biologiskt fingeravtryck av stadsmiljön – vilka blommor och buskar som faktiskt finns i binas aktionsradie.
Metoden backas upp av internationell forskning. Studier publicerade i npj Biodiversity och Scientific Reports, samt indexerade på PubMed, har visat att honungsbin är effektiva bärare av eDNA och kan fungera som ett kostnadseffektivt verktyg för biodiversitetsövervakning i urbana miljöer.
Utmaningar med metoden
Trots potentialen finns utmaningar. Bin flyger inte slumpmässigt – de föredrar vissa blomarter framför andra, vilket kan ge en skev bild av artrikedomen i ett område. Den geografiska upplösningen är också begränsad: eftersom bina täcker en radie på upp till tre kilometer är det svårt att lokalisera exakt var en viss växtart påträffades. Dessutom är metoden säsongsbetonad, då bina bara är aktiva under de varmare månaderna.
Projektet är ett av flera initiativ för att öka kunskapen om biologisk mångfald i svenska städer. Resultaten väntas ge värdefull data inför stadsplaneringen i Göteborg, Mölndal och Partille.
