Högsta domstolen ger staten rätt i tvisten mellan den finlandssvenska vaccinkritikern Linda Karlström och Sveriges Television och avslår Karlströms skadeståndstalan. Beslutet väcker kritik mot rättssäkerheten i Sverige samt gränsen mellan granskning och integritetskränkning.
Högsta domstolen avslår Linda Karlströms skadeståndstalan mot svenska staten och slår fast att SVT:s omdebatterade dokumentär Vaccinkrigarna inte stred mot Europakonventionen.
Linda Karlström medverkade i dokumentären under covid-19-repressionen utan att känna till journalisternas verkliga identiteter eller programmets syfte.
SVT:s reportrar utgav sig för att själva vara vaccinkritiker och använde dold kamera i privata miljöer. I programmet beskrevs Karlström exempelvis som en "antisemit" och "extremist".
HD: Tåla kritisk granskning
I sin dom utvecklar Högsta domstolen synen på privatpersoners skydd mot granskning: "Även engagerade privatpersoner som är skickliga på att sprida och få genomslag för sina budskap kan vara sådana personer som får tåla kritisk granskning i högre grad än andra."
Resonemanget innebär att privatpersoner som når genomslag för politiska eller samhällskritiska uppfattningar får ett svagare skydd för sitt privatliv - även om de saknar formell maktposition.
HD bedömer att det allmänna intresset i detta fall vägde tyngre än det intrång i privatlivet som publiceringen innebar.
I ett pressmeddelande kommenterar en av domarna, Erik Sjöman, avgörandet: – Dokumentären ansågs inte innebära någon kränkning av klagandens rätt till skydd för privatlivet med hänsyn till det starka allmänintresset i publiceringen, säger Erik Sjöman.
Tingsrätten: Allvarligt intrång i privatlivet
Stockholms tingsrätt gjorde i mars 2023 en motsatt bedömning jämfört med såväl HD som hovrätten. Domstolen slog fast att staten genom SVT:s publicering hade kränkt Karlströms rätt till privatliv enligt Europakonventionen.
I domen skrev tingsrätten: "Det är fråga om publicering av material som åtkommits genom dold kamera samt genom vilseledande av Linda Karlström. Publiceringen har fått stor spridning och ligger alltjämt kvar på SVT Play. Det är tydligt att Linda Karlström har tagit illa åt sig av publiceringen och det tillvägagångssätt som använts för att erhålla det material som publicerats."
Tingsrätten fastställde skadeståndet till 100 000 kronor men ålade samtidigt Karlström att stå för sina egna rättegångskostnader.
Svea hovrätt ändrade domen i november 2024.
Hovrätten: Staten har inte brustit
Hovrätten delade tingsrättens bedömning att SVT:s arbetsmetoder innebar ett intrång i Linda Karlströms privatliv och konstaterade att hennes rättigheter i viss mån vägde tyngre än journalisternas yttrandefrihet.
Trots detta ansåg hovrätten att staten inte hade brustit i sina förpliktelser enligt Europakonventionen.
Enligt hovrätten hade Karlström haft tillgång till andra rättsmedel, bland annat möjligheten att väcka förtalstalan samt att anmäla publiceringen till Granskningsnämnden.
Dessa åtgärder bedömdes sammantaget utgöra ett tillräckligt skydd för hennes rättigheter. Skadeståndsyrkandet avslogs därmed.
Högsta domstolen har nu alltså fastställt hovrättens slutsats. Därmed får Linda Karlström ingen ersättning, samtidigt som hon åläggs att stå för sina rättegångskostnader i både tingsrätt och hovrätt.
Pressetik, rättssäkerhet och politiska frågor
Kritiken mot SVT har inte enbart rört juridiska aspekter utan även pressetiska överväganden.
I opinionsartiklar har debattörer hävdat att dokumentären inte avslöjade några nya missförhållanden, utan snarare använde dold kamera för att exponera och stigmatisera en privatperson i hennes hem.
SVT har å sin sida försvarat publiceringen som en nödvändig granskning av vad bolaget beskriver som en samhällsfarlig rörelse.
HD:s avgörande är vägledande och kan få betydelse för framtida granskningar av privatpersoner med kontroversiella åsikter.
I den efterföljande debatten har domen jämförts med andra skadeståndsfall där staten betalat betydande ersättningar till grovt kriminella, vilket ytterligare spätt på kritiken mot rättssystemets konsekvensanalys.
Att ledamöterna i Högsta domstolen utses av regeringen har i sammanhanget också lyfts fram av kritiker, som menar att avgörandet riskerar att uppfattas som politiskt – särskilt när public service och känsliga samhällsfrågor står i centrum.
I avgörandet har deltagit justitieråden Agneta Bäcklund, Petter Asp, Eric M. Runesson, Margareta Brattström och Erik Sjöman (referent). Föredragande har varit justitiesekreteraren Josefin Odelid.
