Riksdagen har röstat för att kräva kvalificerad majoritet vid ändringar av grundlagen, en reform som gör det betydligt svårare att ändra landets grundlagar framöver. Alla partier utom Sverigedemokraterna stödde förslaget. Kritiker hävdar att förändringen i praktiken omöjliggör ett eventuellt utträde ur EU, även om en majoritet av svenskarna skulle önska det.
Den första av två omröstningar genomfördes den 1 oktober, då riksdagen röstade för att införa kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar. Förslaget innebär att framtida ändringar av grundlagen kommer att kräva stöd från två tredjedelar av riksdagens ledamöter vid det andra beslutet, jämfört med dagens enkla majoritet, skriver Epoch Times.
Reformen bygger på ett arbete som den parlamentariska grundlagskommittén påbörjade 2020. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2027.
Samma tyngd som EU- och Nato-inträdet
— Det här är en av de viktigaste frågorna vi haft att avgöra här på länge. I betydelse skulle man kunna likna det här med när vi gick med i EU eller i Nato, sade Jimmie Åkesson (SD) nyligen i en intervju med den skattefinansierade kanalen SVT i riksdagen.
SD var ensamt parti om att rösta emot förslaget. Partiet lämnade även in en motion om folkomröstning för att få en bild av medborgarnas inställning, men förslaget röstades ned.
Stärker eller försvagar demokratin?
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar reformen "demokratistärkande", en bedömning som delas av riksdagens övriga partier. Mauricio Rojas (L) sade under en riksdagsdebatt att förändringen stärker folkviljan.
— Det är en viktig förändring eftersom den liberala demokratisynen handlar om ett folkstyre där folksuveränitetsprincipen balanseras av ett starkt skydd för individens grundläggande civila och politiska rättigheter. Vi anser att varken våra fundamentala fri- och rättigheter eller det demokratiska systemets bärande institutioner ska kunna åsidosättas med enkel majoritet, sade han.
Sverigedemokraterna ser ingen sådan demokratistärkning.
— Genom att göra grundlagen så svår att ändra skyddar man inte demokratin, man skyddar inte folkviljan – man gör demokratin en otjänst, sade Åkesson.
Ulf Ström, ordförande för Swexitpartiet, menar att lagändringen tar Sverige från ett demokratiskt majoritetsstyre mot ett odemokratiskt minoritetsstyre.
EU-medlemskapet i fokus
Kritiken handlar framför allt om konsekvenserna för ett eventuellt utträde ur EU. När Sverige gick med i unionen 1994 röstade 52,3 procent för inträdet. Med dagens regler räcker det att drygt hälften av väljarna i en folkomröstning röstar för att lämna unionen, tillsammans med en riksdagsmajoritet, för att påbörja processen. Med den nya ordningen kan däremot en minoritet på en tredjedel i riksdagen blockera beslutet, även om det backas upp av en folkomröstning.
— Om det svenska folket i en ny folkomröstning röstar för att lämna EU, och det backas upp av en majoritet i riksdagen, kan likväl en minoritet på en tredjedel blockera. Då har vi återigen åsidosatt folkstyret och frångått principen att all makt utgår från folket, säger Ström till Epoch Times.
Ström anser att grundlagsändringen är utformad för att minska möjligheten att lämna EU. Han hänvisar till andra länder där han menar att EU "köpt sig lojalitet" genom ekonomiska incitament eller påtryckningar, något som skulle kunna underlättas av den aktuella lagändringen då endast en minoritet krävs för att hindra ett utträde.
Ett sådant exempel är Ungern, där regeringsföreträdare hävdar att EU utövar ekonomisk press genom hot om att frysa bidrag om landet inte anpassar sig till EU:s normer. Erik Almqvist, före detta sverigedemokratisk riksdagsledamot och bosatt i Ungern, menar att EU försöker underminera konservativa regeringar.
— Det finns fog för kritik mot den ungerska regeringen, men på makronivå är det tydligt att EU försöker underminera konservativa regeringar som man inte uppskattar. Som i Polens fall, där man höll inne med medel inför valet. Omedelbart efter regeringsskiftet släpptes medlen, sade han till Epoch Times.
Flera större potter av EU-medel frystes inför Polens val 2023 på grund av regeringens vägran att reformera rättsväsendet i linje med EU:s krav. När Donald Tusk tog över med den nya regeringen och implementerade EU:s rekommendationer betalades medlen ut.
Professor ifrågasätter modellen
Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, uttrycker skepsis kring hur effektivt det nya systemet kommer att vara. Han påpekar att ett stort parti med en tredjedel av mandaten kan blockera alla typer av grundlagsändringar.
— Den här förändringen innebär att ett parti med en tredjedel av mandaten kan blockera alla typer av grundlagsändringar. Det innebär att det blir nästan omöjligt att ändra grundlagen, särskilt om vi tänker oss en framtid med ökad polarisering, sade han.
Möller ifrågasätter att inte en mer differentierad modell övervägdes, där grundläggande fri- och rättigheter ges ett starkare skydd men mindre viktiga delar av grundlagen fortfarande kan ändras med nuvarande metod.
— Nu kommer varje liten ändring att behöva genomgå samma tunga process. Det kan försvåra även rent tekniska förändringar som inte har med fri- och rättigheter att göra, sade han.
Möller menar att det svenska systemet, med två beslut och ett val emellan, redan är ett stabilt och eftertänksamt förfarande där de flesta förändringar sker i bred politisk enighet.
Förutom kravet på kvalificerad majoritet innehåller reformen även bestämmelser som ska stärka domstolarnas oberoende gentemot regeringsmakten. Bland annat ska det skrivas in i regeringsformen att domstolarna är självständiga och inte får påverkas av den verkställande makten.
