Annons:

SD vill kartlägga svenskfientligheten i Göteborg

Ökade otryggheten

Publicerad 29 september 2025 – av Isac Boman
Hur utbredd är egentligen svenskfientligheten i Göteborg och hur ser den ut? Det vill SD nu ta reda på.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Sverigedemokraterna i Göteborg kräver att staden ska kartlägga svenskfientlighetens omfattning och hur denna ser ut i praktiken.

Tre av partiets politiker lyfter fram hur unga svenskar tvingats kyssa rånares skor, urinera på eller utsätts för andra grova förnedringsbrott.

Sverigedemokraterna har lagt fram ett förslag om att Göteborg ska ta fram en kartläggning av svenskfientlighetens omfattning och karaktär. Partiet vill att detta ska ske i samverkan med forskare från Göteborgs universitet.

"Svenskfientligheten är verklig och drabbar främst unga svenskar i våra skolor, på våra gator och i våra bostadsområden," skriver SD-politikerna Agneta Kjaerbeck, Jörgen Fogelklou och Emma Altenhammar i en debattartikel i Stampenägda GP.

Annons:

I debattartikeln ger SD-politikerna detaljerade exempel på vad de beskriver som svenskfientliga brott. De skriver att ungdomar tvingats kyssa sina rånares skor, ta av sig kläderna och uttala förödmjukande ord om sig själva. I vissa fall har rånarna till och med kissat på sina offer.

"Det är inte begär efter bytet som driver detta beteende – det är ett uttryck för hat och maktutövning riktat mot dem som uppfattas som svenskar," konstaterar debattörerna.

"Svenskar kan också utsättas för rasism"

Trots vad de beskriver som återkommande rapportering i medierna och vittnesmål från brottsoffer menar SD att fenomenet inte fått det erkännande som krävs för att problemet ska tas på allvar.

SD-politikerna argumenterar för att samhället under decennier lagt resurser på att motverka invandrarfientlighet, vilket de förvisso beskriver som viktigt, men att svenskfientlighet borde bemötas med samma kraft.

"Rasism är alltid fel, oavsett vem den drabbar. Om vi blundar för att svenskar också kan utsättas för rasism, då undergräver vi trovärdigheten i hela kampen mot diskriminering," skriver de.

Sverigedemokraterna menar också att om man ignorerar problemet riskerar man att skapa ännu större klyftor och polarisering mellan olika grupper i det svenska samhället.

Vill se särskild kartläggning

Enligt debattörerna räcker inte de kartläggningar som staden redan gör inom det brottsförebyggande arbetet. De menar att generella lägesbilder inte fångar upp kärnan i det de beskriver som "en riktad fientlighet mot majoritetsbefolkningen".

SD-företrädarna menar att det krävs en särskild kartläggning som fokuserar på just detta problem. De betonar att det inte handlar om att ställa grupper mot varandra utan om att ta ett helhetsgrepp om invånarnas trygghet.

"Att motverka svenskfientlighet är lika självklart som att motverka antisemitism, islamofobi eller annan form av hat och diskriminering. Alla göteborgare har rätt till trygghet och respekt, oavsett bakgrund", slår man fast.

"Om Göteborg ska bli en stad där alla kan leva i trygghet, då måste vi våga se verkligheten som den är. Svenskfientligheten finns, den skadar och splittrar. Även den måste bekämpas," avslutar Kjaerbeck, Fogelklou och Altenhammar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Poliser vittnar om råare klimat: ”Hot och våld har normaliserats”

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 14:41 – av Emil Fjellstedt
Uniformerad kvinnlig polis med fläta, sedd bakifrån framför rulltrappor i en stationsmiljö.
Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten uppger att de utsatts för hot eller våld under en tolvmånadersperiod.

Åtta av tio poliser i ingripandeverksamheten har under en tolvmånadersperiod utsatts för hot eller våld. Nästan varannan säger att kollegorna sällan eller aldrig räcker till när det blir farligt.

Siffrorna kommer från en Novusundersökning som Polisförbundet presenterade under måndagen. Poliserna besvarade enkäten i januari och februari 2026 och redogjorde då för de föregående tolv månaderna.

— Det är en helt oacceptabel siffra och någonting som vi inte ska vänja oss vid att normalisera, säger förbundsordföranden Katharina von Sydow i Schibsted-kanalen TV4:s Nyhetsmorgon.

Hela 45 procent av poliserna i ingripandeverksamheten anser att det sällan eller aldrig finns tillräckligt många kollegor i yttre tjänst för att hantera potentiellt eller faktiskt våld mot kollegor.

"Gränsen för någon att använda våld har sänkts"

Poliserna själva beskriver ett hårdare samhällsklimat och en grövre brottslighet. "Allt har blivit grövre och potentiellt farligare", skriver en av dem i enkäten.

En annan uppger: "I dag hotar ungdomar 12–17 år poliser till livet och slåss mot polis". En tredje berättar att man "drar av fyrverkeripjäser vid polisstationen/fordon/patruller" och "går efter poliser på väg hem".

Andelen var ännu högre när Polisförbundet gjorde samma undersökning 2023. Då hade nio av tio ingripandepoliser utsatts för hot eller våld.

Johan Löfling Tärnström har arbetat som polis i tio år och är i dag verksam i Haninge och Nynäshamn. För TV4 berättar han om ett ingripande där tre poliser försökte få med sig en man till polisbilen.

— Trots att vi använde pepparsprej vid det tillfället så fick han tag i mitt hår och slet av en hårtuss från mig, säger han.

Förbundet kräver fler poliser

Polisförbundet vill att poliskåren fortsätter växa, både med nya poliser och med erfarna som återvänder till yrket. Förbundet driver också frågor om skyddsutrustning som sitter rätt, ett starkare integritetsskydd för poliser och deras familjer samt återkommande fortbildning genom hela yrkeslivet.

Ett ansvar lägger förbundet på politiken.

— Politiken har under de senaste 10–15 åren varit ganska ryckig. Man har satsat på polisen och sedan har man glömt av det och satsat igen, säger Katharina von Sydow.

Undersökningen bygger på anonyma svar från 1 314 poliser. Urvalet drogs slumpmässigt ur förbundets medlemspanel, och 47 procent av nettourvalet genomförde hela webbintervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

264 minderåriga i grova gängbrott – nu granskas samhällets insatser

Ökade otryggheten

Publicerad Igår 12:38 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Socialstyrelsen ska undersöka riskfaktorer, uppväxtvillkor och tidigare myndighetskontakter för de 264 minderåriga i kartläggningen. Genrebild.

Socialstyrelsen har identifierat 264 barn och unga under 18 år som rättsväsendet har lagfört eller prövat för grova våldsbrott kopplade till gängkriminalitet. Myndigheten ska nu granska deras uppväxt och kontakter med samhället.

Kartläggningen gäller åren 2020–2024 och brott som mord och mordbrand där dådet hör ihop med organiserad brottslighet, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ungefär var tionde i gruppen är barn under 15 år, och antalet är även högre än vad myndigheten räknat med.

Bedömningen före kartläggningen låg på 150–200 barn, uppger Ekot.

Kriminalvården har under flera år sett en eskalerande ökning av barn och unga inblandade i grova våldsbrott. Foto: Kriminalvården

Kartläggningen omfattar perioden 2020–2024 men mäter däremot ingen utveckling över tid.

Siffrorna betyder inte heller att domstolar har dömt samtliga 264.

Nu ska Socialstyrelsen undersöka de 264 barnens bakgrund för att få en bild av varför vissa barn hamnar i organiserad brottslighet.

Granskningen ska omfatta riskfaktorer, bakgrund, uppväxtvillkor och barnens kontakter med olika aktörer.

— Vi ska se vilka riskfaktorer vi kan se, bakgrundsfaktorer, uppväxtvillkor som är viktiga att kartlägga samt vilken kontakt de haft med olika aktörer för att se var samhället har brustit i kontakten med de här barnen, säger Johanna Kumlin, avdelningschef vid Socialstyrelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra skolbarn till sjukhus efter godisfynd

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har
Fyra barn i tioårsåldern fick sjukhuskontroll efter fyndet under en fritidsutflykt i Älvsjö. Genrebild – barnen på bilden har ingen koppling till händelsen.

Fyra barn i tioårsåldern smakade på vad som såg ut som godis i samband med en fritidsutflykt i Älvsjö, i södra Stockholm. Barnen fördes till sjukhus för kontroll och polisen utreder nu händelsen.

Polis och ambulans ryckte under onsdagen ut till en skola i Älvsjö, uppger polisen.

I samband med en fritidsutflykt hade barn hittat vad som såg ut att vara godis, och några av barnen hann smaka innan personalen satte stopp.

Samtliga barn är cirka tio år, och fyra av dem fördes till sjukhus för kontroll.

Personalen larmade polisen som var snabbt på plats och tog fyndet i beslag.

Skulle kunna vara narkotika

TV4 rapporterar att skolan ringde polisen strax efter klockan tre och att barnen hittade godiset i skogen intill skolan.

– Det var strax efter klockan tre som vi fick samtal från en skola med anledning av att barn har hittat någonting som uppfattades vara godis i skogen intill skolan. Det skulle kunna vara narkotiska preparat i godiset. Det vi känner till är att fyra barn smakat på godiset, säger Per Fahlström, presstalesman vid Stockholmspolisen.

Skolans biträdande rektor formulerar sig mer bestämt i ett utskick till vårdnadshavarna. Enligt utskicket hittade barnen under fritidsutflykten "en gömma med narkotika".

Polisen kan för närvarande varken bekräfta eller dementera att det barnen åt är narkotika.

En anonym förälder beskriver sitt barns reaktion för TV4: — Mitt barn var väldigt uppskrämt, ledset och upprivet, säger föräldern.

Polisen har upprättat en anmälan om vållande till kroppsskada och narkotikabrott och utreder vad barnen fick i sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.