MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 5 september 2025
Nya Dagbladet
PLUS-konto
glob-100.png
MENY
Nya Dagbladet
Nya Dagbladet

fredag 5 september 2025

Breaking News

 

https://nyadagbladet.se/miljo/ovanlig-grahaj-hittad-i-sverige/

Miljö

Ovanlig gråhaj hittad i Sverige

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 15:03
– av Redaktionen
Johan Lembke från Eskilstuna som fångade en gråhaj som var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Gråhajar är ovanliga att träffa på i Sverige, men i år har man fiskat upp inte bara en utan två stycken. Det är första gången på 47 år som arten registreras i Storfiskregistret.

Det var Johan Lembke från Eskilstuna som fångade den första gråhajen när han och familjen var ute och fiskade på västkusten i Tjörn i somras.

— Efter en timmes fiske kände jag först ett lätt hugg på mitt spö. Halvvägs upp från botten small det till rejält – men släppte lika snabbt. Upp till ytan kom en liten långa, avbiten rakt av. Så mitt tackel agnades åter med just långa. Betet hann knappt nå botten 25 meter ned innan en ny, betydligt starkare fisk högg, säger han till Sportfiskarna.

Hajen var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo. Den släpptes ut i havet igen efter att man vägt och fotograferat den.

Några dagar senare fiskade Dan Lundqvist upp en till gråhaj, som var 66 centimeter lång och vägde 1,37 kilo. Även denna släpptes ut i havet igen.

Gråhajen är en långsamväxande art, men kan bli uppemot två meter långa. De är också ovanliga i svenska vatten. Lembkes gråhaj är den första som registrerats i Storfiskregistret på 47 år.

— Det är väldigt spännande att den här ovanliga fiskarten återigen dyker upp i svenska vatten. På bara några dagar har vi alltså nu registrerat två av de totalt fyra gråhajar som finns noterade i Storfiskregistret sedan 1971, säger Nicka Hellenberg, storfiskregistrerare vid Sportfiskarna.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/algstammen-okar-efter-flera-ars-minskning/

Miljö

Älgstammen ökar efter flera års minskning

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 september 2025
– av Redaktionen
I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Efter tio års minskning ökar den svenska älgstammen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att fler älgar får skjutas under årets älgjakt, men trots ökningen kan älgen ändå rödlistas.

Under 2012 infördes den nya älgförvaltningen i Sverige, vars syfte är att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Älgen kan ofta ses som en nationalsymbol för Sverige och är en av de viktigaste djuren vid jakt. Samtidigt orsakar de viltolyckor, ofta med dödlig utgång, samt orsakar skador på skogen – enligt SLU.

Var femte år sammanställer Artdatabanken vid SLU en rödlista med arter som anses hotade. SLU beräknar också sedan 2021 hur älgstammen förändras. Så sent som förra året ansåg man att arten minskat så pass mycket att den skulle riskera att rödlistas vid nästa sammanställning, som ska ske i år. Detta på grund av att älgstammen minskat i stora delar av landet de senaste tio åren.

Fler jägare avstår

Nu har stammen ökat, visar den senaste rapporten från SLU. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år.

En av anledningarna är, enligt rapporten, att alltfler jägare har avstått från att skjuta en del av älgarna de ser. Framförallt har man låtit bli korna som ska föda nästa års kalvar.

– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget, i ett pressmeddelande.

Kan ändå rödlistas

Det innebär att man inför årets jakt, som började under veckan, får skjuta mer älg än förra året. I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.

Trots ökningen kan älgen ändå komma att rödlistas, men det preliminära förslaget är att man istället lägger den på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/mangfald-i-skogen-bromsar-skogsbrander/

Miljö

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

— Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

– Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/radioaktiv-metod-redo-att-anvandas-mot-tjuvjakt/

Miljö

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

— Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

— Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/miljo/svenska-kraftor-hotas-av-utrotning/

Miljö

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.