Insändarsidan

Annons:

”Folket som tystnat”

Ifrågasättandet från de statliga medierna har försvunnit och idag får man oftast bara infallsvinklar från ett håll. När blev det offentliga rummet tystare? När slutade de statliga medierna granska makthavare? Det frågar sig Anneli Nyström.

Publicerad februari 18, 2025
Vilka har egentligen makten över SVT och SR?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige slår vi oss för bröstet och säger att vi har oberoende och objektiva statliga medier. Medier som bland annat ska objektivt granska och ifrågasätta våra makthavare. Utifrån den anledningen brukar man kalla medier för den tredje statsmakten.

Men hur kommer det sig då detta:

  • Vi överger helt plötsligt vår 200-åriga neutralitetspolitik och går med i Nato – Tystnad
  • Bondeuppror i många länder i Europa – Tystnad
  • ÖB börjar tala om att vi ska förbereda oss för krig – Tystnad
  • Kan det finnas biverkningar av ett obeprövat vaccin? – Tystnad
  • Helt plötsligt dör många fler unga personer än tidigare – Tystnad
  • Födslotalen går drastiskt ner. De har aldrig tidigare varit så låga som nu – Tystnad
  • Det sprängs och skjuts i Sverige långt mer än övriga i Europa – Tystnad
  • Hur många krig har USA:s presidenter startat? – Tystnad
  • Hur många krig har Rysslands president Putin startat under samma tid? – Tystnad
  • Har våldtäkter helt plötsligt sluta existera i Sverige? –Tystnad
  • Vi skickar helt plötsligt en massa vapen till ett krig – Tystnad
  • Det anses vara i sin ordning att 16-åringar får bestämma att de ska byta juridiskt kön. Men de får inte handla vin – Tystnad
  • Vindkraft är bra. Men på vintern när vi behöver mest el är det oftast vindstilla – Tystnad
  • Vi ska lagstifta om att ingen får ifrågasätta förintelsen. Är inte det en del av yttrandefriheten att kunna ifrågasätta? – Tystnad

När slutade de statliga medierna ifrågasätta våra makthavare? När blev det offentliga rummet tystare? När minskade granskningen av makten? Hur hamnade vi här? Frågor såsom: Vad kan detta bero på? När slutade statliga medier att berätta bakgrunden till exempelvis upptrappningen till ett krig? Vilka historiska skeenden kan vara bidragande orsaker till att vi idag har den situation som vi har idag? Dessa frågor har nästan helt försvunnit. Det är här och nu som gäller och oftast bara infallsvinkel från ett håll. Ingen objektiv analys från båda sidor. Tillåts en öppen debatt så är det i princip bara inom politiken. Reportrarna nöjer sig oftast med svaret de får och ställer inga följdfrågor. Var är analyserna av de bakomliggande faktorerna varför detta händer just nu.

Till presskonferenser idag bjuds bara vissa medier in. De medier som inte är etablerade och som rapporterar om andra ämnen eller har en bredare rapportering än statliga medier, de så kallade alternativa medier får stå ute i kylan. Varför det? Är vi inte en demokrati, där alla har rätt till att bilda sig en egen åsikt? De inbjudna medierna rapporterar bara på ett visst sätt och mycket lika trots olika politiska inriktningar. Detta lett till ett likriktat konsensustänk, från vilket ingen får avvika eller av någon anledning inte törs avvika. Ett enormt grupptryck har skapats av politiker, medier och andra makthavare såsom företagsledare och kändisar att du ska tänka på ett visst sätt och i en viss riktning. Det verkar nästan som om någon annan säger till dem vad de ska basunera ut då alla säger och skriver samma sak.

Annons:

Åsiktskorridorerna i dagens samhälle har blivit smalare. Det är inte tillåtet att tycka olika. Du får bara tycka det som de etablerade medierna eller andra makthavare basunerar ut. Uttrycker du en avvikande åsikt inom vissa ämnen bland andra människor blir det ofta tyst runt dig. Du ska inte tänka själv. Man kan säga att den dubbeltydiga devis, som är skriven ovanför ingången till Uppsala Universitets aula, idag tveklöst råder: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.

Du ska tänka och tycka såsom de statliga medier och övriga etablerade medier föreskriver. Du ska vara rädd för att uttrycka din åsikt. Du ska tro att framtiden är osäker. Makthavarna använder härskartekniker för att trycka ner oliktänkande, föra att frysa ut enskilda individer, för att härska genom splittring, för att injaga rädsla hos befolkningen. Detta blev mycket tydligt under den så kallade pandemin. Om du som till exempel ifrågasatte att en pandemi verkligen existerade, ifrågasatte hur många som dött, var du en idiot, var du osolidarisk, var du den som spred smittan vidare och du ville att andra skulle dö. Många uttryckte att de som till exempel bröt mot restriktionerna gärna kunde dö. Den så kallade pandemin visade även hur lite människor själva tänker idag. Exempelvis så kunde man se sådana som åkte själva i bilen och därvid bar munskydd.

Många av våra politiker, olika mediepersonligheter eller andra makthavare uttrycker i dag i sociala medier sina åsikter om andra, som har en avvikande åsikt. De sätter igång olika drev mot dessa individer genom sina nyttiga idioter. Utan att själva förstå får anhängarna till uppgift att misstänkliggöra och förgöra motståndarna. Genom att framkalla rädsla i samhället kan politiker få igenom sina olika kontrollsystem av olika slag för att fullt behärska dig som individ, så att du på håller dig på mattan och inte börjar tänka själv. Uttrycker du en annan åsikt, så bemöts du med påståenden och angrips med tillmälen, som om du vore konspirationsteoretiker eller rasist. Inte många vill bli eller klarar av att kallas rasister, och de flesta skräms därför till tystnad.

En annan metod, som medier använder sig idag, är tystnad. De skriver eller rapporterar helt enkelt inte om den ena sidans åsikter, uppfattningar eller vissa ämnen. Likaså hänvisas bara till viss forskning som gynnar maktens vilja och om det finns forskning som visar andra resultat så tas detta inte upp. Direktsända debatter existerar knappt utanför det politiska rummet. De som har en annan uppfattning i ett ämne och gärna vill debattera i direktsändning med någon som har den så kallade rätta uppfattningen vittnar om att de inte får vara med i en sådan direktsänd debatt. Blir de erbjudna att delta, så är det inte i direktsändning, utan debatten spelas istället in. Sedan kan det inspelade klippas ihop hur som helst utom deltagarnas kontroll.

Men om makthavarna vill styra folket mot en enda tankeriktning, så kan vi nog förstå SVT:s rädsla för direktsända debatter. Ett exempel på detta är vad som hände, när Magdalena Andersson i Dagens Nyheter nämnde en krönikör vid namn Henrik Jönsson. Hon frågade hur han hann med att göra ett program i veckan samt vem stod bakom honom. Bättre reklam kunde Henrik inte få. Veckan efter hade hans donationer slagit tidigare rekord. Är det makthavarnas största rädsla att det sovande folket ska vakna och genomskåda lögnerna? Dessa lögner genomskådas allt lättare, då makthavarna blir alltmer nonchalanta gentemot dem de ska tjäna, nämligen folket. De har glömt att de är valda av folket och att de arbetar för demokrati!

Våra makthavare har i alla tider använt metoden att härska över folket genom fruktan och rädsla för att dels behålla makten, dels att styra folket åt det håll man vill. Så egentligen är det inget nytt fenomen som vi skådar men idag är makten mer koordinerad och mer eller mindre global vilket får långtgående effekter på den fritt tänkande individen.

När slutade medier, den tredje statsmakten att granska makten? När slutade de granska politiker, som inte alls arbetar för folket längre utan helt öppet verkar ha en egen agenda, den globala? Sådana politiker går i tystnadens ledband och utformar och stiftar lydigt lagar, som begränsar människors frihet, kontrollerar dem och gör dem sjuka men gynnas själva oerhört. Politikerns försvar är att det stackars folket inte förstår bättre.

Så med detta sagt kommer det tystnade folk att vakna? Vakna och säga ifrån? Det är frågan. Vad kan denna tystnad från folket bero på? Lättja? Passivitet? Brist på förståelse? Tillit till våra politiker? Vad krävs för att folket ska vakna och säga ifrån? Kommer folket att börja ställa sådana frågor som: Vilka tjänar våra politiker? Vilka har egentligen makten över SVT och SR? Vilka äger tidningarna? Vilka kopplingar har dessa ägare till våra makthavare? Vad innebär det? Vad får det för konsekvenser i nyhetsrapporteringen? Är dagens statliga mediers enda syfte att vara en propagandamaskin?

 

Anneli Nyström

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Hur mår vår demokrati egentligen?”

Totalitära samhällsutvecklingen

Rösträtten har blivit en chimär medan rika makthavare styr medier, narrativ och våra liv. Demokratin är inte död, men den håller på att kvävas av byråkrati, censur och en ledarklass som inte längre behöver leverera resultat. Det skriver Stefan Sigfrid.

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025
Ett vackert röstkuvert vart fjärde år garanterar oss inte trygghet eller rättvisa.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ursula von der Leyen uppmanar EU att skicka miljarder till Ukraina, ett av Europas mest korrupta länder1 och att upprusta. När vi röstade om anslutning till EU handlade det om frihandel och rörlighet, inte om att bli en militär stormakt – ett löfte som sveks på samma sätt som löften om att inte ansluta till Nato sveks.

I Frankrike, Storbritannien och Tyskland protesterar folket mot ledare som vägrar avgå trots usla förtroendesiffror. Men i Sverige ser vi inga massiva protester. Och vi ska massupprusta – men det ska betalas med lån. Vem tror ni ska betala lånen? Sveriges befolkning naturligtvis. Den sänkta åldersgränsen för fri tandvård från 23 år till 19 år är bara början2. Vad blir det sen? Fler neddragningar av tandvården, sämre pensioner, sämre sjukvård?

Vårt demokratiska folkhem, väl beskrivet av Olof Palme, är idag långt borta.

Den generella välfärden ger oberoende och rörelsefrihet. Den lyfter bort oron för mycket av det oväntade som kan inträffa och slå sönder våra liv och drömmar. Vi kan andas lättare. Vi kan se oss omkring. Viljan vaknar att erövra världen, spänna våra krafter för att påverka och förändra. . . . Trygga och befriade från rädslans och orons förlamning kan vi låta livslusten växa och sprida sig . . ..” 3

Annons:

Demokrati betyder inte längre att politiker ska lyssna på medborgare och ha vår välfärd i fokus. Något har hänt. EU har förbjudit kanaler som Russia Today och Sputnik. Censur? I Sverige? Ryssland framställs idag som en oemotståndlig kraft på marsch västerut och som en trött koloss som knappt orkar bära sin egen skugga i Ukraina. Och Ryssland skickar drönare för att spionera, men Ryssland har ju spionsatelliter som gör det bättre. Behovet av att skapa fiendebilder skapar sådana narrativ. Det är dags vi säger nej till sådan logisk akrobatik innan atombomberna börjar falla.

Och varför ändrades definitionen av ”vaccin” 2022 från att handla om immunitet till att handla om skydd? Stefan Oelrich vid Bayer’s Pharmaceuticals Division gav oss svaret, det handlade om att få acceptans för preparatet.4 Samtidigt gjorde man vad man kunde för att stoppa Ivermektin – ett billigt effektivt preparat som skyddar mot sjukdomar inklusive covid och cancer.

Och röstar folk ”fel” tar EU genom "lawfare” bort ledare som den kristne Călin Georgescu i Rumänien och Le Pen i Frankrike och AfD i Tyskland står väl på tur. Var inte demokrati att man fick rösta fram den man sympatiserade med?

EU är på väg att bli likt Sovjetunionen: egenmäktiga ledare, byråkrati och intolerans mot avvikande åsikter. Måste EU bli en ny Sovjetunion? Ja, om mainstream media fortsätter att vägrar lyfta fram dessa frågor till debatt. Om tystnaden och censuren permanentas. Och om vi inte orkar ta kampen. För hur kunde det gå så här? Ja, vi trodde att kampen var över. Vi glömde "hur förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp," och hur det moderna samhället "har blott satt nya klasser, nya betingelser för undertryckandet, nya former för kampen i de gamlas ställe."

Verkligheten är att det alltid kommer finnas en smart elit som gör sig själva rikare och rikare tills det antingen blir en ”revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.”5 Det som höll eliten i schack i Sverige var en levande lyssnande arbetarrörelse. Den motkraften är borta idag.

Vi trodde att vårt folkhem var garanterat bara vi fick lägga vår valsedel i valurnan. Hur fel hade vi inte! De rikare blir rikare medan vi andra ska jobba längre och få sämre levnadsvillkor. Och detta i en tid när AI lovar att ersätta många trista jobb, så vi skulle kunna få kortare arbetstid. Men välståndet ska väl samlas hos redan välbärgade, medan vanligt folk får uppleva både ekonomisk och politisk maktlöshet.

Rösträtten blir meningslös när en rik elit styr medier, finanser och narrativ. Demokrati reduceras till en ursäkt för politiker att undvika ansvar: "Väljarna får rösta bort oss nästa gång." Ansvar skjuts över på folket, och genom tron att "marknaden löser allt" kan misslyckanden skyllas på marknaden. Resultatet? Ledare utan ansvar och krav på resultat.

Kontrastera med Kina: Där finns lokala val och folkliga kanaler, men ingen direkt nationell rösträtt som i Sverige – ansvaret fokuseras då på ledarna. Kina använder marknaden som verktyg för politiska mål i en blandekonomi à la svensk socialdemokrati från efterkrigstiden. Exempel: 800 miljoner ur fattigdom, världens största höghastighetstågsnät, kraftigt utbyggd vägar- och kollektivtrafik även i avlägsna områden, plus massiva satsningar på utbildning av folket, bredband och 5G och annan high-tech. Här kan ingen skylla på folket eller marknaden – ledarna tvingas visa resultat. Och där finns motkrafter mot en elit som blir för stark. Se bara hur Jack Ma, grundaren av Alibaba, hölls i schack när han höll på att bli för stor.

Att mäta samhällen binärt – rösträtt ja/nej, 1 eller 0 – missar vardagens verklighet. Vi behöver nyanserade indikatorer: Folks välmående? Hälsovård? Trygghet? Utbildning? Håller ledarna sina löften? Kan medborgaren påverka i praktiken? Varje indikator får samla poäng till en slutsumma säg 0–1000.

Ett röstkuvert vart fjärde år är vackert men vi borde förstå nu hur det inte garanterar oss trygghet, rättvisa eller frihet från kriser. Genom att mäta samhällets verkliga kvalitet tvingas ledare leverera resultat – de kan inte längre gömma sig bakom "demokrati"-etiketten. Ett system där vi mäter resultatet skulle skapa krav på ansvar och avslöja politikernas ursäkter. Speciellt om Sverige skulle samla lägre poäng än Kina.

 

Stefan Sigfrid

 


Källor och referenser:

1. Transparency - Corruption Perceptions Index 2024
2. Riksdagen - Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård
3. Olof Palme. Riksdagens allmänpolitiska debatt den 5 februari 1986.
4. Stefan Oelrich president of Bayer’s Pharmaceuticals Division, at the World Health Summit in Berlin from October 24-26 in 2021.
5. Ur det Kommunistiska manifestet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Enhet framför härskande”

Medborgare behöver politisk styrning med budskap som ger hopp om en ljusare tillvaro, inte tvingas in i budskap om fiendeskap och krig. Det skriver Krister Lind.

Publicerad september 18, 2025
Det vi medborgare behöver är politisk styrning med budskap som ger medborgarna hopp om en ljusare tillvaro, menar skribenten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige för inte så länge sedan var det prästerskapet som gärna talade om för medborgarna hur det ska vara och att det var deras religion, tro, som var den rätta. I dagsläget har detta maktbegär övertagits av Sveriges politiker i regering, riksdag, kommuner och av EU-byråkrater från Sverige och andra länder.

Livet är alldeles för kort för att tvingas in i politiska budskap som ständigt handlar om fiendskap och krig – söndra och härska. Sådana budskap tar bort sammanhållningen och solidariteten mellan människor och därmed förminskas kulturen, människors värde och hela nationen. Tyvärr har "ruttenheten" blivit normaliserad hos politiker och i det svenska samhället. Någon kanske tycker att det är så verkligheten ser ut. Ja, så kan vi se det. Men, det vi har skapat kan vi också förändra. Det är också en verklighet. Så länge vi har en "låt gå"-mentalitet och anser att det alltid är andra som ska tala om hur det är och göra det åt oss får vi finna oss i att vara fångna i "ruttenheten". Det kan inte vara meningen med livet att vissa så kallade auktoriteter ska sätta agendan för övriga medborgare.

Innehållet i livet behöver en annan färdriktning! Fiendskap, söndra, härska skapar ingen sammanhållning. Det vi medborgare behöver är politisk styrning med budskap som ger medborgarna hopp om en ljusare tillvaro. Ska vi finna gemenskap och sammanhållning måste kampen och striden tystna. Ska vi kunna forma ett samhälle där samarbetet fortgår, utan strid, måste människan finna människan. Det är då verklig kultur kan byggas. Det är alltid människorna i samhället som skapar livsinnehållet och därmed kulturen.

När de politiska besluten verkligen är till för människorna då upplever människorna sig vara behövda och kan därmed tjäna systemet på bästa sätt. Alltså; politiker och de politiska besluten måste finna människorna!

Annons:

Jag avslutar med dessa rader: Beslut som handlar om fiendskap, söndra, härska och vapenmakt eller beslut som handlar om dialog, gemenskap och enhet visar livsdugligheten i vår individuella och kollektiva medvetenhet.

 

Krister Lind

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”EU:s krigsstöd gör de ukrainska oligarkerna rika”

Kriget i Ukraina

EU:s miljarder till Ukraina göder oligarkers förmögenheter – varför låter vi Zelenskyj och hans krets förlänga kriget för sin egen personliga vinning? Det frågar sig Josef Csiba.

Publicerad september 7, 2025
EU-byråkraterna har hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur länge vill och orkar EU ösa in pengar i det bottenlösa hål som heter Ukraina? Den frågan ställde jag till EU-byråkraterna genom EU-portalen utan att få något vettigt svar därifrån, vilket är naturligt, för EU har inga hållbara planer för sin framtida Ukrainapolitik.

Ukraina befinner sig i en mycket allvarlig situation. Kriget är så gott som förlorat, landet ligger i ruiner – vilket naturligtvis är beklagligt men delvis också självförvållat. För vilken förnuftig människa skulle utmana Mike Tyson i en boxningsmatch utan att vara i samma viktklass som han själv? Samma regel gäller även för Ukraina. Man går inte ut i krig mot en tio gånger så mäktig fiende, utan att räkna med konsekvenserna. Det är inte vackert och moraliskt att säga så, men verkligheten förblir sådan i alla fall.

EU-byråkraterna i Bryssel har enligt sina egna uppgifter hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina. Den enorma summan skulle ha räckt till att ge varenda svensk barnfamilj sexhundratusen kronor skattefritt och ändå skulle det bli pengar över. Ursula von der Leyen och hennes kamrater i Bryssel valde att skicka den enorma summan till Ukraina istället. Ett land som inte ens är medlem i EU och utan formell godkännande av EU:s egna medborgare.

Och då kan man naturligtvis fråga sig vilka fickor dessa oerhörda summor pengar har hamnat i? Det vet vi faktiskt inte med säkerhet, men det finns ändå vissa uppgifter om att förutom Zelenskyj och hans familj, även vilka av hans tidigare polare har plötsligt blivit stenrika på kort tid efter statskuppen i Kiev 2014.

Annons:

Vladimir Zelenskyj kan första hand tacka Igor Kolomorskij, TV-producenten och dollarmiljardären, för sin lycka som Ukrainas president, för det var han som i en TV-serie omvandlade den tidigare skådespelaren och komikern till en fiktiv hjälte som Ukrainas president.

Rinat Ahmetov, stålmiljardären, vars förmögenhet värderas till trettiomiljarder dollar i det fattiga Ukraina som är så beroende av hjälp från EU.

Sergej Taruta som har blivit stenrik efter statskuppen på privatisering av Ukrainska statsegendomar.

Sergej Kolonjuk, en Black Rock figur, har blivit rik genom sina kontakter bland annat inom globalistkretsar och EU eliten inom Bryssel.

Viktor Pintjuk med en förmögenhet över tremiljarder dollar.

Listan kan göras lång, men vad jag framförallt vill jag säga är att det finns gott om resurser och rika oligarker i Ukraina. Problemet är att makten och pengarna ligger i fel händer. Inte utan orsak är Ukraina klassad som ett av världens mest korrupta land.

Dessa oligarker, inklusive Zelenskyj, själv vill naturligtvis inte att kriget ska ta slut, för då kommer penningflödet framförallt från EU att sina, och då kommer kanske de tidigare bidragsgivarna att ställa den obekväma frågan, varifrån härstammar deras miljardförmögenheter?

Ukraina disponerar idag med Europas största arme utrustad med världens mest moderna vapen, allt finansierat med pengar från EU. Var finns det garantier på att Ukraina, med sin enorma militärstyrka, inte ska vända sig mot exempelvis Ungern eller Slovakien efter kriget slut? Mot länder som idag motsätter sig all finansiering av Ukrainas krig mot Ryssland.

Vi som är lite äldre kan fortfarande komma ihåg att ockupationen av Ungern 1956 och dåvarande Tjeckoslovakien 1968 skedde framförallt med hjälp av militära styrkor från Ukraina. Finns det några garantier på att detta inte ska upprepas igen? Ungern och Slovakien är idag medlemmar av Nato skulle de flesta säga, men vad gjorde Nato då Ukraina bombade sönder och samman den livsviktiga oljeledningen till dessa länder? Svaret är att Nato inte ens rörde ett finger till försvar av sina allierade. Nato är nämligen bara den förlängda armen av USA för att försvara USA:s intressen i Europa och i övriga världen.

Om någon eventuellt skulle tro att USA skulle skicka sina soldater för att dö i Europa ifall någon av dessa små, för USA obetydliga länder, till exempel Sverige och Finland skulle bli invaderade av Ryssland eller Ukraina är alldeles fel ute. USA ingriper militärt enbart om det gagnar sina egna intressen och dit hör varken Sverige eller Finland.

Om vi européer vill bevara vår suveränitet och säkerhet utan hjälp av USA och kunna försvara oss själva gör vi bäst i att lämna Nato och EU för att sedan förena Europas länder i en sammanslutning av starka nationalstater som respekterar varandras olikheter och särintressen. Detta är naturligtvis en mardrömsscenario för globalisterna som Ursula von der Leyen och vår egen statsminister Ulf Kristersson.

Hur som helst globalisternas tid är snart förbi, ty fler och fler av Europas ledare inser att de har blivit lurade av den globalistiska eliten i Bryssel och förhoppningsvis kommer snart att följa Storbritanniens väg, vilken leder oss ut ur EU.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kristerssons regeringskansli – en lekstuga för odugliga charlataner?”

Korruptionen i Sverige

Säkerhetsskandalerna avlöser varandra i en sinande ström och hemliga dokument dyker upp i de mest absurda sammanhang. För Ulf Kristersson verkar personliga vänskapsband och blind lydnad väga tyngre än grundläggande kompetens, skriver Erik Lundberg.

Publicerad augusti 29, 2025
Kristersson tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, som efter flera fall av pinsamt slarv nu står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Vid det här laget har det blivit tydligt för de allra flesta att Ulf Kristerssons bristande ledarskap utgör en mycket genant säkerhetsrisk för Sverige. Det är inte någon överdrift – skandalerna talar sitt tydliga språk.

Alldeles nyligen avslöjades det att en kopia av statsministerns pärm med hemliga Nato-dokument slarvades bort på Arlanda av en tjänsteman på Regeringskansliet. I november 2022. Regeringen har alltså mörkat saken i nästan tre år.

Dokumenten innehöll sekretessbelagd information om förhandlingarna med Turkiet. De hittades av en städare – kvarglömda på en toalett.

Arlanda-fiaskot är tyvärr bara toppen på isberget i ett groteskt mönster av säkerhetshaverier, där Kristerssons regerings inkompetens ständigt hittar nya bottennivåer.

Annons:

Låt oss räkna. Sju dokumenterade säkerhetsincidenter på två år. Tre nationella säkerhetsrådgivare på mindre än tolv månader. En står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift. En varade tolv timmar innan han fick sparken efter läckta bilder från en ökänd sexsajt för homosexuella. Den nuvarande får vi väl se hur länge han överlever.

Henrik Landerholm – Kristerssons handplockade säkerhetschef och nära vän – behandlade hemliga dokument som om de vore reklamblad från Willys. Han glömde dem på konferensanläggningar, tappade mobilen på ungerska ambassaden och lämnade anteckningsböcker i Sveriges Radios lokaler.

Även här hittades sekretessbelagda dokument av en ren slump av en städare – en städare som inte ens var svensk medborgare och som påstås ha kopplingar till radikala tjetjenska islamister. De bortslarvade hemliga handlingarna har inte kunnat återfinnas och ingen verkar kunna svara på vart de egentligen tagit vägen.

Det värsta är ändå inte inkompetensen, utan mörkläggningen.

673 dagar tog det att diarieföra säkerhetsrapporten om Landerholm. Nästan två år. Arlanda-incidenten? Tre år av tystnad. Regeringen gjorde ingen polisanmälan. Ingen informerade riksdagen. Ingen berättade för svenska folket att makthavarnas känsliga dokument hade legat och skräpat på en flygplatstoalett.

Detta är inte bara brist på transparens – det är en aktiv cover-up. Regeringen valde att ljuga för svenska folket i tre år.

När Landerholm till slut tvingades lämna skulle ordningen återställas. In kom Tobias Thyberg – ut åkte han efter tolv timmar. Intima bilder från homosexsajten Grindr som han undanhållit under säkerhetsprövningen gjorde honom till en uppenbar utpressningsrisk.

Säkerhetsprövningen visade sig vara värdelös: Det som borde upptäckts från början dök upp efter tolv timmar och fällde Thyberg direkt. Om regeringen inte ens kan kolla upp sina egna säkerhetsrådgivare, hur ska de kunna skydda Sverige?

Statsministern kallade det ett "systemmisslyckande". Nej, Kristersson. När du personligen väljer inkompetenta personer gång på gång är det inte systemets fel. Det är ditt fel.

Även utrikespolitiskt riskerar det makalösa slarvet att få konsekvenser. Hur kommer de övriga medlemsländerna i Nato egentligen att betrakta Sverige? Kommer de känna sig trygga att dela underrättelser med ett land vars regering glömmer hemliga dokument på toaletter?

Sverige framstår just nu som exakt den typ av inkompetent nation vi själva brukar skaka huvudet åt. När skandalerna staplas på varandra riskerar vi att permanent stämplas som en säkerhetsmässig bananrepublik i Europas mitt – ett land som våra samarbetspartners ler artigt mot men aldrig skulle anförtro verkliga hemligheter.

Mönstret är tydligt: Kristersson tycks föredra att omge sig med charlataner till ja-sägare där lojalitet, personliga vänskapsband och politisk lydnad av allt att döma anses vara viktigare än kompetens.

Det här är inte normala misstag. Normala människor glömmer inte hemliga dokument på toaletter och normala säkerhetsrådgivare tappar bort sina jobbtelefoner och viktiga papper som rör landets säkerhet.

Moderaterna har gjort 'lag och ordning' till sitt mantra – vilket förstås gör det extra pinsamt när deras egen regering behandlar hemliga dokument som post-it-lappar och producerar säkerhetsskandaler som en aldrig sinande följetong.

Oppositionen ropar lite halvhjärtat om att man kräver granskning. Det räcker naturligtvis inte. När regeringen systematiskt slarvar med rikets angelägenheter, när mörkläggning blir standardförfarande och när inkompetensen blir norm – då krävs det handling.

Rent krasst står Sverige inför ett enkelt val: Behålla en statsminister som bevisligen inte klarar av att skydda rikets hemligheter och gång på gång uppvisat ett sällsynt uselt omdöme, eller kräva hans avgång innan nästa pinsamma katastrof inträffar.

Kristersson har bevisat att han inte klarar jobbet. Han har gjort svensk säkerhetspolitik till ett internationellt åtlöje. Alla svenskar – oavsett partipolitisk tillhörighet – borde kunna enas om en sak: Vår statsminister ska skydda rikets säkerhet, inte äventyra den.

Sverige förtjänar bättre.

 

Erik Lundberg

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.