Allt fler människor ställer sig frågor om meningen med vår tillvaro här på jorden. Under tidernas gång har de som kunnat ge svar på sådana frågor anpassat sina framställningssätt till dåvarande förutsättningar och meddelat sin undervisning i hemliga skolor. Genom den för vår tid publicerade kunskapen om verkligheten – hylozoiken – får våra livsfrågor en förnuftig förklaring. Den hylozoiska kunskapen ger oss möjlighet att nå större klarhet och att fördjupa vår förståelse för tillvaron och de livslagar som styr allt liv.
Lars Adelskogh, som ägnat sitt liv åt denna kunskaps bevarande, ger i denna intervjuserie en god pedagogisk beskrivning av grunderna i detta mentalsystem. Med tid för eftertanke får vi följa den röda tråden i den esoteriska framställning som särskilt anpassats för vår tids sökare och deras möjlighet till förståelse. I en tid av snabba intryck, där det mesta passerar för att lika snabbt glömmas bort, får vi här tillfälle att låta tankarna sjunka in för vidare begrundan. Här sås fröer till nya insikter och djupare förståelse av tillvaron – möjliggörande ett steg framåt i vår medvetenhetsutveckling.
I dessa intervjuer redogöres för de grundläggande ideer som utgör kärnan i esoterisk världsåskådning och livsåskådning, i den hylozoiska kunskapen om medvetenhetsutvecklingen som livets mening.
Intervjun i fyra delar har gjorts av Dano Kostovski och föreningen Kunskap för människans harmoniska utveckling.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Om man känner att verkligheten har blivit alltmer genomskinlig och manipulerad, dyker de moderna gnostikerna upp som en underlig men finstämd röst, och bland dem står Aeon Byte Gnostic Radio med Miguel Conner i spetsen som ett tydligt exempel; visst blandas det friskt allt ifrån de forntida gnostikernas fördömda visdom med den amerikanske science fiction-författaren Philip K. Dicks visioner, simuleringsteorin och framför allt C.G. Jungs djuppsykologi, samtidigt som vissa av dessa strömningar också rör sig i en mer etniskt och kulturellt medveten fåra där myter och arketyper från det egna arvet får ny betydelse.
Logiskt sett är kopplingen mellan antik gnosticism och dagens matrix-tänkande nästan självklar, för båda beskriver en konstruerad verklighet styrd av lägre krafter – demiurgen och arkonerna hos gnostikerna, respektive simuleringen och dess kontrollmekanismer hos nutida teoretiker – där den enda vägen ut är gnosis, den direkta insikten som river ner den falska världen; Aeon Byte tar just denna parallell på största allvar och visar hur matrix (svenska: matrisen) och liknande berättelser egentligen bara är moderna omskrivningar av det som gnostikerna redan visste för två tusen år sedan, en insikt som Conner återkommande binder samman med Jungs arbete om det kollektiva omedvetna, skuggan och individuationen.
Etoset i denna tradition vilar hos dem som vägrar acceptera den ytliga materialismen och i stället gräver efter de djupare strukturerna, och här blir Jung den självklara bron, eftersom han själv såg de forntida gnostikerna som tidiga psykologer och lät deras myter och symboler forma stora delar av sin egen psykologi, från Septem Sermones ad Mortuos till Aion; när moderna gnostiker som de kring Aeon Byte återvänder till Jung gör de det inte som akademiker utan som sökare som vill använda arketyperna för att navigera en värld full av AI, övervakning och kulturell upplösning, och i vissa fall sträcker sig detta vidare mot mer traditionella och etniskt förankrade myter, som när jungianska perspektiv möter fornnordisk själlära och den nordiska hjältens väg.
Så länge denna underström lever, med sina poddar, sina texter och sin ständiga jakt på gnosis, förblir den en påminnelse om att det fortfarande finns de som vägrar sova i matrisen, och som i stället söker den befriande kunskapen både i det forntida och i det djupt personliga och kulturellt förankrade.
Andra får sitt uppvaknande exempelvis genom hylozoiken medan andra får det genom en morgonstark kopp kaffe och Nya Dagbladet.
Robin "Urverksälvan" Carell
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I seriens andra del belyser Lena Fredriksson jämlikhet ur ett högre perspektiv och beskriver människans utveckling som en lång process från okunskap till större medvetenhet.
Symboliskt sett kan vi människor liknas vid små kryp, omedvetna om den komplexa värld vi ingår i, dess styrande intelligenser, den struktur och plan vi är en del av. Likaså är vi ovetande om vad som återstår. Vi talar ibland om evolutionen, men saknar fortfarande mesta delen av denna kunskap.
Enligt uråldriga läror är vi alla monader, eller individer, ingående i en kosmisk manifestationsprocess. Under oöverskådliga perioder har människor genomgått olika förstadier av utveckling och vi befinner oss nu i en etapp av evolution, i vilken vi avverkat de tre första naturrikena och är inne på det fjärde – människoriket.
Ordet monad betyder en-het och den är odelbar, vilket ordet in-divid just betyder – odelbar. Det är precis vad monaden är – odelbar. Ord har som känt oftast en faktisk innebörd. Monaden är med andra ord en uratom, som i en lång rad av världar av olika täthetsgrad skaffar sig erfarenheter som tar den vidare. Denna lilla uratom – monaden – är vårt verkliga jag, som inkarnerar många, många gånger i fysiska världen på väg från primitivitet till fullkomning.
Symboliskt kan monadens medvetenhetsutveckling i naturrikena (mineral-, växt-, djur-, människoriket) avbildas så här:
"Medvetandet sover i stenen, drömmer i växten, vaknar i djuret och utvecklas till självmedvetenhet i människan."
Verklig självmedvetenhet är något annat, något mer, än den vanliga människan i allmänhet tror. Den innebär första stadiet av medvetenheten som finns hos de väsen som fullkomnat sig i människoriket och förbereder sig för nästa etapp; övergången till ett femte naturrike, som förblir okänt för de flesta. Denna övergång förutsätter insikt i faktumet att vi varken är vår organism, våra känslor, eller våra tankar. Tvärtom är vi observatören av dessa saker; vi är inte identifierade med dem. Med andra ord, vi är monaden.
Människoriket innefattar fem utvecklingsstadier. Ungefär 85 % av mänskligheten befinner sig på de två lägsta utvecklingsstadierna; barbarstadiet och civilisationsstadiet. Dessa kännetecknas av lägre emotional och mental medvetenhet. Emedan intelligensen likväl fortsätter att utvecklas under civilisationsstadiet drabbas människor lätt av högmod. Jämför vi detta med en individ på kulturstadiet, vilken börjar reflektera över meningen med livet och att vara en god människa i tanke, ord och handling, och som inte påverkas av distraktioner utan i stället söker intryck av hög kvalitet, inser vi att majoriteten ännu inte har nått denna nivå. Den girighet och begärsdrift som tillhör lägre utvecklingsstadier är övervunnen på högre stadier.
Även om individer på de två högsta stadierna är sällsynta, finns det alltid några av dessa i alla länder. När sådana individer börjar göra sig gällande utsätts de lätt för trakasserier av dem på lägre utvecklingsstadier som inte kan förstå att det finns människor med högre medvetenhet. Detta har vi historiska exempel på. Dessa våra äldre bröder visar allas potential.
När vi väl fullkomnat oss i människoriket väntar högre riken och uppgifter. Människoriket ska vara den svåraste etappen under monadens utveckling. Dock, enligt frihetslagen får vi all tid vi behöver för att utvecklas och får genomgå många tusentals inkarnationer för att lära oss vad som förväntas i detta speciella naturrike.
Filosofen och matematikern Pytagoras tog sig an uppgiften att undervisa om detta. På den tiden hade dock endast en mycket liten krets av mottagliga individer tillgång till hans undervisning.
Vi människor behöver denna livskunskap för att utveckla högre medvetenhet och förstå vår värld. Emedan förutsättningarna för högre mental bearbetning förbättras med tiden, blir denna livskunskap alltmer begriplig för ett större antal individer.
Foto: Ylanite Koppens, Pexels.com
Vad ligger egentligen i begreppet jämlikhet?
Den ofrånkomliga slutsatsen är att monadens förvärvade erfarenhet under denna ofantligt långa tid innebär att det omöjligen kan existera två monader som är jämlika i utvecklingshänseende. Detta beror på att icke två monader kan ha exakt samma livsresa bakom sig. De har ej heller inträtt i människoriket vid samma tidpunkt. Människor med olika medvetenhetsmässig mognad kan därför inte vara jämlika. Vi är alla unika individer och går olika årskurser i livets skola.
Jämlikhet betyder att vi, ur materieaspekten, alla är monader; ur medvetenhetsaspekten att vi alla är under utveckling; och ur rörelseaspekten att vi alla är lika inför högre lagar.
Livslagarna gäller lika för alla. Alla ska fullkomnas och nå slutmålet. Detta är den sanna innebörden av jämlikhet. Dessutom, även om vi alla är unika, strävar vi alla omedvetet efter samma mål: mänsklig fullkomning, innan mer omfattande uppgifter tar vid i manifestationsprocessen.
Begreppet inkludering betyder i denna högre skala att människomonaderna kollektivt utgör en enhet som med tiden skall komma att förverkligas genom människors uttryckta vilja till enhet och allas samfällda insatser för det gemensamma goda. Även om det lär ta lång tid, sker det.
Inkludering innebär samhällets ansvar att utbilda dugliga medborgare enligt individuella förutsättningar i avsikt att möjliggöra för varje individ att finna sin rättmätiga plats i samhället. Detta avgörs av fallenhet, lämplighet, förmåga och meriter, inte av det mänskliga påfundet med kvotering. Efter mycket experimenterande och gradvis utveckling av goda egenskaper förverkligas till sist idén om det mänskliga broderskapet.
Den här bristen på livskunskap gör att vi människor famlar i blindo och har skapat en värld vars bedrövlighet inte finns att skåda annorstädes. Trots all medkänsla och välvilja som många redan hyser, finns det fortfarande mycket grymhet i världen. Att ha ett gott hjärta räcker inte för att skapa en fredlig värld, vilket många kanske har insett under det senaste decenniet. Om vi tar oss tid att reflektera blir det tydligt att människor skiljer sig mycket åt vad gäller mognad. Vi kan se bevis för detta överallt omkring oss.
Människor skiljer sig åt i vilken grad de utvecklat goda egenskaper och livsförståelse. Goda egenskaper tar tid att utveckla, vilket är anledning till att vi gång på gång inkarnerar i människoriket där vi kan skaffa oss nödvändiga erfarenheter att bearbeta. Denna bearbetning är nödvändig för riktigt tillgodogörande som kan resultera i faktisk medvetenhetsutveckling. Några av de egenskaper vi skall förvärva inkluderar duglighet, mod, pålitlighet, ansvarsförmåga, rättskänsla, omdömesförmåga, medkänsla, ödmjukhet, tillit och kärleksfull förståelse.
Spännvidden av mänskliga uttryck
För att sanna kunskapen för oss själva, är detta något vi kan reflektera över när vi möter människor. I vilken utsträckning uttrycker människan ädel kultur? Med detta menas verklig kultur, det vill säga uttryck för det sanna, goda och sköna.
I vår nutid, är det inte så att vi ser alltför många exempel på det rakt motsatta?
I vilken utsträckning styrs människan av formativt, mekaniskt och onyanserat tänkande?
I vilken utsträckning är hon slav under känslor och begär?
I vilken utsträckning är hon slav under masstänkandet?
I vilken utsträckning faller hon offer för manipulation?
I vilken utsträckning strävar människan mot högre ideal?
Hur mycket högaktar hon frihet?
I vilken utsträckning går hon mot strömmen?
I vilken utsträckning tänker hon egna tankar?
Hur mycket söker hon förstå tillvaron och meningen med livet?
I vilken utsträckning strävar hon efter det goda och efter förbättring?
Med allt detta i åtanke blir den stora spännvidden av mänskliga uttryck och strävanden uppenbar. De individuella uttrycken beror inte enbart på uppväxtmiljö utan även på de latenta egenskaper individen börjar uppvisa under sina uppväxtår, vilka kan stimuleras av upprepade upplevelser.
Människan är här för att fortsätta utvecklas, men om hon faller offer för moderna livets distraktioner kanske hon aldrig uppnår sin latenta nivå. Därför kan vi aldrig riktigt bedöma en annan persons nivå. Det enda vi vet är att vi alla är på vår väg. Det är där vi finner den verkliga jämlikheten.
Således kan vi se hur utvecklingsnivåerna i människoriket sträcker sig från primitiva uttryck till hög grad av förädling. Kan vi inte observera just dessa skillnader i världens tillstånd? Vissa individer är kapabla till de värsta grymheter, medan andra, med sin kärlek, visdom, intelligens och begärsfrihet tycks nära fullkomning. Historien har visat oss sådana exempel. Världens tillstånd vittnar om att vi fortfarande har en lång väg att gå. Eftersom monaderna befinner sig på olika utvecklingsstadier och utvecklingsnivåer, är detta en förklaring till varför våra försök att lösa samhällsproblem inte fungerar. Så länge vi inte tar hänsyn till detta grundläggande faktum kommer vi fortsätta att begå misstag och bryta mot livslagarna, med konsekvenser för samhället som helhet.
Tiden skall dock komma för mer livskraftiga samhällen att utvecklas – verkligt goda samhällen. När allt fler människor når högre stadier och utvecklar den goda viljan att arbeta för det gemensamma, kommer detta ideal att förverkligas.
Denna reflektion över jämlikhet avslutas med ett citat av Henry T. Laurency ur boken De vises sten:
”Med jämlikhet avsågo samhällsfilosoferna likhet inför lag, rätt till människovärde, rätt till fri tävlan, rätt bli bedömd efter enbart duglighet. Men livsokunnigheten tog hand om slagordet, oförmögen upptäcka distanser mellan olika utvecklingsstadier och nivåer. Alla anses ha samma möjlighet till livsinsikt, omdöme, duglighet, skicklighet. Proklamerandet av jämlikhet är ett av mänsklighetens största, mest fatala misstag, emedan det lämnar makten åt okunnigheten och oförmågan. Alla ska vi en gång nå målet. Men tidpunkten härför är icke densamma för alla.”
Denna Pytagoras kunskap kallad hylozoik – läran om den levande materien – finns publicerad i verk av den svenske esoteriske författaren Henry T. Laurency (1882–1971). Den utgör ett mentalsystem särskilt anpassat för västerländskt tänkande och dess grunder finns beskrivna i böckerna Kunskapen om verkligheten och De vises sten.
Lena Fredriksson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
För första gången ges P.D. Ouspenskys korta klassiker The Psychology of Man’s Possible Evolution ut på svenska. Psykologin för människans möjliga utveckling presenterar en annorlunda syn på människan: inte som en färdig varelse, utan som någon med potential att utvecklas genom medvetet inre arbete.
Som sin första utgåva ger Veidos förlag ut en svensk översättning av P.D. Ouspenskys klassiker. Den svenska utgåvan bygger på 1950 års engelska bokversion av föreläsningar där Ouspensky sammanfattade den psykologi han förknippade med G.I. Gurdjieffs undervisning.
Boken är liten till formatet – 78 sidor i mjukband – men innehållet är djuplodande. Den vänder sig till läsare som intresserar sig för medvetande, självkunskap och den tradition som ofta kallas Fjärde vägen, där människans utveckling inte främst förstås som en akademisk teori utan som en praktisk fråga om uppmärksamhet, disciplin och själviakttagelse.
Fem föreläsningar om människans potential
Ouspenskys utgångspunkt är att den vanliga människan inte är så enhetlig, vaken och fri som hon gärna föreställer sig. I stället menar han att människan består av många skiftande impulser, vanor och reaktionsmönster. Den centrala frågan blir därför inte bara vad människan är, utan vad hon skulle kunna bli.
Enligt förlagets presentation skiljer sig den psykologi som behandlas i boken väsentligt från den akademiska psykologin. I stället för att enbart studera beteenden, diagnoser eller mentala funktioner fokuserar Ouspensky på frågan om medvetandets utveckling och människans möjlighet att nå ett mer samlat inre tillstånd.
Boken fungerar därmed som en introduktion för den som vill närma sig Gurdjieff-traditionen utan att börja med de mer omfattande verken. I fem föreläsningar presenteras systemets grunddrag: självobservation, människans mekaniska reaktionsmönster, förhållandet mellan kunskap och varande samt tanken att verklig utveckling kräver medvetet arbete.
Gurdjieffs idéer i Ouspenskys tappning
P.D. Ouspensky (1878–1947) var en rysk filosof, författare och esoteriker. Han blev tidigt uppmärksammad för böcker som Tertium Organum och blev senare en av de mest kända förmedlarna av Gurdjieffs idéer i väst. Mötet med Gurdjieff i Moskva 1915 präglade Ouspenskys fortsatta gärning.
Efter brytningen med Gurdjieff fortsatte Ouspensky att undervisa självständigt i England och USA. Hans mest kända bok, In Search of the Miraculous, blev en inflytelserik skildring av Gurdjieffs system. Psykologin för människans möjliga utveckling är mer koncentrerad och fungerar som en ingång till samma tankevärld.
Colet House i Hammersmith, London, där P.D. Ouspensky ska ha bott och undervisat mellan 1938–1947. Foto: Spudgun67 (CC BY-SA 4.0)
Gurdjieff International Review beskriver bokens föreläsningar som material som ursprungligen togs fram för Ouspenskys grupper och aldrig var avsett för en bredare allmänhet. Detta präglar texten: den är kort, men formulerad för att peka vidare mot praktiskt arbete och fortsatt studium.
Första svenska utgåvan från Veidos
I och med den svenska utgåvan blir boken tillgänglig för läsare som tidigare varit hänvisade till engelska versioner. Veidos förlag beskriver utgåvan som den första svenska översättningen av originalet från 1950.
Innehållet har mer än bara ett historiskt intresse. Frågor om uppmärksamhet, splittring, självdisciplin och människans inre riktning är högst aktuella i en tid präglad av distraktion, snabba informationsflöden och yttre stimulans. Ouspenskys språk och begrepp skiljer sig från dagens självhjälpslitteratur, men just därför kan boken erbjuda ett annat slags motstånd och fördjupning.
Psykologin för människans möjliga utveckling rekommenderas för läsare som söker en kort men krävande introduktion till Ouspenskys och Gurdjieffs idévärld – och som vill pröva tanken att människans verkliga utveckling börjar med förmågan att se sig själv klarare.
Titel: Psykologin för människans möjliga utveckling Författare: P.D. Ouspensky Originaltitel: The Psychology of Man’s Possible Evolution Förlag: Veidos Förlag Utgivningsår: 2026 ISBN: 9789198644135 Bandtyp: Häftad/mjukband Antal sidor: 78
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Lena Fredriksson ifrågasätter den moderna jämlikhetstanken och menar att verklig begreppsklarhet kräver ett djupare perspektiv på människans utveckling.
Med allt detta tal om jämlikhet, kan vi verkligen vara jämlika när vi har så olika erfarenheter, egenskaper, förmågor och nivåer av utvecklingsmässig mognad?
Är den ondskefulle verkligen jämlik den helgonlike? Är den högintelligente jämlik den ointelligente? Är barbaren jämlik kulturindividen? Är kvinnan verkligen jämlik mannen?
Är jämlikhet något som kan tillämpas i samhället, på arbetsplatser och i skolor? Är vi inte offer för vanföreställningar om vi inbillar oss något sådant? Är jämlikhet egentligen något annat?
Vi bör nog ställa oss frågan – är människan verkligen skapelsens krona? Nej, det är vi naturligtvis inte och det vore beklagansvärt om så vore fallet med tanke på vår ofullkomliga värld. Sanningen är att vår okunnighet om livet är ofantlig. Vi anser oss kanhända intelligenta men är ur ett högre perspektiv ack så unga. I brist på verklig livskunskap har uttrycket jämlikhet misstolkats och getts ett oriktigt begreppsinnehåll. Hur kan vi då nå tankeklarhet om begreppet i fråga?
Oaktat vår envisa vägran att erkänna det faktiska förhållandet går det inte att fly från verkligheten – att vi människor trots all vetenskaplig kunskap ändå är ytterst okunniga om tillvaron. Världssituationen och de omfattande samhällsproblemen vittnar om mänsklighetens tämligen primitiva tillstånd. Visserligen har mänskligheten gjort revolutionerande framsteg inom teknologi och andra kunskapsområden, vilket avgjort främjat våra livsvillkor jämfört med de förhållanden som rådde under medeltiden. Men detta är ingen ny företeelse i historien utan avancerad teknik har funnits även i forntida civilisationer såsom Atlantis. Problemet, nu som då, är när människan envisas med att ignorera den medvetenhetsmässiga aspekten av livet och att missbruka det materiella av egoistiska skäl. Hennes intelligens skyler livsokunnigheten, som kommer till synes i den allmänna girigheten, det samhällsförfall vi bevittnar och det armod som kännetecknar många människors livsvillkor. När sikten framåt är skymd och kunskapen knapp är det lätt att tro att vi är mer avancerade än vad vi i själva verket är.
Mänskligheten såsom kollektiv kan sägas befinna sig i sina ungdomsår. Med tiden når vi dock allt högre grad av medvetenhetsmässig mognad, utvecklar allt fler goda egenskaper och lär oss att tjäna livet i stället för oss själva och våra begär. Denna mognad är just förutsättning för riktigt tillgodogörande av högre livskunskap. Vår potential är vida mäktigare än vi anar och leder till oanade höjder. Det bör framhållas att artificiell intelligens inte är vägen till denna potentials förverkligande utan tvärtom en avledning från vår lysande ödesgivna väg. För att nå begreppsklarhet behöver vi därför känna till att människans utveckling långsamt går från emotional identifiering med illusioner och fiktioner till mentala medvetenhetens högre förmåga att kunna urskilja verklighetsidéer. Endast med den kunskapsgrunden kan vi tänka rätt om begreppen.
Västerlandets distraktioner
I det västerländska samhället har många blivit förblindade av nutidens utbud av distraktioner, och förlorat kontakten med det naturliga livet. Djupare reflektioner och samtal kring livsfrågor får ge vika för ytligare spörsmål och underhållning som inte kräver individens tankeansträngning. På grund av bristande kunskap handlar vi ofta oförnuftigt och får ta konsekvenserna av detta. Vi ser exempelvis hur den utbredda skärmanvändningen har medfört dalande kognitiva förmågor hos människor, vilket bland annat visar sig i bristande läsförståelse. Distraktioner har blivit ett utmärkande drag för vår tid och hindrar vår medvetenhetsutveckling.
Medvetenheten hos den genomsnittlige individen präglas mest av emotionala illusioner och mentala fiktioner, vilka yttrar sig i formativt eller svartvitt tänkande, oförmöget att tänka i perspektiv och nyanser. Detta slag av egentligt icke-tänkande kommer till synes bland annat i den begreppsförvirring som råder. Det mänskliga kollektivet befinner sig visserligen i en utvecklingsfas där känslostyrt tänkande är fullt naturligt. (Vi återkommer till detta i del två.) De nutida omständigheterna erbjuder dock ovanligt fördelaktiga möjligheter till mental utveckling om tillfällen tas i akt för att höja blicken och reflektera, t.ex. över de märkligt synkrona meddelanden som basuneras ut globalt. Dock ligger det inte i de uppenbart kontrollerade mediernas intresse att genom objektiv journalistik verka för sådan mental utveckling, tvärtom är den fria tanken under starkt hot i stater som bävar för medborgarnas medvetenhetsutveckling. Där vurmas i stället för sådana evolutionära återvändsgränder som transhumanism och identitetsförvrängning.
När vi tolkar information genom ett känslofilter kan resultatet inte bli annat än vanföreställningar. Då inser man hur lätt nutida paroller blir liksom kollektiva illusionsbubblor, som det krävs mod för att ifrågasätta. Illusionen om jämlikhet är just en sådan bubbla. Ordet jämlikhet är ett av de slagord som råder inom den politiskt korrekta konsensustransen. Det är dock inget märkligt att sådana kollektiva illusioner uppstår. Människans behov av emotional grupptillhörighet väger oftast starkare än den svagt utvecklade omdömesförmågan och det bristande sunda förnuftet. Dessa illusionsbubblor är mer ett symtom, som genom globala kommunikationsmöjligheter har nått vidare omfång – att likna vid en emotional-mental pandemi.
Behovet av begreppsklarhet
De populära slagorden mångfald, jämlikhet och inkludering (på engelska förkortade DEI – diversity, equality, inclusion) har misstolkats på grund av en emotional och subjektiv synvinkel. I dag används begreppet jämlikhet för att framhäva allas lika möjligheter och rättigheter. Även om de flesta erkänner individers skilda förutsättningar att tillvarata dessa möjligheter, tror man att sådana skillnader går att organisera bort. Man försöker uppnå jämlikhetsidealet genom att förändra vissa strukturer i samhället, exempelvis genom att tillämpa kvotering vid tillsättning av tjänster. Man lever i illusionen att jämlikhet kan åstadkommas genom yttre förändringar och individuellt anpassade krav. Detta må vara en välvillig tanke, vilken dock inte kan genomföras utan att kvalitet, kompetens och färdigheter gradvis försämras med funktionella brister som följd. Den faktiska empirin visar att denna jämlikhetssträvan många gånger är ogörlig utan kraftig försämring av verksamheters kvalitet. Denna försämring är uppenbar på flera håll med äldrevården som tragiskt exempel, där individer tillåts arbeta trots avsaknad av empati, ansvarskänsla och omvårdande egenskaper, vilket är fallet i vissa länder. Verksamheter förmår inte rätt uppfylla sin uppgift på grund av sänkta kompetenskrav och oansvarigt ledarskap hos myndigheter som ej lyssnar på de rättrådiga av dem som faktiskt utför arbetet på fältet. Framför allt beror det på otillräcklig livserfarenhet och förståelse för det verkliga arbete som krävs för att säkerställa högre kvalitet på tjänsterna.
Dessa slagord används även felaktigt i föreställningen att individer med olika kulturella och religiösa bakgrunder naturligt kan samexistera i harmoni. Erfarenheten lär oss förr eller senare att detta inte är fallet. Sådana kulturella skillnader visar sig vara oöverstigliga då människor av naturliga orsaker inte är benägna att anamma nya traditioner och levnadssätt. De flesta religioner präglas dessutom av intolerans mot andra än de egna. När det gäller rättigheter förutsätter sådana också ansvar. Det är inte alla som kan uppfylla de grundläggande kriterier som bör krävas för att erhålla en rättighet. Vi kan här se hur principer inte är tillräckliga för förnuftig och avvägd tillämpning i samhället – vi måste höja oss över dessa. För att nå mental begreppsklarhet behöver vi därför sträva efter formuleringar fria från emotionala förvrängningar. Dessa nutida mantran behöver få nya rätta tolkningar och med verkligheten överensstämmande begreppsinnehåll.
Den sanna tolkningen av dessa slagord finner vi i en högre skala – sett till hela planeten – där mångfald inom människoriket innebär att det finns en mängd olika kulturer och folkslag, som var och en behöver och ursprungligen har sig givet, sina egna särskilda platser för människor att leva, utvecklas och frodas på. Människor mår som bäst och ges största förutsättningar för utveckling tillsammans med likasinnade, vilket egentligen är gammal visdom, men som nu tycks ha gått förlorad genom den politiska korrektheten. Det gamla talesättet att lika barn leka bäst mynnar ur denna insikt. Resultatet av bristande eller bortglömd insikt härom kan inte bli annat än ett samhälleligt kaos. Det är inte samhället som skapar människorna utan människorna som skapar samhället.
För tankeklarhetens skull behöver vi dock vidga tanken och beakta fler faktorer. Om vi höjer blicken kan vi konstatera att det västerländska samhället befinner sig i förfall. Med rätta, bör vi tillägga, då icke livskraftiga civilisationer nödvändigtvis måste falla för att ersättas av mer stabila och välgrundade sådana. När mänskligheten insisterar alltför länge på att ignorera livets medvetenhetsaspekt, är denna utgång oundviklig. Kan vi då lära oss något av detta? Det gör vi förr eller senare, även om det återstår att se hur lång tid vi behöver. Men varför har det spårat ur på det här viset? Varför har vi inte lyckats skapa välmående samhällen? Svaret är att ideala samhällen kräver ideala människor, och där är vi inte ännu. Den saknade pusselbiten det aldrig talas om, som få känner till, är – att människor befinner sig på olika utvecklingsstadier, och att utvecklingen från barbar till fullkomnad människa kräver många tusentals inkarnationer.
I del 2 belyses jämlikhet ur det högre perspektivet.
Lena Fredriksson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
