Mellan 2021 och 2023 har elskulderna hos Kronofogden ökat med 82 procent. Samtidigt skulle 57 procent av svenskarna inte klara en tioprocentig ökning av elpriserna utan att tvingas skära ner på andra omkostnader, enligt en rapport från konsultföretaget EY.
Förra året ökade svenskarnas skulder med omkring 50 miljoner kronor per dag hos Kronofogden och är nu uppe i 122 miljarder kronor sammanlagt.
– Överbelånade och oroliga människor som aldrig tidigare förutspått att de skulle hamna i ekonomisk kris ringer till oss. Det är betydligt fler som hör av sig, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogden, till Bonniertidningen DN.
Bara under 2023 ökade elskulderna hos myndigheten med 40 procent och sedan 2021 handlar det om en 82-procentig ökning. Vuleta pekar mot att detta är oroande eftersom svenskar i regel prioriterar kostnader för mat, boende och el.
– Nu är elpriserna betydligt lägre än kring årsskiftet 2022/2023, men frågan är förstås vad som händer om elpriserna ökar igen?
Svårt att sänka förbrukningen
Vidare tror 57 procent av svenskarna att man inte skulle klara en ökning av elpriser med tio procent, utan att dra ner på övriga kostnader.
– Många klarar inte en ökning av energikostnaderna, men tyvärr är det ganska få som vill ändra sitt beteende för att sänka förbrukningen, säger Anna Hed, rådgivare till energisektorn på EY Sverige, till DN.
Samtidigt visar en mätning från DN/Ipsos att svenskarnas syn på ekonomi blivit alltmer optimistisk sedan hösten 2022, då priserna på både el, mat och drivmedel ökade kraftigt. De som då svarande att Sveriges ekonomi skulle utvecklas till det sämre de kommande tolv månaderna var 69 procent, samtidigt som de som var optimistiska istället låg på 11 procent. I den senaste mätningen har siffrorna ändrats till 25 respektive 46 procent.
