Annons:

Amerikaner förkastar Bidens legitimitet som president

Publicerad januari 5, 2024 – av Jan Sundstedt
Joe Biden
Många amerikaner anser att Joe Biden vann genom valfusk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Endast omkring sex av tio amerikaner anser att Joe Biden valdes rättvist som president år 2020, något som indikerar ett minskande förtroende för hans legitimitet när han i år ställer upp för omval, enligt en ny Washington Post-undersökning.

I undersökningen, som genomfördes förra månaden av The Washington Post och University of Maryland, framkommer att blott 62 procent av vuxna amerikaner anser att Joe Biden valdes som president på ett legitimt sätt. Det kan jämföras med 69 procent när samma fråga ställdes för två år sedan.

Cirka 31 procent av de som röstar på republikanerna tror att Biden valdes legitimt, en minskning från 39 procent. Andelen oberoende väljare som anger att valresultatet 2020 var giltigt sjönk till 66 från 72. Även bland demokrater faller förtroendet för Bidens legitimitet till 91 från tidigare 94 procent.

Biden släpar efter

Undersökningen kommer vid en tidpunkt då Joe Biden ligger efter Donald Trump i flertalet opinionsundersökningar inför presidentvalet 2024, något som Nya Dagbladet tidigt rapporterat om. Detta trots att hans republikanska ärkerival anklagas för olika typer av brott i fyra separata brottmål.

Resultatet av undersökningen följer dessutom på tre år av medierapportering - medier företrädesvis trogen Demokraterna - som försvarat Joe Bidens valseger och avfärdat anklagelserna om valfusk från Donald Trump som helt ogrundade.

Med stigande frustration bland befolkningen till följd av exempelvis problem med illegal invandring samt hög inflation, fokuserar Bidens omvalskampanj till stor del på att framställa Trump som ett hot mot demokratin.

Karavan av illegala migranter på väg mot USA. Foto: Faksimil Fox News

Mjukare inställning till Trump

Väljarnas inställning till Trumps roll i tumultet vid Kapitolium i januari 2021 håller enligt undersökningen dock på att mjukas upp. Endast 37 procent av de vuxna i USA anser att ex-presidenten bär ett "stort ansvar för händelserna", en minskning från 45 procent när samma fråga ställdes en vecka efter händelsen.

Joe Biden har också uttryckt frustration över opinionsmätningar som pekar på att han får låga betyg av väljarna för sin ekonomiska politik. Något han menar är ett resultat av negativ mediebevakning och inte den förda politiken i sig.

Vita husets pressekreterare Karine Jean-Pierre har i medieintervjuer på tisdagen hävdat att Biden åstadkommit mer på tre år än andra presidenter gjort på åtta år.

"Vi förstår att det kommer att ta lite tid för folk att känna vad Bidenomics har kunnat göra", kommenterade hon bland annat till MSNBC.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Islands public service-bolag vill porta Israel från Eurovision

Folkmordet i Gaza

Publicerad Igår 12:54 – av Markus Andersson
Sångerskan Eden Golan företrädde den judiska staten Israel under Eurovision 2024. Här deltar hon i Celebrate Israel Parade 2024.

Det isländska public service-bolaget RÚV vill att Israel utesluts från Eurovision Song Contest nästa år. Styrelsens ordförande Stefán Jón Hafstein bekräftar att en majoritet av styrelsen idag röstade för att uppmana den europeiska sändningsunionen EBU att utesluta Israel från tävlingen våren 2026.

Resolutionen antogs med fem röster av nio vid RÚV:s styrelsemöte sent på eftermiddagen.

Det som händer härnäst är att EBU håller sitt årsmöte 4 till 5 december. Min uppfattning är att denna fråga om Israels deltagande och reglerna kring tävlingen kommer att diskuteras den 4 december, och vår resolution kommer att ha presenterats före mötet. Den kommer därför att ligga helt öppet på bordet, säger Hafstein.

Det råder osäkerhet om flera länders deltagande i nästa års tävling. Spanien, Irland och Slovenien har alla förklarat sig vara motståndare till ett israeliskt deltagande på grund av landets militära agerande i Gaza.

På frågan om hur många länder han tror kommer att inta samma ståndpunkt svarar han att han inte vet.

Jag vet inte hur situationen ser ut just nu. Denna diskussion har pågått under ganska lång tid, så vi får helt enkelt se vid mötet eftersom alla har väntat på det, säger han.

Islands deltagande inte avgjort

Om Island själv kommer att delta om Israel inte utesluts är ännu inte beslutat. Den frågan ska behandlas vid ett särskilt styrelsemöte efter EBU:s möte.

Det kommer att hanteras vid ett särskilt styrelsemöte efter EBU-mötet. Inget beslut om det fattades vid dagens möte, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands gränsstängsel mot Ryssland närmar sig färdigställande

Det nya kalla kriget

Uppdaterad Igår kl 16:35, Publicerad november 27, 2025 – av Markus Andersson

Efter nästan tre års byggnation står Finlands gränsstängsel mot Ryssland snart klart. Den 20 mil långa barriären har uppförts på strategiskt viktiga platser för att förhindra hybridkrigsföring i form av så kallad instrumentaliserad migration.

Finland har valt att bygga ut sitt gränsskydd på de platser där risken bedöms vara som störst, trots att gränsen mot Ryssland sträcker sig över 130 mil. Det nya stängslet täcker enbart 20 mil av den totala gränssträckningen.

Den 3,5 meter höga konstruktionen är utformad för att vara omöjlig att klättra över och är försedd med taggtråd i toppen. Området är även utrustat med övervakningskameror och belysning, enligt skattefinansierade kanalen SVT.

Syftet är att stoppa det som kallas instrumentaliserad migration, där Ryssland skickar asylsökande till Finland som ett led i påstådd "hybridkrigsföring".

Prioriteringen av var stängslet ska byggas har baserats på var infrastruktur och vägar finns på båda sidor om gränsen. De gamla gränsövergångarna i Lappland har också försetts med stängsel eftersom de utgör naturliga inpasseringsvägar.

Mikko Kauppila, befälhavare vid Lapplands gränsbevakning, konstaterar att lokalbefolkningen ställer sig positiv.

Det är fosterländskhet, säger han.

Han oroar sig dock för att människor lämnar byarna i området, vilket innebär färre ögon som kan uppmärksamma avvikelser. Risken att någon kan ta sig runt stängslet har också väckt diskussioner om förlängning, men finansieringen är osäker.

1992 års grannsämjesavtal

I 1992 års överenskommelse mellan Finland och Ryssland – som ersatte vänskapsavtalet från 1948 och ratificerades av riksdagen – fastställs i Artikel 3 att parterna ska "bevara sin gemensamma gräns som grannsämjans och samarbetets gräns". Överenskommelsen grundar sig på OSSE:s principer om gränsers okränkbarhet och fredlig konfliktlösning.

I vilken omfattning Finlands byggnation av stängsel mot Ryssland och förhindrade av asylsökare att ta sig över gränsen strider mot avtalet är oklart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA utesluter Sydafrika från G20

Donald Trumps USA

Publicerad november 27, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump
Sydafrika får ingen inbjudan till 2026 års G20-möte om Donald Trump får sin vilja igenom.

USA:s president Donald Trump meddelar att Sydafrika inte kommer att bjudas in till nästa års G20-toppmöte i Miami. Beslutet följer allvarliga anklagelser om ett pågående folkmord på Sydafrikas vita minoritet.

Trump hävdar att systematiska övergrepp och mord på vita bönder i Sydafrika har skett under regeringens tystnad.

I ett inlägg på Truth Social skriver han: "De mördar vita människor och låter deras gårdar tas ifrån dem, slumpmässigt."

Han kopplar anklagelserna direkt till sitt beslut: "På min order kommer Sydafrika INTE att få någon inbjudan till G20 2026, som hålls i den fantastiska staden Miami, Florida nästa år."

Trump tillägger att USA även ska stoppa alla betalningar och subventioner till Sydafrika. Han riktar också kritik mot amerikanska medier som han anklagar för att tiga om det han kallar folkmord.

Bland annat pekar den amerikanske presidenten ut The New York Times som särskilt medskyldiga genom sin tystnad.

Ramaphosa avvisar anklagelserna

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och andra företrädare avvisar dock kraftfullt bilden av ett pågående folkmord.

— Det där är inte regeringens politik, sade Ramaphosa i maj i år, när frågan om markövertaganden och våld mot vita bönder kom upp under ett möte med Trump i Vita huset.

Cyril Ramaphosa och Donald Trump i samband med vårens möte i Vita huset. Foto: faksimil/Vita huset

Både politiker och domstolar i Sydafrika har konsekvent förnekat att det förekommer ett riktat folkmord mot vita i landet.

Enligt presidentens talesman Vincent Magwenya noterade Ramaphosa Trumps "beklagliga uttalande" och avvisade påståenden om att Sydafrika inte förtjänar sin plats i G20.

Som en av grundarna av G20 värdesätter Sydafrika konsensus, samarbete och partnerskap, förklarade Magwenya.

G20-gruppen består av 19 länder, EU och Afrikanska unionen. Årets toppmöte i Sydafrika genomfördes utan närvaro av högt uppsatta amerikanska företrädare, sedan Trump vägrat backa från sina anklagelser.

Nästa års G20-möte ska hållas på Trump National Doral, familjeföretagets golfresort utanför Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland producerar vapen i volymer motståndarna ”inte kunnat drömma om”

Kriget i Ukraina

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen
Sergej Tjemezov är chef för den statliga försvarskoncernen Rostec.

Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.

I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.

Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.

Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".

Mångdubblad produktion

Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.

Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.

Kreml öppet för förhandlingar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.

Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.