MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025

Indiska forskarnas lustiga fynd: ”Hitleransiktad insekt”

publicerad 3 mars 2023
– av Jan Sundstedt
Zoologerna bedömde att insektens skal associerar till Adolf Hitlers utseende.

Bärfisen, catacanthus incarnatus, har på grund av sitt säregna utseende kallats för ”Hitlerinsekt” eller ”Hitleransiktad insekt” av indiska forskare. Smeknamnet har fått judiska lobbygrupper att gå i taket.

Enligt New Indian Express följer smeknamnet delvis på en trend att namnge kryp med referenser till kända personer, där bland annat Bollywood-kändisarna Amrish Puri och AK Hangal fått insekter uppkallade efter sig. Fenomenet är dock inte nytt för Indien. I början av 1900-talet fick bland annat även den franske ledaren ge smeknamnet Napoleonspindeln till krabbspindelarten synema globosum. Likheterna i detta fall hänvisar till att ett mönster på spindelns mittparti påminner om en silhuett av Napoleon med sin ikoniska hatt.

Bärfisen catacanthus incarnatus är endemisk till Sydostasien och spelar en viktig roll i näringskedjan i de regioner de lever, som innefattar Indien och Sri Lanka, Myanmar, Thailand, Indonesien och Sydkorea. Den är också känd för att utgöra ett hot mot bomullsodlingar, majs, sojabonör och cashew och uppges vara nästan immun mot bekämpningsmedel. Den har även ett speciellt mönster på ryggen som enligt vissa indier för tankarna till ansiktet på Tredje rikets karaktäristiske ledare – och således har den i åratal också kallats för ”Hitlerinsekten” i såväl vardagligt tal som i medial rapportering.

Forskarna Sangamesh Kadagad och Manjunath Nayek, som bidragit till att popularisera smeknamnet i vetenskapliga kretsar, förklarar att syftet helt enkelt varit att skapa ett intresse hos forskarstudenter och även göra insekten enklare att identifiera.

Judiska intresseorganisationer är inte lika förtjusta i bärfisens smeknamn, där bland annat Daniel Mariaschin, som leder ordenssällskapet B’nai B’rith International vilka beskriver sig som ”Den globala rösten för den judiska gemenskapen”, säger att namnet på bärfisen är ”skamligt och förfärligt” medan Todd Gutnick som är kommunikationschef på sällskapets dotterorganisation, den högerextrema lobbygruppen ADL, går ännu längre och menar att de indiska forskarna ”trivialiserar förintelsen”.

Oavsett kontext är förintelsetrivialisering fel i alla former, säger Gutnick.

Jewish News Syndicate, som rapporterar om saken, tillägger att Indien har vad man kallar för ett ”antisemitism-index” som ligger på 20 procent, enligt beräkningar av ADL. 150 miljoner indier ska ha vad man kallar för ”antisemitiska attityder”, dit man bland annat inräknar uppfattningar om att judiska intressen har för stort inflytande på amerikansk utrikespolitik, internationella finansmarknader eller det globala medielandskapet.

Motsvarande siffra för Sverige räknar man till 4 procent, i övriga Norden mellan 10 och 15 procent. I hela världen menar ADL att det finns 1,1 miljarder människor som är ”antisemitiska”.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vårlökar innehöll förbjudna bekämpningsmedel

publicerad Idag 11:14
– av Sofie Persson
"Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter", kommenterar Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel.

I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor”  köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins.

Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna.

Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Vårlökar i krukor – mindre besprutade

Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel.

I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel.

Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta.

Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.

Naturvårdsverkets tips till trådgårdsintresserade

Prata med personalen i butiken om du handlar växter – fråga hur blommorna de säljer har odlats och om det finns ekologiska alternativ.

Odla gärna växter som kommer år efter år, så behöver du inte handla nya växter. Du kan också ta sticklingar och samla egna frön, eller hitta plantor på plantloppis.

Om du köper nytt: Välj i första hand ekologiskt odlade växter och i andra hand växter märkta med Svenskt Sigill, i tredje hand andra växter odlade i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hackspetten försvinner när trädplanteringar ersätter naturskog

publicerad Igår 8:38
– av Redaktionen
Hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva.

Den tretåiga hackspetten har minskat kraftigt i antal i Sverige under de senaste två decennierna. En ny studie visar att arten är starkt beroende av opåverkade naturskogar – något som blir allt ovanligare i takt med att dessa ersätts av trädplanteringar.

Nedanför fjällgränsen har antalet tretåiga hackspettar minskat med hela 52 procent sedan 2002, enligt Svensk fågeltaxerings årliga inventeringar. I en 30-årig studie kring sjön Vällen i Uppland har artens närvaro kartlagts. När studien inleddes 1993 hittades 15 individer, varav tolv i par. Sex år senare hade antalet sjunkit till åtta fåglar och tre par. År 2012 fanns lika många individer kvar – men endast ett par. Vid den senaste inventeringen 2023 hittades inga hackspettar alls.

Att en art försvinner från en plats är ganska dramatiskt, det blottlägger att det sker stora förändringar som arter inte överlever, Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som har lett studien, till Natursidan.

De äldre naturskogarna i området har minskat drastiskt. Mellan 1992 och 2011 försvann hela 67,4 procent av de grandominerade skogarna i undersökningsområdet. Studien pekar på att detta sannolikt är orsaken till artens lokala försvinnande.

Den tretåiga hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva. I fjällnära trakter, där orörda skogar fortfarande finns kvar, klarar sig arten väl. I övriga delar av landet minskar populationerna i takt med att naturskogarna försvinner.

Fakta: Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) 

Arten är en svartvit hackspett som lever främst i granskogar över hela tajgabältet. Hanen har en gul hjässa och arten har fått sitt namn för att den bara har tre tår. Den livnär sig på insekter som lever i döda eller skadade träd, särskilt barkborrar. Under häckningen lägger honan 3–5 ägg i ett bohål som paret hackat i ett dött träd. Båda föräldrar ruvar och matar ungarna. I Sverige är arten rödlistad som nära hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.