Annons:

Det pågår redan ett tredje världskrig

Krisen i Ukraina

Västvärlden har lurat sig att tro att Ryssland skulle vara beroende av dem och därför kunnat styra, ställa och provocera landet hur de velat. Men Ryssland har sedan länge byggt broar till övriga världen. Samtidigt pågår redan ett eskalerande kallt krig mellan nationalism och västvärldens globalism.

Uppdaterad 19 mars 2022, Publicerad 19 mars 2022 – av Lars Bern
Kinas president Xi Jinping tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin. Sedan Rysslands försök att närma sig västvärlden avvisats under en längre tid har istället banden till Kina stärkts väsentligt. Foto: Kremlin.ru/CC BY 4.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

DI:s chefredaktör PM Nilsson skriver i en ledare den 14 mars att ”Ryssland förlorar kriget”. Frågan jag ställer mig efter att ha läst ledaren är ”Vilket krig?”. PM gör samma misstag som en lång rad krönikörer i västliga medier gör som skriver om det ryska väpnade anfallet på Ukraina. Han har en ytterst inskränkt bild av vilket krig det rör sig om. Om man på detta sätt bara ser isolerat till Ukrainakriget kan han mycket väl få rätt. Om man däremot vidgar perspektivet finner man att det som sker rör sig om en del i ett t.v. kallt världskrig som västvärlden med en åttondel av jordens befolkning smugit igång mot de övriga sju åttondelarna under de senaste decennierna, allt för att försvara sin sviktande globala hegemoni. Mycket förenklat rör det pågående kalla kriget sig om en kamp mellan den nationalism som präglar flertalet av världens länder och västvärldens globalism.

Globalismen eller den västliga hegemonin handlar om den världsomspännande makt som likt en stor bläckfisk utövas av några hundra globala megaföretag och den hyperförmögna oligarki som är deras huvudägare. Dessa har efter WWII samlat på sig enorma ekonomiska resurser och kan med dem utöva den verkliga makten i västvärlden (detta finns beskrivet i David Kortens bok When Corporations rule the World), medan de demokratiska politiska institutionerna förvandlats till vackra Potemkinkulisser med snabbt minskande reell makt. Vi såg nu senast hur den svenska regeringen erkänner att man inte fritt kan besluta om svenska drivmedelsskatter utan är underordnade oligarkernas EU.

Opinionsbildningen styrs med järnhand av oligarkin som lagt under sig alla västliga mediaföretag och har med sina pengar korrumperat det politiska livet. Under pandemin har vi upplevt hur allt som inte gynnat de globala läkemedelsföretagen blivit stenhårt censurerat. Oligarkin har som mål att bygga ett globalt imperium – the Great Reset, där all ekonomisk aktivitet kontrolleras av dem själva och deras globala megaföretag. Oligarkins intressen styrs via tre megaföretag som är huvudägare i alla andra företag. På detta sätt räknar de med att kunna lägga under sig makten över hela världen.

Som instrument i sin globala maktutövning har oligarkin skapat en bred palett av överstatliga institutioner, andra organ och förment ideella organisationer. Ni hör dagligen talas om dem på nyheterna – FN, EU, VB, IMF, WTO, WHO, WEF, ICC, WWF, Open Society med flera. Allt styrs på olika sätt och kontrolleras av oligarkins enorma ekonomiska resurser. I arbetet med att flytta över all makt från nationella institutioner till oligarkins överstatliga, har man lanserat globala projekt såsom ett förment hot mot klimatet och en influensaepidemi.

Annons:

Oligarkin har via sina globalt verksamma banker skapat ett världsomspännande finansiellt imperium uppbyggt omkring USA-dollarn som reservvaluta. Detta finns bra beskrivet i Michael Hudsons bok ”Superimperialism”. Den här vägen finansieras USA:s enorma krigsmakt med baser runt hela välden, en krigsmakt som är helt utformad för att försvara oligarkins ekonomiska intressen. Försvaret av USA:s territorium har en marginell roll. Svagare länder som försöker skaffa sig kontroll över inhemska marknader och egna naturresurser blir omedelbart angripna och deras ledare störtade och ersatta med oligarkins marionetter.

Länder som inte underordnar sig oligarkins makt straffas med sanktioner där väst utnyttjar sin stora makt över världens finansmarknader. Mot militära stormakter som Kina och Ryssland bedriver oligarkin det kalla världskriget med målet att störta de nationellt styrda regimerna och öppna länderna för oligarkins fria exploatering av deras marknader och naturresurser. Den av oligarkin iscensatta statskuppen mot den demokratiska regimen i Ukraina 2014 är ett typexempel. Den kuppen är upprinnelsen till den konflikt med Ryssland och ryska folkgrupper i Ukraina som nu utlöst det huvudlösa ryska anfallet på Ukraina.

I den idag hårt styrda västliga pressen målas likt PM Nilsson i DI upp hur Ryssland genom omfattande sanktioner och en flykt av västliga företag kommer att ruineras och isoleras från resten av världen. Detta är ett resonemang som vi i väst lurar oss själva med. Det är faktiskt så att västvärlden bara utgör en åttondel av världen och Ryssland redan för ett halvår sedan deklarerade att man tröttnat på det kalla kriget med väst och därför avsåg att bryta förbindelserna. Man vill helt enkelt inte ha oligarkins företag och organisationer i landet längre.

Den västliga pressen spekulerar även om att Kina kommer att vända ryssarna ryggen eftersom man menar att västs marknader är viktigare för dem. Den tron är mer än tillåtet naiv. PM skriver att ”förlora väst och vinna Ryssland är sämsta tänkbara byte för Kina”. Det styrande kinesiska kommunistpartiets syn på världsekonomin är starkt orienterad mot realekonomin medan tänkandet i väst är helt styrt av den finansiella goodwill-ekonomin kontrollerad av oligarkin. För kineserna med sin brist på egna råvaror utgör givetvis ett land med kanske en tredjedel av världens viktigaste råvaror som olja, gas, mineraler och jordbruksprodukter en livsviktig strategisk partner som man aldrig kommer att släppa.

Ser man till viktiga marknader globalt så ligger sju åttondelar utanför västvärlden, så Kina är långt ifrån beroende av väst för sin fortsatta ekonomiska utveckling. Det är tvärt om, Kina står idag för en betydande del av realekonomin som är nödvändig för att västvärlden skall kunna fungera. Västvärldens ödesdigra misstag har varit att släppa fram och starkt stödja Kinas ekonomiska utveckling i den naiva tron, att Kina med automatik skulle utvecklas till en typ västligt demokrati som en följd av marknadsekonomin. Det kinesiska kommunistpartiets grepp om makten är idag sannolikt starkare än de västliga demokratiernas. Se bara på upplösningstendenserna inom den amerikanska demokratin.

Jag bedömer det ryska beslutet att bryta relationerna till väst genom att anfalla Ukraina militärt som ett huvudlöst misstag. Man borde hållit huvudet kallt och istället infört sanktioner mot väst, genom att stoppa leveranser av strategiskt viktiga råvaror om Ukraina ansluts till krigsalliansen NATO. Att starta krig är aldrig framgångsrikt på sikt, det är bara att titta på det katastrofala utfallet av alla västs krig under efterkrigstiden – från Koreakriget till Afghanistan. Putin borde ha begripit bättre.

Jag tror att ryssarna likt amerikanerna förlorar Ukrainakriget och att västvärldens oligarker förlorar det kalla kriget mot Kina. Deras nya världsordning blir aldrig av. Det som dock oroar mig är att någon sida tappar besinningen och går från ett kallt krig till ett världsomfattande krig med kärnvapen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:34 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.