Annons:

Löpande uppdateringar om Ukraina – krigets andra vecka

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 13 mars 2022, Publicerad 11 mars 2022 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Nya Dagbladet har upphört med uppdateringarna av denna löpande artikel och återgår preliminärt till normal nyhetsrapportering.

 


Lördag 12 mars


14:14

Det kan komma över 200 000 flyktingar från Ukraina till Sverige fram till halvårsskiftet, enligt Migrationsverket.
Hittills har 5 200 flyktingar från Ukraina registrerats sedan de kommit till Sverige, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket. som understryker att den verkliga siffran är mycket högre, rapporterar SVT.

Annons:

Fredag 11 mars


23:18

Facebook kommer tillfälligt att tillåta inlägg som uppmanar till våld mot ryssar, rapporterar Reuters.

 

21:55

"Idag ser vi en stark enighet inom EU kring att isolera Ryssland. Vi har redan tagit beslut om omfattande stöd till Ukraina och vi har antagit EU:s hårdaste sanktionsbeslut någonsin.
Nu träffar jag EU:s stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike under två dagar och tar arbetet vidare. Vi har flera utmaningar framför oss och det är nu EU:s sammanhållning kommer att prövas på riktigt.
Vi vet att motsanktioner från Ryssland kommer att drabba Sverige och EU, men ännu inte hur och med vilken kraft. Den ryska politiska ledningen hoppas på en splittring inom EU. Det ska vi inte ge dem. Vi måste fortsätta stå starka och eniga i vår solidaritet med Ukraina", skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook.

https://twitter.com/SwedishPM/status/1501984958868606976?cxt=HHwWgMC-tZfXj9gpAAAA

 

 

16:35

Kärnkraftverket i Tjernobyl har åter ström – det meddelar Rysslands vice energiminister Yevgeny Grabchak, enligt Interfax.

Vitryska specialister ska ha kallats in och återställt elförsörjningen till verket som idag kontrolleras av ryska styrkor.

16:25

Attacken mot barnsjukhuset i Mariupol under gårdagen har fördömts av en lång rad länder i väst. Enligt ukrainska myndigheter dog minst tre personer och minst 17 skadades under attacken och Spaniens och Storbritanniens premiärministrar anklagar nu Ryssland för att begå krigsbrott.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hävdar dock att det rör sig om ett ukrainskt propagandatrick och att sjukhuset sedan en tid tillbaka tömts på patienter och vid tidpunkten för attacken istället fungerat som en bas för ukrainska militanta nationalister från Azovbataljonen.

– Det här är inte första gången vi har hört patetiskt gråtande om påstådda förbrytelser begångna av den ryska militären. Hos mötet med FN:s säkerhetsråd presenterade vår delegation fakta som visar att sjukhusen sedan länge ockuperats av Azovbataljonen och andra radikala element.

15:16

Den svenska Försvarsmakten håller just nu pressträff om läget i Ukraina. Man menar bland annat att hotet mot Sverige har ökat under de senaste två veckorna och att kriget i Ukraina på olika sätt kommer att få stora konsekvenser för Sverige och svenskarna. Däremot ser man ingen ”oväntad militär aktivitet” i det svenska närområdet.

Representanter för Försvarsmakten bekräftar också att det ännu inte finns någon konkret plan för hur de ökade anslagen till försvarsbudgeten ska fördelas eller hur pengarna rent praktiskt ska användas. Även den militära underrättelsetjänsten MUST meddelar att man har stärkt sin beredskap på grund av kriget och att det föreligger en förhöjd risk för påverkansoperationer riktade mot Sverige.

15:04

Under torsdagens pressträff tillkännagav den svenska regeringen att man vill skjuta till betydligt mer pengar till den svenska försvarsbudgeten på grund av ”det försämrade säkerhetsläget i Europa.”

– Det här är en markering mot omvärlden, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regeringen vill höja anslagen till Försvarsmakten från 1,3 till 2 procent av BNP och det hela ska enligt statsminister Magdalena Andersson ske ”så fort det är praktiskt möjligt”.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi ska göra vår del av att stärka Sverige. Vi kommer att få se mer av det svenska försvaret under de kommande åren från norr till söder över hela vårt land, säger hon.

14:40

Andrey Turchak, högt uppsatt politiker inom det ryska regeringspartiet Förenade Ryssland är starkt kritisk till att ett stort antal utländska företag stängt ner sina fabriker och butiker i Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Han kallar företagens agerande för ett ”krig mot ryska medborgare” och föreslår nu att man helt enkelt går in och nationaliserar företagen och fabrikerna – alltså att den ryska staten tar över ägandet och driften.

”Förenade Ryssland föreslår nationalisering av produktionsanläggningar tillhörande de företag som har annonserat att de lämnar och lägger ner verksamheten i Ryssland under den särskilda operationen i Ukraina”, skriver han i ett uttalande och medger att det är en ”extrem åtgärd” – men att den är nödvändig.

”Vi kommer inte att tolerera att bli huggna i ryggen, och vi kommer att försvara vårt folk. Det här är ett verkligt krig, inte mot Ryssland, utan mot våra medborgare”, fortsätter han.

14:00

Ryssland kommer inte göra någonting för att försöka övertala EU-länder att fortsätta köpa rysk olja, säger landets utrikesminister Sergej Lavrov enligt ryska Interfax.

– Vi kommer att ha andra marknader – de existerar redan, förklarade ministern.

Det har tidigare i olika politiska och massmediala sammanhang diskuterats huruvida Kina kommer att utnyttja sanktionerna mot Ryssland genom att köpa på sig mycket stora mängder olja till låga priser.

13:50

Ukrainska myndigheter uppger att strömförsörjningen till kärnkraftverket Tjernobyl har brutits och landets statliga energibolag hävdar att verkets kylsystem kan gå sönder och att radioaktiv strålning kan läcka ut.

FN:s atomenergiorgan IAEA menar dock att ingenting tyder på att avbrottet orsakat någon ”kritisk inverkan på säkerheten.”

Enligt ukrainska källor ska en ledning ha skadats under de pågående striderna och under omständigheterna ska det vara svårt att genomföra reparationer.

Jan Hanberg vid svenska Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar att det inte finns några akuta risker med att strömtillförseln har brutits.

– Temperaturen kommer att stiga utan eltillförsel men det rör sig om mycket långsamma förlopp, säger han till Expressen.

13:35

Sveriges statsminister Magdalena Andersson förklarade under en presskonferens i tisdags att en svensk ansökan om Nato-medlemskap i dagsläget skulle ”destabilisera den här delen av Europa och öka spänningarna”.

Däremot berättar hon att man i samtal med USA:s och Finlands presidenter har beslutat att försvarssamarbetet länderna emellan ska stärkas.

Statsministern meddelar också att även om flyktingarna från Ukraina ska fördelas ”solidariskt inom EU” så förbereder sig Sverige att ta emot ett stort antal människor.

Det har också framkommit att flera tunga socialdemokratiska debattörer försökt påverka partiet att backa från sitt motstånd att gå med i Nato men att Socialdemokraterna hittills hållit fast vid linjen att Sverige ska stå utanför militäralliansen.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg.

13:20

Om sanktionerna mot rysk olja fortsätter så kommer det att resultera i ”katastrofala” konsekvenser, enligt Rysslands vicepresident Aleksandr Novak. Den ryske makthavaren hävdade under månaden att det skulle leda till priser på cirka 300 dollar per fat och att det heller inte är möjligt för Europa att på kort sikt hitta andra oljekällor eller alternativa lösningar än de som Ryssland erbjuder.

– Det kommer att ta över ett år och kommer att bli mycket dyrare för de europeiska konsumenterna, sade Novak under ett tal.

 


Måndag 7 mars


 

17:12

Alliansfrihet inskrivet i den ukrainska konstitutionen för att säkra Ukrainas neutralitet och ett erkännande av Donetsk och Lugansk som självständiga stater och att erkänna Krim som ryskt territorium. Det erbjuder nu Ryssland i utbyte mot att upphöra med sin militära operation.

Enligt Reuters bekräftar Rysslands utrikespolitiske talesman Dmitrij Peskov erbjudandet.

– De ska göra tillägg till konstitutionen enligt vilka Ukraina avvisar alla ambitioner att gå in i något block.

– Vi har även talat om att de ska erkänna Krim som ryskt territorium och att de behöver erkänna Donetsk och Lugansk som självständiga stater. Det är allt. Den militära operationen skulle upphöra ögonblickligen.

Den första grundförutsättningen, säger Peskov, är att den ukrainska militären upphör med all aktivitet.

 

08:12

Matbrist i Ukraina - inför exportförbud

Tolv dagar efter att kriget påbörjades håller lagren på att ta slut i många mataffärer i Ukraina.

Landet beslutar därför att stoppa export av vissa matvaror, kött, socker, råg, bovete, havre, hirs och salt kommer inte längre att få säljas till andra länder. Däremot kan fågel, ägg, olja, vete och majs fortsatt exporteras, för detta krävs dock ett särskilt tillstånd

 


Söndag 6 mars



06:00

Svenska Pen, svensk ideell organisation för skribenter, varnar för ett "vi-och-dom-tänkande"

"Det är utmärkt med hårda sanktioner mot Ryssland, men omvärlden bör inte rikta in sig på det ryska civilsamhället", skriver Svenska Pens ordförande Jesper Bengtsson i en debattartikel i Aftonbladet.

”Det finns ingen poäng i att blockera ryska filmer och filmare som själva arbetar för att hävda sin yttrandefrihet, hårt pressade av de stränga ryska medielagarna och förföljelsen av alla oliktänkande”, fortsätter han.

 


Lördag 5 mars


 

23:41

Kortföretagen Visa och Mastercard stoppar betalkort i Ryssland.

– Vi är tvungna att agera efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina och de oacceptabla händelser vi tagit del av, säger VD:n för Visa, Alfred Kelly.

Ryska banken SberBank säger däremot att betalkorten Visa och Mastercard, som utfärdats genom dem, inte kommer att påverkas av begränsningen, rapporterar Reuters.

22:31

Internetleverantören Cogent har stängt av tjänster till Ryssland.

17:02

Elon Musks Starlink kommer inte att blockera ryska medier via Starlink.

”Starlink har tillfrågats av några regeringar (inte Ukrainas) att blockera ryska nyhetsmedier. Det kommer vi inte att göra såvida vi inte hotas med pistol”, skriver han på Twitter.

16:00

De blodiga bilder och filmer av tillfångatagna och dödade, främst ryska soldater, från kriget som cirkulerar online kan bryta mot Genèvekonventionen, enligt experter.

12:09

SD säger ja till EU:s planer på att ta emot ett stort antal flyktingar från Ukraina. Det säger SD:s utrikespolitiske talesman Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

– Det följer rimlighetens linje, säger Aron Emilsson.

08:24

Elon Musk: "Hatar att säga det, men vi behöver mer olja".

Musk säger att det behövs mer produktion av fossila bränslen omedelbart, även om det påverkar hans egna företag Tesla negativt så kan inte hållbara energilösningar kompensera för rysk olje- och gasexport.

 


Fredag 4 mars


 

21:25

Ryssland blockerar Twitter och Facebook efter Putins nya lag som gör det olagligt att sprida "fake news" kring den ryska militären. Maxstraffet uppgår till 15 års fängelse för sådant brott.

15:27

331 civila har dött i kriget, 19 av dem är barn, enligt FN:s senaste siffror. De flesta av offren har dött av explosiva vapen, som missiler eller artilleri.

15:12

USA:s ambassad i Ukraina skriver i ett uttalande på Twitter att attacken mot Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja är ett krigsbrott.

FN:s säkerhetsråd kommer att ha ett extrainsatt möte klockan 17:30 svensk tid.

14.04

SD öppnar för svenskt medlemskap i Nato.

– Är det så att indikationerna stämmer – att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt medlemskap – så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson i Ekots lördagsintervju.

09:05

Begäran om att stänga av ryska toppdomäner har fått avslag från organisationen Icann. Anledningen till begäran enligt ukrainske vice premiärministern Mykhailo Fedorov är att förhindra propaganda och desinformation.

Icanns svenske vd Göran Marby skriver i ett svar till Fedorov att internet är ett decentraliserat system och att ingen aktör har förmågan att kontrollera eller stänga av det.

07.40

Rysk militär har tagit över Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja. Det utbröt även en brand i närheten under natten, branden kunde släckas vid 06-tiden och inga uppgifter om förhöjd radioaktivitet har rapporterats.

 


Torsdag 3 mars


 

19:16

I förhandlingarna i regionen Brest i Vitryssland har Ukraina och Ryssland enats om att införa “humanitära korridorer” för civila.

Dessutom har man kommit överens om ett eldupphör i samband med evakueringen av civila, enligt en ukrainsk talesman. Den ukrainske presidentrådgivaren Mychailo Podoljak är dock besviken över resultatet.

”De resultat som vi behöver har inte uppnåtts”, skriver han på Twitter.

 

 

17:12

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger på en pressträff på torsdagen att man är villiga till förhandlingar med Kiev från ryskt håll, men att man samtidigt ser sig tvungna att fortsätta militäroperationen i Ukraina.

Samtidigt kommer han med hårda utspel mot västmakterna.

– Napoleon och Hitler hade som mål att lägga hela Europa under sin kontroll, nu har USA skaffat sig kontroll över Europa, säger Lavrov.

Han uttrycker också en oro över en ovilja att föra dialog från västligt håll och att hela situationen på grund av detta riskerar att eskalera till ett kärnvapenkrig.

17:00

Ett estniskt lastfartyg har sjunkit utanför hamnstaden Odessa i Ukraina, rapporterar Reuters. Rederiet vittnar om att fartyget kan ha gått på en mina. Två besättningsmän uppges ha tagit sig upp i livbåtar och fyra saknas.

16:48

Den amerikanska FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield hävdade under natten att Ryssland hotar att invadera både Sverige och Finland – ett utspel som får kritik av flera experter, rapporterar Ekot.

Trots att Magdalena Anderssons S-regering beslutat att leverera vapen och materiel till konflikten är en invasion från Rysslands sida ändå inte trolig, menar överstelöjtnanten Joakim Paasikivi.

– Min uppfattning är att det är ett stormaktsspel.

Jan Hallenberg på Utrikespolitiska Institutet sågar uttalandet som överdrivet, slarvigt och svepande i en kommentar till Schibsted-tidningen Aftonbladet. Även Malena Britz vid Försvarshögskolan är på samma linje.

– Att Putin skulle kunna attackera halva Västeuropa är fullständigt befängt. Det här är onödig krigsretorik där man vill ha Sverige på sin sida och visa hur illa ryssarna beter sig, säger Hallenberg.

 

Uppdateringar från krigets första vecka finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.