Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Nyligen klubbade Australiens parlament igenom ett nytt lagförslag som ger polisen rätten att hacka medborgarnas elektroniska utrustning, samla in, modifiera eller radera information på denna och till och med ta över människors sociala mediekonton. Kritiker menar att Australien nu håller på att bli en renodlad och totalitär övervakningsstat.
”The Surveillance Legislation Amendment (Identify and Disrupt) Bill 2020” ger den federala polisen och brottsbekämpande myndigheter makten att bekämpa ”brottslighet på nätet” genom att modifiera, kopiera, radera eller till och med lägga till data i misstänkta brottslingars enheter.
Man får också mandat att samla in information från enheter eller nätverk som används eller ”förmodligen används” av de misstänkta. Dessutom får polisen nu ta över sociala medier och andra konton som tillhör den brottsmisstänkte i syfte att samla in information i en pågående utredning.
Människorättsorganisationer som The Human Rights Law Center kritiserar den australiensiska regimen och konstaterar att betydligt starkare åtgärder behövs för att skydda medborgarnas integritet och privatliv och man noterar också att lagförslaget mycket snabbt klubbades igenom i parlamentet utan någon bredare diskussion.
”Det är alarmerande att istället för att acceptera Kommitténs rekommendationer och ge tid åt granskningar av efterföljande ändringar så skyndade Morrison-regeringen igenom dessa lagar i parlamentet på mindre än 24 timmar”, skriver man.
På den krypterade och integritetsvänliga meddelandetjänsten Tutanotas pekar man på att det värsta med lagstiftningen är att det inte finns någon rättslig tillsyn och man påpekar att en medlem av den administrativa överklagandenämnden kan utfärda en order om att ”störa data” eller samla in information om ett visst nätverk utan klartecken från en domare vid en överordnad domstol.
"Vad som gör denna lagstiftning än värre är att det inte finns någon rättslig tillsyn. En datastörning eller en nätverksaktivitetsorder kan utfärdas av en medlem av administrativa överklagandenämnden, en befallning från en domare vid en överordnad domstol behövs inte."
Man noterar också att företag som vägrar lämna ut informationen till polisen kan få sina företrädare fängslade i upp till tio år.
”Att ha makten att i hemlighet hacka sig in i människors datorer, ta över deras sociala mediekanaler och spionera på dem underminerar fundamentalt vår rätt till privatliv. Övervakning är makt och det är ett hot mot våra fria och öppna samhällen”, konstaterar man.
Officiellt motiveras den integritetskränkande lagstiftningen med att exploatering av barn och terrorism på nätet måste bekämpas. Trots detta säger tillägget tydligt att polisen nu får rätt att använda de nya tvångsåtgärderna mot all allvarlig brottslighet – i praktiken alla brott som kan ge minst tre års fängelse. Detta inkluderar även brott som fildelning och misshandel.
Senatorn Lidia Thorpe från De Gröna är mycket kritisk och menar att parlamentet nu har gett den federala polisen makten att agera ”domare, jury och bödel” och hon påpekar att det inte är såhär landets rättssystem ska fungera.
– I praktiken tillåter det här tillägget spionbyråer att modifiera, kopiera eller radera din data med en datastörningsfullmakt De får samla in information om dina onlineaktiviteter med en nätverketsaktivitetsfullmakt och de kan också ta över dina sociala medier och andra internetkonton och profiler med en fullmakt för att ta över konton.
– Det här är nu en regim i Australien där vi har tilldelat rättsväsendet rätt att hacka australiensarnas, och potentiellt människors i andra länder, datorer och att ta över konton och modifiera och radera data på dessa konton, konstaterar advokaten Angus Murray som menar att förändringarna utgör ett direkt hot mot de medborgerliga rättigheterna.
Han varnar för att det mycket väl kan komma en tid då denna makt över medborgarna används mot samhället. I teorin skulle polisen enligt Murray kunna lägga in barnpornografi på medborgares datorer och göra dem till brottslingar.
