”Är vi för korkade för att avgöra vilken mjölk vi ska köpa?”

publicerad 11 oktober 2013
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Livsmedelsverket vill ta ifrån oss valmöjligheten att välja mellan obehandlad och pastöriserad mjölk. De har lagt fram ett förslag som kommer att förbjuda lantbrukare att sälja mjölk direkt till konsument.

För fäbodbrukare kommer det dock fortfarande vara möjligt att sälja obehandlad mjölk i små mängder.

Kan vi konsumenter inte avgöra själva vad vi vill äta? Är vi så korkade att vi måste ha regler som avgör precis vad vi får äta? Kan du inte själv väga fördelar mot nackdelar och avgöra hur vi vill göra , vad som är bäst i ditt fall? Trots att det inte finns statistik över hur många, om det nu är några, som har blivit sjuka av opastöriserad mjölk så vill Livsmedelsverket ändå förbjuda oss att köpa obehandlad mjölk.

Under 1800-talet så såldes mjölken under hygieniskt bristfälliga förhållanden och tuberkulos (TBE) var vanligt bland både folk och bland kor. För att råda bot på detta  började mjölken pastöriseras och 1939 så infördes lag på detta.  Konsumenten har fram till idag kunnat köpa mjölk direkt av lantbrukaren om det har skett utan mellanhänder. Men det vill Livsmedelsverket sätta stopp för. Smittskyddsinstitutet nämner inte opastöriserad mjölk eller mjölkkor under informationen om TBE. Däremot så visar de att personer från Afrika står för över 50 % av fallen.

De sjukdomsalstrande organismer som förekommer i Sverige som kan återfinnas i mjölk är enligt Livsmedelsverket Ehec och campylobakter.

Ehec-utbrott är ovanliga i Sverige och de flesta fallen är sporadiska eller sker inom familjen. Mindre utbrott kopplade till gårdar, egna brunnar eller förskolor och restauranger förekommer.

Livsmedelsburna campylobacterutbrott är inte särskilt vanliga och i Sverige rapporteras mest sporadiska fall. De flesta livsmedelsburna utbrott kommer från dåligt tillagad kyckling och opastöriserad mjölk. När det gäller vattenburna utbrott i Sverige är campylobacter den vanligast diagnostiserade mikroorganismen.  Bakterien utsöndras via avföringen hos ett flertal olika djurarter och hos infekterade människor.

Vid pastöriseringen dödar man inte bara de skadliga mikroorganismerna utan även de nyttiga. På kons spenar finns precis som på vår hud mjölksyrabakterier. Dessa mjölksyrabakterier lever i symbios med kon och är en del av hennes immunförsvar precis som på din hud. Dessa bakterier har man utnyttjat för att göra fil, ost, smör och andra syrade mjölkprodukter. Mjölksyrabakterierna fungera även som ett skydd för själva mjölken. Eftersom  de trivs i mjölken så hindrar de skadliga mikroorganismer att kunna föröka sig fritt.

Många som är laktosintoleranta tål den obehandlade mjölken. Vad det beror på finns ingen forskning på men det skulle kunna orsakas av att kroppen inte känner igen molekylerna från mjölken då de slagits sönder i homogeniseringen och pastöriseringen. Eller så beror det på att enzymerna som finns i mjölken är förstörda och dessa behövs för att vi ska tillgodogöra oss näringen. Den mjölk som finns i affären är oftast både pastöriserad och homogeniserad. Homogeniseringen innebär att fettet i mjölken slås sönder och blir jämt fördelat.

Genom att köpa mjölk av lantbrukaren till ett högre pris än vad mjölkjättarna erbjuder kan man stödja lantbrukaren. Du får dessutom se hur djuren har det. Mjölkpriserna har sjunkit eller legat på samma nivå sedan mitten på 80-talet samtidigt som kostnader för diesel och andra insatsvaror ökar. De har resulterat i att de flesta har fått välja mellan att lägga ner eller satsa stort.

mjc3b6lk
Källa: Jordbruksverket

Eftersom det finns både fördelar och nackdelar med pastörisering har inte var och en rätt att bestämma själv hur vi vill ha mjölken. Om vi nu lever i en demokrati har vi inte rätt att bestämma en sån här detalj själva? Tror du de i Syrien kan köpa opastöriserad mjölk?

 

Erika Jansson

Fakta pastörisering

Pastörisering av mjölk innebär att man hettar upp mjölken så att eventuella bakterier och andra mikroorganismer dör.

Pastörisering kan ske vid olika temperaturer. Vid pastörisering av dryckesmjölk upphettas den till 72-76 grader i 15 sekunder.

Ultrapastörisering, UHT, innebär en upphettning till ca 140 grader i 2-5 sekunder.

Vissa vitaminer minskar vid pastöriseringen av mjölk, dessa är folat, vitamin B12 och vitamin C.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!