Enligt forskare vid Johns Hopkins-universitetet har nedstängningspolitiken i USA och Europa räddat ytterst få liv. I kombination med påtvingad karantän i hemmet kan nedstängningarna och inskränkningarna i människors rörelsefrihet tvärtom ha ökat dödligheten, menar man.
Forskarna har gjort en metaanalys av ett flertal tidigare studier och konstaterar att de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna varit enorma, samtidigt som den eventuella positiva påverkan på folkhälsan av den förda nedstängningspolitiken har varit mycket liten.
”Följaktligen är nedstängningspolitiken helt ogrundad och bör förkastas som ett pandemipolitiskt instrument”, konstaterar man.
Ekonomiprofessorerna Lars Jonung och Steve Hanke som ligger bakom analysen menar vidare att man hittat mycket få bevis som tyder på att påtvingade nedstängningar av samhället i Europa eller USA haft någon märkbar effekt på dödligheten.
Vad gäller tvångskarantän i hemmet noterar man att detta kan ha minskat dödligheten i covid-19 med upp till 2,9 procent. Studier som enbart ser på dödlighetseffekterna där man infört tvångskarantän i hemmet vittnar om att dödligheten har sjunkit med 5,1 procent – men i de fall där detta istället kombinerats med nedstängningar av olika slag så har dödligheten tvärtom ökat med 2,8 procent.
”Tvångskarantän i hemmet kan isolera en infekterad person tillsammans med dennes familj där denne riskerar att infektera familjemedlemmar med en högre virusmängd och orsaka en allvarligare sjukdom”, skriver de.
Man pekar också på att nedstängningspolitiken ofta tagit bort människors möjlighet att träffas på stränder och i parker eller begränsat hur många personer som fått träffas samtidigt – vilket istället fått människor att mötas på andra platser.
Forskarnas slutsats är vidare att den enda nedstängningsåtgärd som verkar ha minskat dödligheten i covid-19 är stängningarna av vissa näringsidkare. Man tror dock att detta främst beror på att barerna tvingats hålla stängt.
Samtidigt konstaterar man att de negativa konsekvenserna av nedstängningarna varit enorma – i form av ökad arbetslöshet, kunskapsbrist bland elever, ökat våld i hemmet och fler drogöverdoser. Mellan maj 2020 och april 2021 dog exempelvis över 100 000 amerikaner i drogöverdoser – en ökning med hela 28,5 procent från samma period ett år tidigare.
Dessutom menar hela 97 procent av de amerikanska lärarna att deras elever lärt sig mindre under den förda coronapolitiken, vilket tros få allvarliga långsiktiga konsekvenser.
”Dessa kostnader för samhället måste jämföras med nyttan av nedstängningarna”, konstaterar forskarna och menar att nyttan av dessa sammantaget varit obefintlig.
– Vår viktigaste slutsats är att det vetenskapliga stödet för nedstängningar är mycket svagt. Det finns i stort sett inte, säger nationalekonomen Lars Jonung vid Lunds universitet som är en av personerna bakom studien.
Jonung menar vidare att Sverige valt en ”klart bättre väg” eftersom landets omfattande politiska repression trots allt varit förhållandevis mild jämfört med den betydligt mer hårdföra politiken i andra länder.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
