Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har av kritiker länge anklagats för att uppvisa totalitära tendenser.
När hon gästade konferensen Democracy Summit i Köpenhamn efterlyste hon en ny "sköld för demokratin" mot "desinformation". Detta liknade hon vid ett ”virus” som EU ska arbeta för att ”vaccinera” medborgarna mot så att de ska bli "immuna".
I framträdandet i maj pekade Von der Leyen på att utvecklingen av artificiell intelligens gått mycket snabbt och att det nu går att skapa falska – men mycket realistiska filmklipp och bilder (deepfakes) – och att dessa förfalskningar bland annat kan användas för opinionsbildning under valkampanjer.
Enligt EU-toppen är detta skälet till att Bryssel redan har infört vissa riktlinjer angående AI och etik, och hon betonade att unionen måste göra ännu mer än idag för att bekämpa både AI-förfalskningar och vad man betecknar som desinformation.
Annons:
– Det krävs motståndskraft. I takt med att tekniken utvecklas måste vi bygga upp en samhällelig immunitet mot manipulering av information. Forskning har visat att pre-bunking är mer framgångsrikt än de-bunking. Kort sagt, att förebygga är att föredra framför att bota, hävdade hon.
– Betrakta informationsmanipulation som ett virus. Istället för att behandla infektionen när den väl fått fäste är det bättre att vaccinera så att vår kropp blir immun. Pre-bunking är samma tillvägagångssätt, fortsatte von der Leyen.
Återkommande virusliknelser
Enligt EU-kommissionens ordförande är ”desinformation beroende av att människor sprider vidare denna till andra” och det är därför nödvändigt att ”människor får veta vilket inflytande skadlig desinformation har” och hur olika desinformationstekniker ser ut.
– När den kunskapen ökar - minskar våra chanser att bli påverkade, och det bygger upp den samhälleliga motståndskraft som vi kommer att behöva, heter det.
Von der Leyen deklarerade att EU-makthavarna ”måste vara vaksamma och kompromisslösa” och säkerställa att ”skadlig information eller propaganda” snabbt måste tas bort och blockeras. Hon påpekade också att även de sociala mediejättarna är skyldiga att agera enligt gällande EU-lagstiftning.
Censur av oliktänkande
Konferensen ägde rum innan von der Leyen blev omvald till ordförande för EU-kommissionen och hon berättar om att hon vill upprätta en ”europeisk demokratisk sköld” som ska spåra och radera ”bedrägligt” onlineinnehåll tillsammans med medlemsländernas nationella myndigheter.
Kritiker menar att det i praktiken snarare handlar om att kväsa oliktänkande inom unionen, så som återkommande varit fallet med kontroversiella politiska områden som migrationspolitiken, kulturpolitiken, covidpolitiken, klimatpolitiken och utrikespolitiken. I sammanhanget pekar man bland annat på att det är ironiskt att von der Leyen liknar desinformation vid ett virus som måste vaccineras – eftersom kritik som riktades just mot de experimentella mRNA-vaccinen systematiskt censurerades i samband med coronakrisen. EU-chefen var själv också drivande för massvaccinationskampanjerna och förordade att injektionerna av mRNA-preparaten skulle bli tvingande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alex Karp, vd för Palantir, talar vid World Economic Forum i Davos 2023. Karp sitter också i Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med Peter Thiel.
Palantirs vd Alex Karp hävdar att företaget på egen hand förhindrat "fascismens" återkomst i Europa. Det amerikanska AI-företaget, med ett marknadsvärde på över 400 miljarder dollar, har byggt upp ett globalt nätverk av övervaknings- och krigsteknologi – från europeiska polisdatabaser till israeliska målanvisningssystem.
— Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels från Palantir, säger Karp själv. Nu sitter företaget djupt inbäddat i Västvärldens regeringar, med kontrakt värda mångmiljardbelopp – och där den demokratiska kontrollen är obefintlig.
Vid en konferens i Miami i februari 2024 gick Karp, vd:n för AI-företaget Palantir Technologies, upp på scenen med ett anmärkningsvärt påstående. Karp, son till en judisk far och afroamerikansk mor, hävdade att "otaliga terrorattacker" stoppats av Palantirs teknologi i Europa. Sedan fortsatte han:
— I all blygsamhet, om de inte stoppats skulle ni ha en helt annan politisk verklighet i Väst. Och det är ett faktum. Jag älskar när jag får höra rop emot mig i europeiska städer... Fortsätt att skrika åt mig... den enda anledningen till att det inte gåsmarschar mellan mig och er är min produkt. Säg tack.
Annons:
Med "gåsmarschar" menade Karp den marschstil som användes av tyska nationalsocialister och italienska fascister under 1900-talets första hälft. Budskapet var glasklart: hans företags övervakningsteknologi hade räddat Europa från "fascismens återkomst" – och européerna borde vara tacksamma.
Men det djärva påståendet har aldrig bekräftats eller stötts av några bevis. Inga konkreta exempel. Inga verifierbara händelser. Ingen oberoende granskning. Karps utspel vilar på frånvaron av attacker – händelser som aldrig inträffade.
Jewish Palantir CEO Alex Karp claims their AI technology has stopped multiple major terror attacks across Europe
He claims without this technology, every European nation would elect a far-right government, implicitly admitting that migrants are trying to kill Europeans https://t.co/4sjgJoc8ANpic.twitter.com/EC2IP0VuEJ
I ett tal slutet av 2024 sammanfattade Karp sin affärsmodell till en mening: "Döden och smärtan som tillfogas våra fiender kommer mestadels, men inte uteslutande, från Palantir".
Från nödkontrakt till permanent övervakning
Covid-19-krisen öppnade dörrarna och i mars 2020 gav NHS i Storbritannien Palantir ett nödkontrakt för symboliska ett pund. Men det som började som akut krishjälp växte snabbt: först 23,5 miljoner pund för två år – utan att andra företag fick konkurrera om kontraktet.
I november 2023 följde ett sjuårskontrakt värt 330 miljoner pund. Det har beskrivits som det största enskilda NHS IT-kontraktet någonsin.
Den officiella berättelsen om en akut krishantering sprack 2021. Granskande journalistik av The Bureau of Investigative Journalism blottlade att Palantir jagat NHS-kontrakt sedan sommaren 2019 – månader innan covid-19 ens existerade.
Den 2 juli 2019 bjöd Palantir UK:s chef Louis Mosley Lord David Prior, NHS Englands ordförande, på middag med demonstrationer i San Francisco som lockbete. I oktober 2019 rapporterade Mosley om "mycket positiva möten" med Matthew Gould, chef för NHS digitala transformationsenhet. När coronakrisen väl slog till föll kontraktet på plats inom dagar.
NHS covid-19-datalager byggdes upp snabbt under coronakrisen. Idag används den insamlade datan för 339 olika ändamål. 75 av dessa ändamål lades till efter augusti 2022 – långt efter att "pandemins" värsta fas var över.
I mars 2020 lovade NHS-chefer att radera eller återlämna all data när den så kallade folkhälsokrisen upphört. Så har inte skett. Datalagret används fortfarande, nu bland annat för programmet Homes for Ukraine, allmän NHS-verksamhet och analys av sjukvårdspersonalstrejker.
Sam Smith från medConfidential slog fast att patienter behöver kunna lita på att deras känsliga information behandlas konfidentiellt, och att NHS England släppt in Palantir utan att fråga allmänheten eller förklara hur informationen används eller skyddas.
Den digitala dödskedjan
Vid World Economic Forum i Davos 2023 talade Alex Karp utan omsvep:
— Vi byggde Foundry, som användes för att distribuera covid-vaccin och rädda miljoner liv. Vi byggde den digitala dödskedjan. Det är kategoridefinierande produkter.
Foundry är Palantirs civila dataanalysplattform – ett AI-system som kan integrera och analysera massiva datamängder i realtid. Under coronakrisen användes det för att koordinera vaccinlogistik över hela USA.
Alex Karp bragging that his company's technology "single-handedly" stopped the rise of the far-right in Europe pic.twitter.com/vDFOpvJPTZ
Den digitala dödskedjan är något helt annat. Ingen metafor. Brutal verklighet.
Det är Palantirs militära AI-plattform som kopplar samman sensorer, drönare, satelliter och underrättelsedata med vapensystem – i realtid. Systemet identifierar mål, analyserar hot och rekommenderar eller utför attacker snabbare än någon mänsklig operatör kan. Det är krigföring styrd av artificiell intelligens, där tiden från upptäckt till eldgivning räknas i sekunder istället för timmar.
Palantirs Project Maven-kontrakt med Pentagon – värt över 13 miljarder kronor fram till 2029 – driver aktiva stridsoperationer i Irak, Syrien, Jemen och stödjer ukrainska operationer. I januari 2024 slöt Palantir ett "strategiskt partnerskap" med Israels försvarsministerium för "krigsrelaterade uppdrag".
Granskande reportage av +972 Magazine och Local Call avslöjade hur AI-målanvisningssystem fungerar i den skarpa verkligheten. Israels system kallat Lavender pekade ut 37 000 palestinier som misstänkta militanter under de tidiga veckorna av kriget i Gaza.
Mänsklig granskning av dessa AI-genererade mål: 20 sekunder – precis tillräckligt länge för att bekräfta att målet var av manligt kön. Israeliska underrättelsekällor erkände en 10 % felfrekvens. Ändå behandlade officerare AI:ns bedömningar som slutgiltiga.
Över 64 000 palestinier har dödats i Gaza, majoriteten kvinnor och barn. En före detta israelisk underrättelseofficer kallade operationerna "en massmordsfabrik". Tretton före detta Palantir-anställda bröt tystnaden i maj 2025 med en sällsynt offentlig tillrättavisning. De fördömde företagets "alltmer våldsamma retorik".
Palantir is airing TV ads promoting suicide drone swarms. "Battles are won before they begin."
För att förstå Palantir måste man förstå dess vd. Alexander Caedmon Karp, född 1967, växte upp i ett "vänsterorienterat" hem i Philadelphia där föräldrarna släpade honom till arbetardemonstrationer. Han doktorerade i nyklassisk samhällsteori från Goethe-universitetet i Frankfurt, där han grävde sig ner i Frankfurtskolans marxistiska kritiska teori.
Hans doktorsavhandling 2002 dissekerade hur vissa talmönster smickrar publiken att tro att de deltar i intellektuell övning, medan de i själva verket aktiverar anti-intellektuella känslor. Kritiker pekar idag på att detta perfekt beskriver Karps egen retorik.
Karp kallar sig själv "socialist och progressiv", och påstår att han röstade på Hillary Clinton, Biden och Kamala Harris. Samtidigt ser han "woke"-tänkande som "den centrala risken" för Palantir och USA. Om AI-bolagets värderingar har han slagit fast: "Vi har en konsekvent pro-västlig syn, att Väst har ett överläget sätt att leva och organisera sig".
Han arbetar från en lada i New Hampshire, har aldrig lärt sig köra ("Jag var för fattig. Och sedan blev jag för rik"), praktiserar Tai Chi och Qigong och har aldrig gift sig.
Den radikale Frankfurt-skola-filosofen blev miljardären som skryter om "död och smärta". En man som studerade maktens kritik byggde istället infrastrukturen för övervakningsstaten – medan han själv hävdar att han försvarar demokratin.
Karp har själv tjänat mångmiljardbelopp på Palantir. Foto: faksimil/Fortune
Explosiv tillväxt och politiskt inflytande
Palantirs finansiella tillväxt har varit explosiv. Aktien har skenat 1 700 % sedan börsintroduktionen 2020. Marknadsvärdet nådde 430 miljarder kronor 2025. Alex Karps förmögenhet exploderade 2024 när Palantir-aktien sköt i höjden – och värdeökningen på hans förmögenhet uppgick till cirka 68 miljarder kronor och hans sammanlagda nettoförmögenhet bedöms idag överstiga 120 miljarder kronor.
Trump-administrationen 2025 öppnade dörrarna till högsta regeringsnivåer. Peter Thiel, Palantirs medgrundare och styrelseordförande, är mångårig Trump-supporter som mentorerade vicepresident JD Vance. Både Karp och Thiel sitter i Bilderberggruppens styrkommitté – de slutna mötena där NATOs ledning, europeiska statschefer och techbiljonärer diskuterar AI och försvarspolitik utan offentlig insyn.
Ingen demokratisk kontroll
Koncentrationen av övervakningskraft i ett privat företag med nästan ingen demokratisk ansvarighet skrämmer medborgarrättsorganisationer världen över. Privacy International pekade ut "konsekventa bekymmer" om bristande transparens och varnade för "algoritmisk bias och diskriminering, samt brister i meningsfull mänsklig kontroll".
Med kontrakt som spänner från NHS-patientdata till israeliska målanvisningssystem, från prediktiv polisiering i europeiska städer till vad före detta anställda kallar "den digitala dödsmaskinen", står Palantir som en oroande konsolidering av makt.
Ett företag vars filosof-vd är en av världens rikaste män samtidigt som kritiker anklagar företaget för medverkan till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Ett företag som påstår sig försvara demokratin – genom att bygga infrastrukturen för den moderna övervakningsstaten.
Nya Dagbladet har tidigare granskat techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel, precis som Karp, en av medgrundarna till Palantir – mannen vars investeringar och protegeér byggt maktstrukturer som sträcker sig från Silicon Valley till Vita huset, från övervakningssystem till krigsföring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bulgariskfödde Lubomir Arsovs animerade kortfilm "Kingdom" är en visuellt rik och meditativ resa genom mörker och motstånd. Med ett starkt bildspråk och suggestiv musik tar filmen med tittaren på en inre resa bortom samtidens kaos.
Lubomir Arsovs Kingdom från 2024 är en stark audiovisuell upplevelse som vågar stanna kvar i samtidens skuggor men också erbjuder en gnista av hopp.
Med sina 14 minuter bjuder filmen på en meditation kring personligt och kollektivt uppvaknande, där den kreativa kraften i konst och musik får ta plats som ledstjärnor.
Arsov, född i Bulgarien och numera bosatt i Kanada, är känd för sina intensiva och symboltyngda verk. Hans tidigare film In Shadow (2017) har fått stor uppmärksamhet för sitt mörka och poetiska porträtt av det västerländska samhällets skuggsida.
Annons:
Den filmen, som Nya Dagbladet tidigare uppmärksammat, har blivit något av en kultklassiker i sin genre. Med Kingdom fortsätter Arsov på samma spår, men med en tydligare ton av frigörelse och transformation.
Visuellt präglas Kingdom av en säregen stil där eld, skuggspel och maskerade figurer skapar en suggestiv atmosfär. Bildspråket är både rått och detaljrikt, och filmen saknar helt dialog – berättelsen förmedlas i bilder och ljud.
Kompositören Daniel Dubb står för den stämningsfulla ljudbilden som med minimalistiska, men kraftfulla rytmer förstärker känslan av en inre resa. Något som för tankarna till Vangelis musik i den klassiska filmen Blade Runner (1982).
Ambitionen med filmen tycks vara att inte bara skildra svårigheter och motgångar utan också den kraft som kan tändas inom varje människa för att möta dem.
Modig, poetisk och intensiv
Kingdom rör sig i gränslandet mellan myt och samtid, och bjuder in till tolkningar snarare än att ge svar. Den är både utmanande och inspirerande, där betraktaren uppmanas att konfrontera både egna och samhälleliga skuggor.
Man kan som tittare definitivt uppskatta filmens modiga uttryck och poetiska stil, samtidigt som den av vissa kanske kan upplevas som något kryptisk och intensiv. För den som är van vid klassisk berättarteknik kan det krävas flera genomspelningar för att ta till sig allt.
Lubomir Arsovs konstnärskap, som präglas av en vilja att utforska andliga och kulturkritiska teman genom animation, gör Kingdom till en unik film i sin genre. Den är långt ifrån mainstream och kräver både tid och engagemang från sin publik, men belöningen är en stark konstupplevelse som kan väcka nya tankar och insikter.
Att kombinera visningen av Kingdom med In Shadow ger en djupare förståelse för Arsovs intentioner och tematik – en påminnelse om att kampen mellan ljus och mörker är både individuell och universell.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Telegrams medgrundare Pavel Durov uppger att franska underrättelsetjänsten försökte få honom att censurera oppositionskanaler inför presidentvalet i Moldavien – i utbyte mot hjälp i hans franska rättsfall.
I ett inlägg på sociala medier berättar Pavel Durov om ett utpressningsförsök från fransk underrättelsetjänst som ska ha ägt rum för ungefär ett år sedan, när han satt gripen i Paris anklagad för bristande kontroll över kriminellt innehåll på Telegram-plattformen.
"För ungefär ett år sedan, när jag var strandsatt i Paris, kontaktade den franska underrättelsetjänsten mig genom en mellanhand och bad mig hjälpa den moldaviska regeringen att censurera vissa Telegram-kanaler inför presidentvalet i Moldavien," skriver han.
Efter granskning av kanalerna som flaggats av franska och moldaviska myndigheter identifierade Telegram-teamet några som tydligt bröt mot plattformens regler, och dessa togs bort. Men sedan kom det oväntade erbjudandet.
Annons:
"Mellanhanden informerade mig sedan om att fransk underrättelsetjänst i utbyte för detta samarbete skulle 'säga goda saker' om mig till domaren som hade utfärdat min arresteringsorder i augusti," avslöjar Durov.
About a year ago, while I was stuck in Paris, the French intelligence services reached out to me through an intermediary, asking me to help the Moldovan government censor certain Telegram channels ahead of the presidential elections in Moldova.
Durov beskriver erbjudandet som "oacceptabelt på flera nivåer" och pekar på allvarliga problem oavsett om påståendet var sant eller falskt.
"Om myndigheten faktiskt kontaktade domaren – utgjorde detta ett försök att blanda sig i den rättsliga processen. Om de inte gjorde det, och bara påstod sig ha gjort det, så utnyttjade de min rättsliga situation i Frankrike för att påverka politisk utveckling i Östeuropa – ett mönster vi också har observerat i Rumänien," konstaterar han.
Kort därefter mottog Telegram-teamet en andra lista med så kallade "problematiska" moldaviska kanaler. Men denna gång var situationen annorlunda.
"Till skillnad från den första var nästan alla dessa kanaler legitima och följde helt våra regler. Det enda de hade gemensamt var att de uttryckte politiska ståndpunkter som ogillades av de franska och moldaviska regeringarna," förklarar Durov.
Vägrade ta bort politiskt innehåll
Telegram-chefen uppger att de denna gång vägrade följa den franska underrättelsetjänstens krav.
"Vi vägrade agera på denna begäran. Telegram står för yttrandefrihet och kommer inte att ta bort innehåll av politiska skäl," slår Durov fast.
Han avslutar med ett löfte till Telegrams användare om transparens kring framtida påtryckningsförsök.
"Jag kommer att fortsätta avslöja varje försök att pressa Telegram till att censurera vår plattform. Håll utkik".
Anklagelserna kommer mitt under Moldaviens avgörande parlamentsval, där president Maia Sandus mycket EU-vänliga parti ställs mot oppositionsblocket BEP som förespråkar landets neutralitet och anklagar regeringen för att tysta oppositionella röster.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Under coronarepressionens tidevarv lanserades slagordet "15-minutersstaden" på bred front - ett koncept som omhuldas av globalistiska krafter och framförallt utmålas som "hållbart" och "klimatsmart". Bakom de vackra ordens fasad finns samtidigt en stark dimension av totalitarism inbakad i konceptet.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Artikeln publicerades ursprungligen den 25 augusti 2023.
”15-minutersstaden” eller ”Närastaden”, nära förknippad med "den smarta staden", utmålas allt mer frekvent som ett koncept för framtidens städer. Med detta lyfter man fram att städerna ska ha arbetsplatser, kultur, handel, vård, restauranger och nöjen inom gångavstånd för medborgarna.
Tanken om att alla människors behov kan fyllas inom blott några minuters radie har lyfts ända sedan 1950-talet och eventuellt ännu längre tillbaka än så. I samband med coronakrisen fick idéerna ett kraftigt uppsving – bland annat genom C40 Cities Climate Leadership Group. Denna företräder 96 av världens största städer och argumenterar för att man i framtiden bör använda 15-minutersprincipen för stadsplaneringen.
”I en 15-minutersstad kan alla tillgodose de flesta, om inte alla, behov inom en kort promenad- eller cykeltur från sitt hem. Det är en stad som består av levande, människovänliga, kompletta och sammankopplade stadsdelar”, deklarerade man bland annat 2020.
Annons:
En av de städer som kommit längst i denna transformation är Paris, där borgmästaren Anne Hidalgo svurit att omvandla huvudstaden till en cykelvänlig 15-minutersstad.
– Vi måste återuppfinna idén om närhet till staden. Vi vet att det är bättre för människor att arbeta nära där de bor, och om de kan shoppa i närheten och ha den fritid och de tjänster de behöver runt omkring sig också, gör det att de kan ha en lugnare tillvaro. Arbete är mer problematiskt eftersom människors jobb ofta ligger en bit från deras hem, men vi måste tänka om även här. Idag är vår inställning till arbete densamma som den har varit under de senaste 50 åren. Är det alltid nödvändigt att dyka upp någonstans, att vara fysiskt närvarande framför chefen? Det är möjligt att göra saker annorlunda, menar professor Carlos Moreno, som mer än någon annan populariserat konceptet med 15-minutersstäder i Frankrike och även inspirerat borgmästare Hidalgo.
De senare åren har ett flertal städer i Afrika, Asien och Europa hoppat på 15-minutersmodellen eller snarlika modeller – bland andra Singapore, Tel Aviv, Shanghai, Cagliari och Utrecht. Även i Sydamerika och Australien har ledare för städer deklarerat att man vill anamma konceptet.
Hyllas av World Economic Forum
En av de främsta förespråkarna för idén med 15-minutersstäder är den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan och maktnätverket World Economic Forum (WEF) som på sin hemsida ofta propagerar för idéerna och presenterar dem som en grund för framtidens städer.
Lisa Chamberlain, som leder WEF-initiativet ”Centre for Urban Transformation”, pekar på att det var under coronapolitikens tidevarv som planerna på 15-minutersstäder verkligen slog igenom och gick från att vara någonting som lät trevligt till ”ett måste”.
”Att tillgodose alla sina behov inom gång-, cykel- eller transportavstånd var plötsligt en fråga om liv och död”, skriver hon.
”När klimatförändringar och globala konflikter orsakar chocker och påfrestningar med allt snabbare intervall och allt allvarligare konsekvenser kommer 15-minutersstaden att bli ännu viktigare”, fortsätter Chamberlain.
Klaus Schwabs World Economic Forum är en varm anhängare av 15-minutersstaden. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0
Även i Sverige har dessa idéer fått ett mycket starkt fotfäste. Företaget Sweco, som beskriver sig som ”Europas ledande konsultföretag inom arkitektur och teknik”, arbetar med att implementera konceptet i Sverige.
– Det som skiljer dagens förutsättningar från det tidigare ABC-konceptet är den starka kopplingen till vår tids digitalisering och klimatomställning, därför kan man förlänga det till ABCDE-staden där D står för Digitalisering och E för Environment/Ekosystem. Vi ser en stark efterfrågan på större livskvalitet och där vi kan leva hållbart, säger Ulla Bergström, chef för Sweco Architects.
”Redan idag lever flera svenska mindre städer efter detta koncept. Men när gång och cykel får ta plats även i större städer, när arbetsplatsen finns där du bor, när vi kan ersätta gator och parkeringsytor med planterade träd och biologisk mångfald, då har vi skapat Närastaden”, lovar man också på sin hemsida.
Kritiker pekar på att 15-minutersstäderna, när de väl har implementerats på allvar, kan användas för att begränsa medborgarnas rörelsefrihet och övriga traditionellt vedertagna rättigheter.
Alla totalitära dystopier säljs självfallet in som humanistiska utopier.
Ett närtida exempel är coronapolitikens kontrollsamhälle, där människor med hänvisning till det stora pandemibedrägeriet tvingades hålla sig hemma eller i sina direkta närområden – en repression som saknar motstycke i Västerlandet i modern tid.
I dessa sammanhang påpekas att 15-minutersstäderna i praktiken kan användas av makthavarna för att ”låsa in” människor i särskilda zoner – som det behövs tillstånd att ta sig ut från och som man, beroende på maktens godtycke, kanske bara får lämna ett antal gånger årligen eller inte alls.
Kameraövervakning, ansiktsigenkänning och andra digitala och fysiska hinder spås användas för att säkerställa att medborgarna håller sig i sina tilldelade zoner, där den som bryter mot den totalitära kontrollen riskerar böter eller till och med fängelsestraff – på motsvarande sätt som "coronaförbrytare" riskerade hårda straff i samband med coronarepressionen.
Covidpassen betraktas av många som en ren testballong för "15-minuterssamhället". Foto: Marco Verch/CC BY 2.0
Man kan fråga sig vad som händer vid nästa stora nödläge som utlyses från maktens sida. Efter covid-eran vet makten nu att majoriteten av medborgarna av allt att döma kommer att foga sig även efter godtycklig och ologisk repression.
Kommer människor kanske helt enkelt att låsas in i sina respektive zoner och fråntas alla möjligheter att ta sig därifrån med hänvisningar till allmänhetens säkerhet? Kommer zonerna vid en kommande "pandemi" att kombineras med tidigare framtagen teknik och användas för att införa någon form av apartheidliknande samhälle, där exempelvis endast vaccinerade får tillåtelse att lämna zonen eller röra sig fritt?
Frågorna är i nuläget förstås hypotetiska och följaktligen svåra att svara på, men det är värt att påminna sig om att samma krafter som drev på de förödande coronanedstängningarna också är särskilt positivt inställda till den här typen av stadsplanering.
Drivs politiskt även i Sverige
Det kan också noteras att det i Sverige redan finns ett stort politiskt stöd för idéerna, där såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet propagerar öppet för 15-minutersstäderna - med hänvisning just till hållbarhet, klimatet och även ord som "inkludering".
Den som uttrycker kritik mot och skepsis kring implementeringen av 15-minutersstäderna, angrips av medströms makthavare och media med smutskastning och ad hominem enligt motsvarande dynamik som tillämpades mot dem som tidigt kritiserade massvaccinationsprogrammen, befolkningsutbytet, maktkoncentrationen hos storbankerna, EU, Nato eller valfri annan företeelse som makthavarna till varje pris vill införa, oavsett om de har den egentliga folkviljan på sin sida eller inte.
Historien, och i allt högre utsträckning även närhistorien, har visat att förlöjligade kritiker ofta får rätt med tiden – dessvärre dock ofta när det redan är för sent. Hur det blir på det här området återstår att se.
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
