Annons:

Tung Reuters-profil sitter i Pfizers styrelse

Uppdaterad januari 10, 2022, Publicerad januari 7, 2022 – av Isac Boman
Reuters-profilen Jim Smith sitter fortfarande i Pfizers styrelse.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

Jim Smith har i många år varit en nyckelperson i mediekonglomeratet Reuters och bland annat innehaft positionerna som operativ chef och vd. Idag är han ordförande i mediekoncernens välgörenhetsstiftelse – samtidigt som han suttit i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2014.

Därtill innehar Smith styrelseuppdrag för den ökända globalistiska tankesmedjan World Economic Forum som i hög grad påverkat den förda coronapolitiken världen över.

Etablissemangsmedia har länge fått kritik från många håll för att rapportera vinklat och odelat positivt om de experimentella covidvaccinen, samtidigt som man mycket sällan uppmärksammar riskerna med injektionerna.

Personer som av olika skäl valt att inte ta de kontroversiella vaccinen utmålas ofta som farliga konspirationsteoretiker eller "foliehattar" och som ett hot mot samhället. Stort fokus läggs på dagliga artiklar om hur många som har smittats med olika virusvarianter och hur viktigt det är att ta vaccinen.

Annons:

Samtidigt finns det nära kopplingar mellan läkemedelsjättarna och den internationella massmediala maktsfären – något som Jim Smith är ett tydligt exempel på. 62-årige Smith är för närvarande styrelseordförande för Thomson Reuters Foundation – en stiftelse som ägs och kontrolleras av mediekonglomeratet Thomson Reuters, tidigare Reuters Group. Mellan 2012 och 2020 var han också vd för företaget och har även varit operativ chef under en kortare period 2011 och haft flera andra toppositioner inom koncernen.

Smith sitter samtidigt i styrelsen för World Economic Forums råd för internationella affärer och den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council som Nya Dagbladet nyligen uppmärksammade i samband med att man prisade Pfizers vd Albert Bourla och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras nyckelroller i den globala massvaccinationskampanjen.

Därtill sitter Jim Smith alltså även i styrelsen för läkemedelsjätten och vaccintillverkaren Pfizer sedan 2014 och är i nuläget bland annat ordförande för Pfizers ersättningskommitté och medlem i dess revisionskommitté.

Foto: faksimil/Pfizer

 

Påverkar miljarder människor

Thomson Reuters äger nyhetsbyrån Reuters – som bland annat svenska TT och en stor del av den internationella pressen köper sina utrikesnyheter och ekonomiska nyheter ifrån och som har över 3000 journalister anställda runt om i världen. Reuters nyhetsrapportering beräknas nå miljarder läsare varje vecka och är kanske den största globala aktören på området.

Samtidigt som Smith varit högste chef för denna aktör, med en mycket stor påverkan på världens nyhetsflöde och vilken information världens människor ska ta del av, satt han alltså även i styrelsen för en av de absolut största läkemedelsjättarna.

”Nyheten väcker allvarliga frågor om intressekonflikt eftersom företagsmedier som Reuters fortsätter att främja Pfizer-produkter, försvara läkemedelsföretag från kritik och börjat tysta skeptiker”, kommenterar The National Pulse som också pekar på att Reuters nämnt Pfizer hela 22 000 gånger i sin rapportering bara under 2020.

 

Reuters "faktagranskar" vaccinkritik

Även nyhetssajten The Defender har uppmärksammat att Reuters-chefen också sitter i Pfizers styrelse och att Reuters dessutom i hög grad är involverade i arbetet med att ”faktagranska” innehåll på de sociala plattformarna Facebook och Twitter – vilket i praktiken ofta leder till censur av vaccinkritiskt innehåll och påstådd desinformation kopplad till covidvaccinerna eller covid-19.

”När man meddelade sitt faktagranskningspartnerskap med Facebook och Twitter lät Reuters bli att nämna detta faktum: Nyhetsorganisationen har kopplingar till Pfizer, World Economic Forum och Trusted News Initiative (TNI) – ett branschsamarbete av stora nyhets- och globala techorganisationer vars uttalade syfte är att bekämpa spridningen av skadlig vaccindesinformation”, noterar man.

Foto: The Defender

Sajten konstaterar också att Reuters har vägrat att offentliggöra några kriterier för vilken information som ska klassas som ”falsk” eller inte. Man uttrycker även oro för att Reuters kommer att fortsätta lyfta fram Pfizers produkter och försvara läkemedelsjättarna från kritik samtidigt som man systematiskt tystar och svartmålar skeptiker.

”Angående ”Trusted News Initiative” och censur av information relaterad till coronavaccinets risker, snälla var medvetna om kopplingen mellan Pfizer och Reuters. Jag skulle kalla det för en journalistisk intressekonflikt, vad anser du?” twittrade den numera avstängde dr Robert Malone – en av mRNA-vaccinteknikens skapare och lyfte även han fram hur Jim Smith sitter på dubbla stolar.

Malone publicerade även samma inlägg på LinkedIn och blev då bannlyst från plattformen för att ha brutit mot dess användarvillkor. Noteras kan att LinkedIn köptes av Microsoft 2016 för 26 miljarder dollar när ultraglobalisten och vaccinlobbyisten Bill Gates fortfarande styrde företaget. Noteras kan att även Microsoft-chefen Kirk Koeningsbauer sitter i Thomson Reuters styrelse.

 

Facebook-topp i Pfizers styrelse

De täta kopplingarna mellan mainstreammedia och läkemedelsindustrin är, föga överraskande, inte något som uppmärksammats utanför systemkritiska medier, och Jim Smith är heller inte den enda maktfigur som sitter på dubbla stolar.

Så sent som 2020 valdes även Dr. Susan Desmond-Hellman in i Pfizers styrelse. Hon har inte bara varit vd för Bill & Melinda Gates Foundation mellan 2014 och 2020 utan även suttit i Facebooks styrelse mellan 2013 och 2019.

”Dr. Susan Desmond-Hellmanns närvaro och tidigare uppdrag innebär ett gemytligt förhållande för Pfizer, men en tvivelaktig intressekonflikt, då Facebook rutinmässigt censurerat inlägg relaterade till vaccin samtidigt som Gates och hans stiftelse lyfter fram vaccin som svar på sjukdomen”, skriver Midlands Directory.

Dr. Susan Desmond-Hellmann. Foto: Fortune Live Media/CC BY-NC-ND 2.0

Man konstaterar vidare att ytterligare en intressekonflikt föreligger eftersom Desmond-Hellman även sitter i president Joe Bidens råd för vetenskapliga och teknologiska frågor.

 

"Utbildar" journalister att rapportera rätt

Tilläggas kan att Reuters Foundation lanserade initiativet ”Covid 19 crisis reporting hub” kort efter att Jim Smith blev ordförande för stiftelsen – ett projekt i syfte att ”utbilda” journalister i hur de ska rapportera om coronarelaterade frågor.

”Vår 8 veckor långa utbildning som levereras till grupper på högst 15 deltagare utrustar journalister med de grundkunskaper och den information de behöver för att rapportera om pandemin och dess inverkan på ekonomier, hälsovårdssystem och samhällen”, hävdar man.

Projektet samfinansieras av bland annat World Economic Forum och fokus läggs också på att journalisterna ska lära sig att bekämpa påstådd ”desinformation” i form av vaccinkritik och istället föra ut budskap som sanktionerats av makthavarna.

Exakt hur de sociala mediejättarnas riktlinjer kring covid-19 och vaccinet eller massmediernas rapportering kring dessa ämnen har påverkats av att Jim Smith och andra profiler har dubbla lojaliteter och starka kopplingar till läkemedelsjättarna är mycket svårt att avgöra. Kritiker pekar dock på att det är tydligt att såväl de stora etablissemangsmedierna som Facebook och Twitter anammat samma narrativ om ett mycket farligt virus där vaccinet utgör den enda räddningen - samtidigt som avvikande röster systematiskt stigmatiseras och karaktärsmördas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 10:49 – av Emil Fjellstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.

Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.

— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.

Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.

Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.

Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.

— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.

— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.

— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.

Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.

Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nästan 2 000 gripna när gymnasieblockaderna i Frankrike slog över i våld

Publicerad Idag 09:52 – av Emil Fjellstedt
Kravallpoliser med sköldar och tårgas på gator i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris den 1 oktober 2026
Kravallpolis och tårgas i Saint-Denis och vid lycée Diderot i Paris under torsdagens gymnasieblockader. Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden.

Nästan 2 000 personer greps i Frankrike under torsdagen när gymnasieelevernas blockader slog över i gatuvåld. På fredagen hålls drygt 400 skolor stängda, och regeringen pekar ut vänsterpartiet LFI som rörelsens upphovsman.

Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden under torsdagen, främst för angrepp på poliser och andra tjänstemän, våld och olagliga folksamlingar. Under dagen skadades 305 poliser och gendarmer, rapporterar RFI.

Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde det han kallade ett ohämmat våld. Han pekade på fyrverkeripjäser som avfyrats, bränder i offentliga byggnader och plundrade butiker.

— En förvärring av situationen som inte längre har något att göra med legitima krav från gymnasieelever, utan som nu har alla kännetecken på stadsvåld, sade Nuñez i ett uttalande på torsdagen.

Mobiliseringen har pågått i mer än tio dagar. Eleverna kräver mer resurser och bättre villkor i skolorna. De klagar bland annat på pressen från antagningssystemet Parcoursup, lärare som inte ersätts när de är borta, förfallna skolbyggnader och överfulla scheman.

Enligt en säkerhetskälla räknades omkring 900 aktioner under torsdagen, och samtliga departement är nu berörda. Rörelsen har även spridit sig till universiteten.

Tårgas i Saint-Denis och Paris

I Saint-Denis norr om Paris stod gymnasieelever och poliser öga mot öga utanför polisstationen, uppger nyhetskontot CLPRESS. Enligt CLPRESS använde polisen tårgas för att skingra folkmassan.

Vid lycée Diderot i Paris 19:e arrondissement förekom fyrverkeripjäser och tårgas under en sammandrabbning på torsdagsmorgonen, enligt CLPRESS.

Kontot Visegrád 24 publicerade under torsdagen en video från sammandrabbningarna. I texten skriver kontot att det var unga i andra och tredje generationens invandrare som kastade flaskor och sten mot poliser, byggde barrikader och senare tände dem.

Kollektivtrafiken stoppades i Marseille

I Marseille stoppades kollektivtrafiken efter angrepp på bussar. Kontot AlertesInfos uppger, med hänvisning till vittnen, att gymnasieelever satte eld på en buss.

Utanför lycée Saint-Exupéry i Marseille plundrades en brandbil och stacks i brand. I hela departementet Bouches-du-Rhône greps 68 personer, och prefekturen räknade ett hundratal bränder i soptunnor.

I Nantes förstördes hallen i lycée Nelson Mandela av en anlagd brand.

Regeringen pekar ut LFI

Premiärminister Sébastien Lecornu ledde under torsdagen ett krismöte med berörda ministrar. Efteråt meddelade premiärministerns kansli Matignon att rörelsen slagit över i stadsvåld.

Kansliet hänvisade också till underrättelsetjänsterna, som enligt Matignon ser blockaderna som en "manöver organiserad av LFI och dess proxys inom ultravänstern". LFI, La France insoumise, är det vänsterparti som regeringen pekar ut.

Partiets samordnare Manuel Bompard avfärdade anklagelsen.

— Jag uppmanar regeringen att inte sjunka ned i konspirationsteorier och i att behandla gymnasieeleverna som barn. Den här spontana rörelsen är född ur frustration över helt ovärdiga utbildningsvillkor, sade Bompard i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.

Samma kväll backade regeringen på en punkt som gjort många unga upprörda. Budgetförslaget för 2027, som presenterades på torsdagsmorgonen, innehöll avgifter för studenter som inte är stipendiemottagare på den yrkesinriktade högskoleutbildningen BTS och i de förberedande klasserna inför elitskolorna, så kallade prépa. Avgifterna var 178 respektive 270 euro per år. Utbildningsminister Édouard Geffray meddelade i France 2 att förslaget dras tillbaka.

Polisarrest och demonstrationsförbud

Sedan måndagen har 1 793 personer anhållits i samband med blockaderna, enligt justitieministeriet. Justitieminister Gérald Darmanin samlade under torsdagen landets generalåklagare och krävde i ett uttalande "stor fasthet i den straffrättsliga responsen".

Geffray sade i France 2 att drygt 400 skolor hålls stängda på fredagen, uppger BFMTV. Landets prefekter har förbjudit demonstrationer kring de stängda skolorna, i Paris kring 13 namngivna gymnasier.

Under fredagen tar Geffray emot elevorganisationer, föräldraföreningar och personalens fackförbund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Litauens premiärminister: Risken för ryskt anfall har varken ökat eller minskat

Krigshetsen

Publicerad Igår 12:23 – av Emil Fjellstedt
Mindaugas Sinkevičius och Vladimir Putin
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius och Rysslands president Vladimir Putin.

Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att det saknas verkliga bevis för att Ryssland "gör sig redo för något", trots att flera europeiska ledare återkommande varnar för ett angrepp mot ett Nato-land.

Samtidigt som bland annat Polens premiärminister och Danmarks militära underrättelsetjänst upprepar att Ryssland kan angripa Nato-territorium inom en snar framtid.

Uttalandet från Mindaugas Sinkevičius kom under tisdagen vid en gemensam presskonferens med Mark Rutte i Bryssel.

Varningen mot att överdriva hotet kommer därmed från en baltisk Nato-medlem - inte från en kritiker av alliansen.

— Jag tycker att man måste säga det om hotet finns för samhället, men man kan inte överdriva och säga: Åh, något kommer att hända under de kommande månaderna eller veckorna, sade Sinkevičius enligt litauiska public service-bolaget LRT.

— Det jag också tog upp med generalsekreteraren var: finns det några bevis, verkliga bevis? Lägger underrättelsetjänsterna fram något på bordet om att Ryssland gör sig redo för något? Och det finns faktiskt inga. Risken kvarstår alltså, men den har inte svängt, varken ökat eller minskat, sade Sinkevičius.

Litauens premiärminister var emellertid inte helt okritisk gentemot Moskva. Han beskrev Ryssland som alltmer fientligt och mindre återhållsamt.

Underrättelsetjänsterna har dock enligt honom inte presenterat något verkligt belägg för att Ryssland förbereder något mer hotfullt än de hybridangrepp han menar redan pågår.

Larmen avlöser varandra

Mindaugas Sinkevičius uttalande går rakt emot tonen i flera europeiska huvudstäder.

Polens premiärminister Donald Tusk sade tidigare i september till det polska parlamentet att Ryssland, enligt underrättelseuppgifter, skulle kunna genomföra en drönar- eller robotattack mot Natos territorium inom loppet av månader.

Även Finlands president Alexander Stubb har återkommande varnat för ryska drönare. Danmarks militära underrättelsetjänst DDIS gick nyligen ut med en bedömning om att Ryssland kan inleda ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land under de kommande månaderna.

DDIS bedömer risken för ett begränsat angrepp som låg men växande och pekar på enstaka angrepp med långräckviddiga vapen mot infrastruktur som är avgörande för stödet till Ukraina. Tjänsten bedömer en regelrätt invasion som högst osannolik, men utesluter den inte.

Bilden från Vilnius är en annan. Där har risken enligt regeringschefen legat still.

Mark Rutte uppmanade i sin replik till lugn och betonade att alliansen har svarsalternativ som inte alltid redovisas offentligt.

— Vi har alla de svarsalternativ vi behöver. Ni kommer inte alltid att se dem offentligt. De kommer inte alltid att vara symmetriska. Det kommer inte alltid att vara öga för öga, sade Rutte.

Generalsekreteraren hänvisade även till Rysslands ekonomiska läge.

— Mer allmänt skulle jag vilja uppmana till ett visst lugn, eftersom vi investerar i vårt försvar. Ryssland befinner sig inte i ett bra läge. Deras ekonomi är inte i ett bra läge. Så ett visst lugn är på sin plats, men också att fortsätta arbetet, sade Rutte.

Rutte sade också att ordet hybrid kan låta lite mysigt.

Svaret på de ryska hybridangreppen ska enligt Mark Rutte vara mer stöd till Ukraina, inte mindre. Stöd som i huvudsak bekostas av respektive lands skattebetalare.

Mindaugas Sinkevičius och Mark Rutte skakar hand
Mindaugas Sinkevičius och Natos generalsekreterare Mark Rutte vid den gemensamma presskonferensen i Bryssel under tisdagen. Foto: Nato

Samma dag anklagade Estlands säkerhetspolis KAPO Ryssland för en mordbrand hos försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i augusti. KAPO menar att dådet beställts av ryska säkerhetstjänster, skriver Breaking Defense.

Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev branden som en del av en kampanj för att skrämma. Mark Rutte applåderade i sin tur att Estland pekat ut Ryssland.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade anklagelsen som grundlös. Inga neutrala bevis för att Moskva skulle ligga bakom branden har i dagsläget presenterats för allmänheten.

Branden i Tallinn är just den typ av hybridangrepp som Sinkevičius menar skiljer från ett ryskt militärt anfall. Den sortens hot finns enligt honom. För det senare har han inte sett några bevis.

Litauen rustar vidare

Mindaugas Sinkevičius vill samtidigt inte att beskedet ska läsas som att Litauen sänker garden. Mark Rutte sade att Litauen i år väntas nå 5,38 procent av BNP i kärnförsvar.

Linas Kojala, chef för Geopolitics and Security Studies Center i Vilnius, uppger att utgifterna ska fortsatt ligga över fem procent. Den tyska brigad som ska stationeras i landet betonar man hoppas ska vara fullt operativ i slutet av 2027.

— Ryssland försöker sprida rädsla och splittra samhällen. Men det kommer inte att lyckas. Vi darrar inte. Vi gör det som ska göras och investerar kraftigt i militär förmåga, sade Sinkevičius.

Flera litauiska bedömare ger premiärministern sitt stöd.

Säkerhetsforskaren Deividas Šlekys sade till LRT på onsdagen att ingen förbereder sig för att erövra Litauen, varken nu eller i år.

Vilmantas Vitkauskas vid Nationella krishanteringscentret påpekade att hybridangreppen inte är något nytt, och även Martinaitis bedömde hotnivån som oförändrad, enligt rapporter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump och AI-jättar skrev under avtal om att granska sig själva

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 10:18 – av Jan Sundstedt
Donald Trump sitter vid ett bord i Vita huset tillsammans med Elon Musk, Jensen Huang och andra techchefer.
Trump, Musk och Huang vid bordet i Vita huset under tisdagen, när bolagscheferna skrev under det frivilliga säkerhetsavtalet.

Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.

Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.

Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.

Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.

Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.

— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.

Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".

Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.

Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.

— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.

Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.

Nytt namn, samma lag

Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.

Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.

Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.

Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.

Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.

Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".

En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.