Annons:

Stor lantbrukarprotest i Bryssel

Publicerad juni 3, 2024 – av Sofie Persson
Lantbrukarprotest i Frankfurt tidigare i år.

På tisdag planeras en större demonstration i Bryssel mot EU:s strikta klimatregler, som lantbrukare menar påverkar unionens bönder negativt på flera sätt. Flera organisationer från ett antal länder förväntas delta, men en del lantbrukare väljer också att avstå från just den här protesten.

Under den senaste tiden har ett antal EU-länder präglats av protester från lantbrukare på grund av den så kallade ”gröna omställningen”, eller "Green Deal". Den innebär i korthet klimatregler som EU-kommissionen infört och som försvårar för bönderna genom bland annat höjda skatter och ökade bränslepriser, något man menar redan fått flertalet lantbrukare att lägga ner sina verksamheter. Protester har skett i bland annat Tyskland, Slovakien och Frankrike.

Tisdagen den 4 juni anordnas en ny och större protest i Bryssel där bönder från hela EU väntas delta.

EU:s regler skapar konkurser

Bakom protesten står lantbruksorganisationen Farmers Defence Force, en grupp som skapades i Nederländerna under 2019. De menar att kraven i EU:s klimatregler ökar kostnaderna inom jordbruksproduktionen, vilket i sig skapar en minskning av produktion samt även driver europeiska jordbrukare i konkurs.

Annons:

"Med införandet av ”Green Deal” för 5 år sedan införde EU-kommissionen lagstiftning och krav som strider mot klimatmål, hållbarhetskrav och därmed mot alla EU-medborgares intresse", skriver lantbruksorganisationen.

Vidare menar man att reglerna bidrar till att säkerheten kring livsmedel minskar, på grund av bland annat den ökade importen som sker utifrån EU:s gränser. Den ökade importen bidrar också till en ökning av regnskogsskövling.

"Vi motsätter oss starkt import av jordbruks- och livsmedelsprodukter till EU från regioner utanför EU som inte uppfyller våra höga produktions- och djurskyddsstandarder."

"Tar hand om européernas säkerhet"

Även tyska organisationen Landwirtschaft verbindet Deutschland, det vill säga Jordbruk förenar Tyskland, samt Institute of Agricultural Economy i Polen, står bakom protesten som kommer att ske i Bryssel. Spanska Plataforma 6F och franska Coordination Rurale, som är Frankrikes näst största lantbrukarorganisation, förväntas också delta, tillsammans med en rad andra jordbruksorganisationer.

Vi, de europeiska jordbrukarna, tar också hand om européernas säkerhet. Oavsett väder, politiska och ekonomiska situationer spelar vi en oerhört viktig roll – vi ser till att ni som bor i Europa inte saknar mat och jordbruksprodukter, säger Szczepan Wójcik på Instytut Gospodarki Rolnej.

 

Under året har de flesta lantbrukarorganisationerna gått ihop och protesterat, men inför 4 juni meddelar ett antal lantbruksorganisationer att man inte kommer att delta i protesten, rapporterar DeSmog. Bland andra tyska Deutscher Bauernverband, som påstår sig representera 90 procent av lantbrukare i landet, samt även Frankrikes största organisation, FNSEA, deltar inte.

"Högerextremism"

En del grupper menar att EU redan börjat gå med på deras krav, bland annat har man i Tyskland delvis backat om slopade skattelättnader. Andra aktörer vill vill dra en gräns mellan sig själva och de grupper som anordnar protesten, eftersom det påstås att vissa företrädare är associerade med bland annat "högerextremism".

Bland annat kandiderade Farmers Defence Force talesman, Sieta van Keimpema, för Belang van Nederland i förra årets nationella val, ett parti som av kritiker anklagats för att vara "högerextremt". Hon menar dock att de riktiga "extremisterna" befinner sig inom politiken.

Alla kallar oss för extremhögern, men de verkliga extremisterna finns i politiken. De har blod på sina händer, sade hon till Politico.

Arnaud Rousseau, chef för FNSEA, menar bland annat att det är "goda nyheter" att alla protester hittills bidragit till att göra jordbruket till en central fråga i den offentliga debatten, men menar att man inte vill ge ett intryck av "våld" inför valet.

Vi vill inte ge intryck av våld och personskador strax före valet, säger han till Euractiv.

Den franska organisationen har dock deltagit i protester under våren och varnar för att det kan komma att bli en ny protest till hösten för att sätta press på de som kommer att sitta under EU:s nya mandatperiod.

Trafik väntas påverkas

Protesten går av stapeln under tisdagen i centrala Bryssel. Det är oklart exakt hur många som förväntas delta, men man planerar för att trafiken kan komma att påverkas kraftigt redan från tidig morgon. Likt de andra protesterna kommer man även här att delta med bland annat traktorer och andra fordon.

Politikerna talar om säkerhet, men när vi tittar på de beslut som de fattat på EU-nivå måste vi erkänna att de inte bryr sig om Europas livsmedelssäkerhet. De bryr sig inte om att se till att det finns tillräckligt med mat att äta, säger van Keimpema.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 13:20 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagonrapport: Irankriget skapade strategiska ammunitionsbrister

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:31 – av Emil Fjellstedt
Flygbild över Pentagon i Arlington i USA.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast att kriget mot Iran har orsakat strategiska brister i USA:s ammunitionslager.

Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.

Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.

Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.

Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.

Skadade baser i åtta länder

Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.

Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.

Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet

Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.

Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.

Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här visar de segrande houthierna upp amerikanska vapen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Flera sandfärgade pansarfordon på transporttrailrar medan filmaren syns i en backspegel.
Vid hamnen i Mokha har en USA-tillverkad Oshkosh M-ATV dokumenterats efter houthiernas övertagande.

Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.

Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.

Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.

Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.

Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BRICS-länderna vill reformera den globala styrningen

Brics-samarbetet

Publicerad september 13, 2026 – av Redaktionen
Ledare och delegationsrepresentanter står uppställda för gruppfoto vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi.
Indiens premiärminister Narendra Modi tillsammans med andra ledare vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi den 13 september 2026.

NEW DELHI (Xinhua) -- Ledarna för BRICS-länderna antog på lördagen en gemensam deklaration vid det 18:e BRICS-toppmötet i New Delhi, Indiens huvudstad. De upprepade sitt åtagande för inkluderande global styrning och stärkt multilateralism, efterlyste internationell och regional fred och säkerhet samt betonade hållbar och inkluderande global ekonomisk tillväxt och ett stärkt kulturellt och mellanfolkligt samarbete.

I New Delhi-deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att reformera och förbättra den globala styrningen genom att främja ett mer rättvist, jämlikt, smidigt, effektivt, representativt och ansvarigt internationellt och multilateralt system, i en anda av omfattande samråd, gemensamma insatser och delade fördelar.

I deklarationen upprepade ledarna sitt åtagande att stärka multilateralism och multipolaritet samt upprätthålla internationell rätt. De efterlyste ett större och mer meningsfullt deltagande och en starkare representation för tillväxtmarknader, utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna i globala beslutsprocesser och strukturer.

De uppgav också att de beklagar försök att ensidigt undergräva globala multilaterala institutioners arbete och försvåra genomförandet av deras respektive mandat, bland annat genom att avsiktligt hålla inne fastställda bidrag.

Efterlyser fredliga lösningar

Ledarna uttryckte även oro över pågående konflikter i många delar av världen och över den rådande polariseringen och fragmenteringen inom den internationella ordningen. De efterlyste fredliga lösningar på internationella tvister genom dialog, samråd och diplomati.

I samband med internationella tvister framhåller de betydelsen av förebyggande diplomati och medling, med de berörda parternas samtycke, som centrala verktyg för att undvika kriser och förhindra att de trappas upp, i enlighet med FN-stadgans ändamål och principer.

Hållbar utveckling och AI

Ledarna konstaterade att dagens globala utmaningar är sammanlänkade, hämmar den ekonomiska tillväxten och samtidigt förstärker bestående utvecklingsklyftor mellan länder och regioner. De upprepade därför den särskilda betydelsen av hållbar utveckling och inkluderande tillväxt på FN:s dagordning.

Enligt deklarationen erkänner ledarna att artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter att stimulera ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling för alla.

Ledarna bekräftade på nytt betydelsen av BRICS-ländernas mellanfolkliga utbyten och initiativ för att stärka ömsesidig förståelse, vänskap och samarbete. De efterlyste också större ansträngningar för att respektera kulturell mångfald, sätta stort värde på kulturarv, innovation och kreativitet samt gemensamt verka för ett robust internationellt mellanfolkligt utbyte och samarbete.

Ledarna förklarade även sitt fulla stöd för Kinas BRICS-ordförandeskap 2027 och för att det 19:e BRICS-toppmötet ska hållas i Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.