Den norska polismannen Roy Riksvold, med över 40 års erfarenhet från polisyrket, slår larm om att andelen åklagare och poliser som är medlemmar i frimurarorden är kraftigt överrepresenterade.
Uppdaterad oktober 30, 2019,
Publicerad oktober 15, 2013
Foto: NoWin/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad kritik mot slutna sällskap. Bilden visar amerikanska frimurare.
Det finns vissa krav för vad för slags bisysslor poliser i Norge kan ha utöver polisjobbet. Men Roy Riksvold ifrågasätter hur de nuvarande regelverket ser ut.
– Samma krav bör ställas på anställda åklagare och poliser om medlemskap i organisationer som frimurarorden, säger Roy Riksvold till Dagbladet.no.
"Är jäviga"
För tre år sen misstänkte han att någonting inte var som det skulle och att rättsväsendet kan ha varit jävigt. Det var när han upptäckte ett brottsmål där både åklageren och den anklagade var frimurare. Brottsmålet utreddes aldrig ordentligt menar Riksvold.
Efter att Roy Riksvold blev misshandlad i sin tjänst 2010 blev han sjukskriven i fyra månader. Ärendet lämnades över till åklagare som var medlemmar i frimurarorden. Idag, tre år senare, har det ännu inte blivit någon rättegång.
Annons:
–Den dagen då rättegången var tänkt att inledas ringde man och sa att domaren var sjuk. Domaren är frimurare och det är även gärningsmannens farbror, säger Roy Riksvold.
"Jag är en visselblåsare"
Roy Riksvold säger att han inte är rädd för vilka konsekvenser det kan bli av att han går ut med informationen om frimurare.
–Jag är en visselblåsare... Jag tror inte att det är en slump att jag hittar fler fall där medlemskap i olika frimurarloger påverkar hur åklagare behandlar ärenden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med två köksknivar i händerna kretsar Pamela Cisneros runt poliserna mitt bland Times Squares reklamskyltar, taxibilar och förbipasserande. Ögonblick senare skjuter två poliser ned henne. Kort dessförinnan hade Cisneros knivhuggit två främlingar. Den 68-årige mannen överlevde, medan 32-åriga Erin Piacenti, chef vid Bank of America, avled av sina skador.
Dramatiska bilder från centrala New York visar den 49-åriga kvinnan med en kniv i vardera handen. Poliser håller avstånd medan hon rör sig i en vid cirkel och fortsätter framåt.
När Cisneros går mot poliserna avlossar två av dem sina tjänstevapen. Hon faller till marken och förs senare till Bellevue Hospital, där hon dödförklaras.
Filmen visar inte de två knivattacker som föregick konfrontationen.
Annons:
Polisen uppger att våldet började omkring klockan 16.26 på måndagen nära korsningen mellan West 41st Street och Seventh Avenue. Cisneros tog fram två knivar ur en shoppingpåse och högg först en 68-årig man som just hade kommit upp ur tunnelbanan och väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru.
BREAKING: Woman who stabbed two people, killing one, then attempted to stab police officers was shot and killed by police. https://t.co/BGjISewGLC
Det första offret var den 68-årige mannen. Cisneros högg honom i magen när han väntade vid övergångsstället tillsammans med sin hustru. Han skadades allvarligt men kunde lämna Bellevue Hospital under tisdagen, rapporterar ABC7 New York.
Omkring 20 sekunder senare fortsatte Cisneros ett kvarter norrut. Där knivhögg hon Erin Piacenti i magen.
Piacenti var 32 år, chef vid Bank of America och bosatt i Chester i delstaten New Jersey. Hon avled senare på sjukhuset.
New Yorks polischef Jessica Tisch beskriver båda angreppen som slumpmässiga och oprovocerade.
Bank of America uppger att företaget är chockat och djupt bedrövat över förlusten av en uppskattad kollega.
Elchockvapen stoppade henne inte
Vittnen kallade på poliser vid NYPD:s närbelägna station. Poliserna försökte under omkring fyra minuter förmå Cisneros att lägga ifrån sig knivarna.
– Jag tänker inte släppa någonting. Jag dödar hellre er båda, sade hon enligt Tisch.
Polisen använde elchockvapen två gånger utan att stoppa henne. När Cisneros fortsatte mot poliserna med knivarna sköt två av dem med sina tjänstevapen.
NYPD har publicerat en bild av de två knivar som återfanns på platsen. Myndigheten ska genomföra en intern granskning av dödsskjutningen och har meddelat att polisernas kroppskamerabilder ska offentliggöras.
Cisneros hade enligt polisen dokumenterade psykiska problem och två tidigare kontakter med NYPD, men inga tidigare gripanden. Polisen har inte funnit något som tyder på ett terrordåd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi.
Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa.
— I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet.
Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.
Vill frigöra 470 miljarder euro
Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna.
Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.
Sparandet ska bära EU:s politiska projekt
I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning.
Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En polisdrönare utrustad med strålkastare och högtalare har använts för att avvisa personer som drack alkohol vid Istanbuls historiska stadsmur. Ingripandet bekräftas av turkiska poliskällor – efter att en domstol upphävt stadens generella förbud mot alkohol på offentliga platser.
Videon är inspelad nattetid vid Narlıkapıgatan i Fatih, nära den gamla stadsmuren.
Drönaren hovrar ovanför området och lyser ner mot personerna på marken samtidigt som ett förinspelat meddelande spelas upp.
"Detta är en polisdrönare. Det är förbjudet att dricka alkohol i detta område. Lämna området omedelbart", lyder budskapet.
Personerna lämnar platsen utan synligt motstånd. Det finns inga uppgifter om att någon greps, omhändertogs eller bötfälldes i samband med insatsen.
Polisen bekräftar drönarinsatsen
Istanbuls polismyndighet har via källor bekräftat att drönaren användes för att varna alkoholdrickare i Fatih. Enligt uppgifterna lokaliserades personerna med hjälp av värmekamera.
Drönarövervakning ska finnas tillgänglig i stadens samtliga 39 distrikt och ha använts i omkring ett år. Just den aktuella insatsen genomfördes av polisen i Fatih och beskrivs i turkiska medier som en ordningskontroll runt de historiska murarna.
Ingen av de redovisade poliskällorna har angett vilken bestämmelse som gjorde alkoholkonsumtion förbjuden på just denna plats.
Turkisk lag innehåller inget allmänt nationellt förbud för vuxna att dricka alkohol utomhus. Däremot kan den som berusad stör andra eller den allmänna ordningen bötfällas.
I augusti 2023 utfärdade Istanbuls guvernör ett cirkulär om alkohol på bland annat stränder, i parker, rekreationsområden och andra offentliga miljöer. Myndigheten kallade beskedet en påminnelse om befintliga regler, medan Istanbuls advokatsamfund ansåg att det i praktiken var ett nytt förbud utan tillräckligt lagstöd.
Beslutet överklagades. I februari 2025 rapporterades att Istanbuls regionala förvaltningsdomstol hade upphävt cirkuläret om alkoholkonsumtion i parker, på stränder och i liknande områden.
Drönarens meddelande är mer avgränsat och säger att alkohol är förbjuden "i detta område". Det kan därför röra sig om ett särskilt platsbeslut, skydd av kulturmiljön eller en lokal ordningsåtgärd.
Någon sådan rättslig grund har dock inte offentliggjorts i rapporteringen om händelsen.
Värmekamera, ansiktsigenkänning och högtalare
Istanbulpolisen presenterade sin nya drönarflotta i november 2025.
Farkosterna kan användas både dag och natt och har värmekamera, mörkerseende, strålkastare, högtalare och automatisk spårning av fordon och motorcyklar.
Polischefen Selami Yıldız uppgav då att drönarna skulle användas mot bland annat trafikbrott, ordningsstörningar, brott med motorcyklar och verksamhet kring turistmål och historiska platser.
— Vi övervakar Istanbul från alla håll med stadens säkerhetskameror, kameror på obemannade luftfarkoster och kameror för ansiktsigenkänning. Kort sagt övervakar vi från luften och ingriper på marken, sade han.
Videon från Fatih visar hur tekniken nu används för att ge direkta order till människor i en parkmiljö.
Polisens besked omfattade inte bara att alkoholen skulle ställas undan, utan att personerna omedelbart skulle lämna platsen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter omkring en månad utan kända amerikanska anfall mot Iran bombade USA på söndagen två iranska avfyrningsramper på ön Larak i Hormuzsundet. Iran svarade med robotar och drönare mot baser där amerikanska styrkor verkar i Jordanien.
En talesman för USA:s centralkommando, Centcom, har bekräftat angreppet mot Larak, och menar att det iranska Revolutionsgardet planerade för att lägga ut ytterligare sjöminor i Hormuzsundet.
Centcom hävdar att USA slog till för att avvärja ett omedelbart hot mot handelssjöfarten. Oberoende källor har ännu inte styrkt de påstådda iranska förberedelserna.
Revolutionsgardet uppger att amerikanska anfall dödade och skadade både militärer och civila på Larak, men anger inte hur många som drabbades.
Iran avfyrade därefter robotar och drönare mot baserna King Hussein och Al Azraq i Jordanien och kallade insatsen "Straff för angriparen".
Jordaniens försvarsmakt uppger att åtta robotar trängde in i landets luftrum. Luftvärnet sköt enligt myndigheten ned samtliga innan de kunde hota människor eller egendom.
Iran hävdar att angreppen orsakade svåra skador på de båda baserna. Amerikanska källor hävdar att luftvärnet stoppade nästan alla inkommande robotar och att det iranska motanfallet inte orsakade några större skador.
Irans armé uppger även att ett stort antal drönare angrep amerikanska militära tillgångar vid flygbasen Al Minhad i Förenade arabemiraten, något som landets försvarsdepartement förnekar. Emiratet bekräftar dock att dess flygvapen ingripit mot en drönare som närmade sig från Iran över landets territorialvatten.
Revolutionsgardet hävdar dessutom att iranskt luftvärn sköt ned en amerikansk MQ-9 Reaper över Hormuzsundet. USA har inte bekräftat någon sådan förlust och ingen oberoende källa har styrkt påståendet.
Donald Trump har även postat en bekräftat AI-genererad video som visar USA:s senaste attacker mot Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
