Annons:

Nationell samling störst – vänsterallians strax bakom

Publicerad 1 juli 2024 – av Jan Sundstedt
Jordan Bardella och Marine Le Pen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

Enligt preliminära siffror från det franska inrikesdepartementet blir Jordan Bardellas och Marine Le Pens Nationell samling (RN) största parti i valet – men inte med så god marginal som opinionsundersökningar tidigare förutspått.

Det ser ut som att RN får drygt 29 procent av rösterna – jämfört med omkring 28 procent för vänsteralliansen NFP. Om högerpartiet Republikanerna där flera kandidater vill samarbeta med Bardellas parti räknas in så stiger stödet för Nationell samling till cirka 33 procent.

För Emmanuel Macrons parti gick det sämre och man ser bara ut att få cirka 20 procent i den första valomgången. Det var just den franske presidenten som valde att utlysa nyval efter att hans eget parti stått för ett fiasko i EU-valet nyligen, samtidigt som Nationell samling blev största parti även där.

– Demokratin har talat. Vi behöver en absolut majoritet så att Jordan Bardella om en vecka kan bli utsedd till premiärminister, kommenterade Nationell samlings frontfigur Marine Le Pen.

Annons:

Den 7 juli hålls den andra valomgången och då avgörs det också hur parlamentets 577 platser kommer att fördelas.

Vill "stoppa extremhögern"

Även om Nationell samling är det parti som är mest populärt hos det franska folket så bedöms det som mycket troligt att ett antal av de övriga vänsterliberala, socialistiska och miljöpartistiska partierna ”går samman” för att stänga ute RN från reellt inflytande, och det är därför partiet hoppas på en absolut majoritet. Såväl vänsteralliansen NFP som Macrons RE har till stora delar gått till val just på att ”stoppa extremhögern” snarare än på att lyfta fram en egen politik.

289 mandat krävs för att få en absolut majoritet i parlamentet – något som ses som svårt, men inte helt omöjligt att uppnå för RN. Valdeltagandet i den första omgången uppgick till knappt 67 procent – en kraftig ökning från 47 procent i förra valet.

– Vi har sju dagar på oss att rädda Frankrike från katastrof. Vad vi gör och vad vi säger under kommande dagar kommer att avgöra vår plats i historien, hävdar den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann, enligt France24.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Verkligheten hinner ikapp – EU backar om förbudet mot förbränningsmotorer

Klimatöverdrifterna

Publicerad Idag 16:12 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Europaparlamentets plenisal till vänster och en bilkö på motorvägen A5 vid Heidelberg till höger.
Uppgörelsen i EU-parlamentet öppnar för att nya bensin- och dieselbilar ska kunna säljas även efter 2035. Ett slutligt EU-beslut återstår. Arkivbilder från Strasbourg och motorvägen A5 vid Heidelberg 2014.

Verkligheten tycks hinna ikapp EU:s förbudspolitik. Förhandlare från Europaparlamentets tre stora partigrupper har enats om ett förslag som innebär att stoppet för nya bensin- och dieselbilar 2035 kan luckras upp.

Uppgörelsen mellan konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew nåddes under natten mot tisdagen, rapporterar Reuters, som har sett avtalstexten. Om den går igenom skulle målet om helt utsläppsfria nya bilar 2035 inte längre gälla.

För bilköparna kan skillnaden bli stor. Enligt Carup öppnar förslaget för att tillverkarna ska kunna fortsätta sälja nya bensinbilar, dieselbilar och hybrider efter 2035. Kravet gäller nämligen tillverkarnas samlade nybilsflotta, inte varje enskild bil, så länge flottans genomsnitt klarar målet.

Bilindustrin pressar på för en reträtt

Uppgörelsen kommer efter hårda påtryckningar från delar av bilindustrin. Volkswagen, BMW, Mercedes och flera andra tillverkare har enligt Carup varnat för en alltför snabb omställning, samtidigt som de pressas av konkurrens från kinesiska elbilstillverkare och vikande lönsamhet.

Volvo Cars går på motsatt linje. Biltillverkaren har varnat för att Europa riskerar att tappa ytterligare mark till Kina om elbilsomställningen bromsas och har uppmanat politikerna att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen, skriver Carup.

Utsläppskraven sänks i förslaget

Enligt dagens regler ska utsläppen från nya personbilar minska med 100 procent till 2035 jämfört med 2021. Förslaget sänker målet till 87,5 procent, och tillverkarna skulle kunna tillgodoräkna sig ytterligare 7,5 procentenheter genom utsläppssnålt stål tillverkat i EU, sammanlagt 95 procent. EU-kommissionen hade föreslagit 90 procent, och Frankrike och Tyskland enades förra veckan om samma nivå utan kompenserande åtgärder.

Förslaget är ännu inte lag. Partigrupperna måste först godkänna uppgörelsen för att fastställa parlamentets ståndpunkt, och därefter ska parlamentet och medlemsländernas regeringar enas om en gemensam text. Blir kompromissen verklighet kan stoppet urholkas, och 2035 behöver då inte bli slutet för nya bilar med förbränningsmotor i Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 12:29 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter ett decennium av klimathets – FN dödförklarar 1,5-gradersgränsen

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad Idag kl 15:42, Publicerad Idag 11:30 – av Emil Fjellstedt
Inger Andersen sitter bakom en mikrofon med en surfplatta framför sig och en turkos bakgrund.
UNEP:s chef Inger Andersen säger att fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen har stängts. FN räknar nu på att begränsa överskridandet och återvända till gränsen senast 2100. Arkivbild från 2022.

I åratal har barn och unga fått höra att framtiden avgörs vid 1,5 grader. Nu dödförklarar FN:s miljöprogram UNEP möjligheten att hålla gränsen.

Beskedet står i rapporten Emissions Gap Report 2026: The Point of Return, som UNEP publicerade på onsdagen. För första gången kallar författarna ett brott mot gränsen "nära förestående och oundvikligt", skriver CNN.

FN överger inte Parisavtalet. Organisationen räknar fortfarande med att temperaturen ska kunna pressas tillbaka under 1,5 grader före seklets slut, alltså samma gräns som länge beskrivits som sista chansen.

— Vi säger nu att det här fönstret har stängts, men vi kan öppna det igen genom att göra överskridandet så kort som möjligt, sade UNEP:s chef Inger Andersen till journalister.

Kontot HWL på X ser Parisavtalet och klimathetsen som ett svek mot de unga. Där skrivs att man under ett decennium "skrämt en hel generation av unga och barn till ren framtidsångest". FN:s besked sammanfattar kontot med orden "Hoppsan, fönstret är helt stängt, det var omöjligt ändå".

Ungas framtidsångest

Oron är verklig. En global undersökning i The Lancet Planetary Health bland 10 000 unga mellan 16 och 25 år i tio länder visade 2021 att en majoritet var mycket eller extremt oroade för klimatet, och att oron påverkade vardagen för många.

UNEP:s svar på det missade målet är ändå inte att tona ned larmet. Rapporten kräver utsläppsminskningar långt bortom vad länderna lovat, och FN:s generalsekreterare António Guterres skriver att "överskridande inte är kapitulation".

Nästa runda väntar vid klimatmötet COP31 i Antalya i november, där Parisavtalets andra globala översyn inleds.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:42 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.