https://nyadagbladet.se/utrikes/motorvagsbro-har-kollapsat-i-italien/
Minst 22 personer har avlidit sedan en motorvägsbro kollapsat i Genua i Italien under tisdagen.
Sammanlagt 220 meter av motorvägsbron ska ha kollapsat. Ett 20-tal bilar ska ha begravts under rasmassorna och minst 22 personer har avlidit. Ytterligare åtta personer har skadats, rapporterar Sky News.
https://nyadagbladet.se/utrikes/macron-oppnar-for-att-placera-ut-franska-karnvapen-i-andra-eu-lander/
Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.
– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.
– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.
Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.
Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.
Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.
– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.
Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.
I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.
Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.
Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.
https://nyadagbladet.se/utrikes/litauiske-ex-presidenten-finns-ingen-anledning-att-frukta-rysslands-karnvapen/
Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid.
Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”.
– Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen.
Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats.
Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring.
– Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.
Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder.
Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva:
– Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda.
Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati.
”Krig kan bara stoppas med krig” har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att ”om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder”.
https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-sydafrikaner-far-skydd-i-trumps-usa-pagar-ett-folkmord/
Trump-administrationen har påbörjat en relokalisering av vita sydafrikaner till USA. Beslutet försvaras av presidenten själv med att gruppen utsätts för ett folkmord – men att detta tystas ner eftersom det är just vita som drabbas.
59 vita sydafrikaner har redan flugits in i landet och utgör enligt Trump-administrationen de första i en större relokalisering av afrikander – en vit minoritetsgrupp som utsätts för omfattande våld, förföljelse och diskriminering i sitt hemland.
Programmet, som presenterades i februari, prioriterar afrikander som anses leva i ständig fara på grund av våld och trakasserier i det huvudsakligen svarta Sydafrika.
– Därför att de blir dödade. Vi vill inte se människor dödas… det är ett folkmord som pågår. Bönder mördas. De råkar vara vita, sade Trump i ett pressuttalande när en journalist krävde svar på varför presidenten ville hjälpa just vita flyktingar.
Afrikander – främst ättlingar till nederländska och franska nybyggare som kom till Sydafrika för hundratals år sedan – utgör omkring 2,7 miljoner av Sydafrikas 62 miljoner invånare.
Många bor på landsbygden, där våldsbrott mot lantbrukare är vanligt förekommande, och även om det inte längre förs någon officiell statistik står det klart att tusentals vita sydafrikaner har mördats de senaste decennierna.
U.S. officials greet white South Africans to whom the Trump administration has granted refugee status for being deemed victims of racial discrimination in their home country. pic.twitter.com/JwaVyziofT
— CSPAN (@cspan) May 12, 2025
Trump och flera av hans rådgivare, däribland sydafrikanen Elon Musk, har påpekat att morden ofta motiveras av rashat och att offren drabbas för att de är just vita.
Sydafrikas utrikesminister Ronald Lamola avvisar dock anklagelserna och hävdar att ”det inte finns någon data som stödjer att vita sydafrikaner systematiskt förföljs”.
– Vita farmare drabbas av brottsligheten precis som alla andra sydafrikaner, hävdar han.
Den sydafrikanska regeringen påstår vidare att afrikanderna har det bättre än de flesta i landet och att det skulle vara desinformation och felaktig rapportering som ligger till grund för uppfattningen att gruppen skulle vara särskilt utsatt.
Även journalister, lobbyorganisationer som verkar för massinvandring, och politiska motståndare har reagerat med bestörtning på Trumps val att fokusera på att hjälpa just vita flyktingar istället för människor av utomeuropeisk härkomst.
Trump står dock på sig och betonar att han inte hjälper afrikanderna på grund av deras hudfärg utan för att de drabbas av någonting fasansfullt – någonting som dessutom tystas ner av västerländska medier.
REPORTER: Why are you creating an expedited path into the country for Afrikaners but not others?
TRUMP: Because they’re being killed. And we don’t want to see people be killed … it’s a genocide that’s taking place. Farmers are being killed. They happen to be white. pic.twitter.com/8LV3VmZ296
— Aaron Rupar (@atrupar) May 12, 2025
– Om de är vita eller svarta spelar ingen roll för mig, men vita bönder blir brutalt mördade och deras mark konfiskeras i Sydafrika.
– Tidningarna och tv-media talar inte ens om detta. Om det vore tvärtom skulle de tala om det, det skulle vara det enda de talade om. Jag bryr mig inte om vilka de är. Jag bryr mig inte om deras ras, deras hudfärg, deras längd, deras vikt, jag vet bara att det som händer är fruktansvärt.
Tidigare i år uppmärksammade Nya Dagbladet afrikandernas tillvaro och historia i en längre kulturartikel.
https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-domstolen-tar-stallning-till-hemliga-sms-mellan-von-der-leyen-och-pfizer-chefen/
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hantering av de hemliga sms:en med Pfizer-chefen, Albert Bourla, granskas nu i en domstolsrättegång som hotar att krossa hennes politiska arv och ytterligare erodera förtroendet för EU:s beslutsprocess.
I morgon avgör EU:s allmänna domstol om EU-kommissionen bröt mot gällande lagstiftning genom att vägra lämna ut sms som von der Leyen och Bourla utbytte under förhandlingarna om ett kritiserat covid-vaccinavtal värt mångmiljardbelopp.
Domen bedöms ytterligare undergräva förtroendet för von der Leyens ledarskap, som redan är hårt kritiserat för maktfullkomlighet och centralisering av beslutsfattandet. Frågan handlar bland annat om huruvida sms ska klassas som officiella dokument och därmed omfattas av EU:s transparensregler.
Fallet initierades av The New York Times och dess tidigare Brysselkorrespondent, som vände sig till domstol efter kommissionens beslut att vägra offentliggöra textmeddelandena 2022.
I en intervju med NYT, 2021, avslöjade Bourla att han och von der Leyen byggt upp en ”djup tillit” genom sina sms-förhandlingar. Avtalet, som slöts i maj 2021, innebar att EU köpte uppemot 1,8 miljarder doser av Pfizer-BioNTechs covid-vaccin – det största enskilda vaccinköpet under covid.
– Det här domslutet kan bli en vändpunkt för transparensen inom EU. Särskilt när det gäller beslut som rör folkhälsan måste sekretess undvikas, säger Shari Hinds, EU-policychef på Transparency International.
EU:s ombudsman, Emily O’Reilly (2013–2025), slog 2022 fast att kommissionen begått allvarliga förvaltningsmisstag genom att inte ens söka efter sms:en. Hon kallade det en ”väckarklocka” för EU-institutionerna och menade att transparensen minskat under von der Leyens era.
– Hon har skapat en kultur där saker hålls tillbaka av politiska skäl, sa O’Reilly till Politico 2023 och kritiserade också von der Leyens frånvaro under rättegången:
– Elefanten som inte var i rummet – den enda som kan berätta allt var inte där.
EU-kommissionen har upprepade gånger vägrat kommentera fallet, men en tjänsteman hävdade under en presskonferens att vaccinavtalen förhandlades fram med fullt stöd från medlemsländerna.
Domstolen har tidigare kritiserat kommissionens censur av vaccinkontrakten, där stora delar har blivit sekretessbelagda med hänvisning till företagens kommersiella intressen.
Tilly Metz, grön EU-parlamentariker, var en av många som snart frågade sig vem eller vad som låg bakom von der Leyens motvilja att dela med sig av informationen.
– Hon får dåliga råd. Om man vill att allmänheten ska ha förtroende för politikerna och det de gör – och deras kontakter med näringslivet – måste man fokusera på öppenhet.
This week will test the strength of EU institutions — especially the European Court of Justice — in the case of Ursula von der Leyen’s secret #Pfizer texts, and what Member States will do if it’s proven she withheld key information. If Ursula von der Leyen stays in office with… https://t.co/sxnuHEuvVX
— Dr. Ghazi Ben Ahmed (@Gbaghazi) May 12, 2025
Under en utfrågning i november 2023 visade domare skepsis mot kommissionens vägran att lämna ut sms:en. När kommissionens jurister slutligen erkände att meddelandena existerar, möttes det av skratt i salen.
– Vi förnekar inte att de finns, sa kommissionsadvokaten Paolo Stancanelli under utfrågningen. Han försvarade kommissionens agerande med att sms:en inte var relevanta för avtalsförhandlingarna – ett påstående domarna ifrågasatte skarpt.
Domaren José Martín y Pérez de Nanclares ansåg att kommissionen inte visat ”tillräckliga och noggranna åtgärder” för att motivera sekretessen medan en annan domare, Paul Nihoul, kritiserade den ”relativt förvirrade” dokumentationen.
Pressen på von der Leyen ökar ytterligare genom en utredning av EU:s åklagarmyndighet (EPPO), som granskar hur vaccinköpen hanterades. I mars bekräftade EPPO-chef Laura Codruța Kövesi också att kommissionstjänstemän förhörts.
EPPO avstår från att kommentera pågående utredningar, men fallet riskerar att öka misstron mot von der Leyens ledarskap ytterligare – och bedöms göra det ännu svårare för henne att hålla ihop en redan djupt splittrad EU-allians.
Du läser på Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.
NyD är oberoende humanistisk. Läs mer här.
Ladda ner nyhetsappen på App Store & Google Play:
Kontakta redaktionen, lämna tips, ansök om att bli medarbetare, eller i andra ärenden via e-post eller vår kontaktsida.
Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Markus Andersson
Nyhetschef:
Isac Boman
Nya Dagbladet är ett registrerat varumärke och ingår i Aeon Media Group som är Nordens ledande mediekoncern för oberoende medier.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
