Säkerhetsvakter beväpnade med automatkarbiner, gömda krypskyttar och stridsflygplan. Det väntar de som besöker den årliga finalen i amerikansk fotboll, kallad för "Super Bowl", utanför New York på söndagen.
Uppdaterad november 1, 2019,
Publicerad februari 2, 2014
Den uppmärksammade finalen hålls på MetLife Stadium i New Jersey inför 82 000 åskådare. Det amerikanska försvarsdepartementet säger att man kommer att bidra med mycket för att hålla evenemanget kring matchen "säkert", och man sparar inte direkt på resurserna.
Över 3 000 säkerhetsvakter kommer att finnas på plats i och omkring arenan ackompanjerade av 700 polismän. Dessutom kommer pendeltågs- och tunnelbanetrafiken vara strängt övervakad av tjänstemän från säkerhetstjänsten TSA. Det är inte tillåtet att ta med väskor större än 17 centimeter på tåget eller matchen.
Under matchens gång kommer stridsflygplan av typen F-16 att cirkulera ovanför MetLife Stadium.
Stridsplan av typen F-16 har till uppgift att upprätthålla flygförbudszonen ovanför arenan. Foto: Wikimedia/Aaron Allmon
FBI har också satt upp ett massivt kontrollcentrum utanför arenan där över 1 000 tjänstemän ska arbeta för att övervaka de som besöker matchen och leta efter potentiella terrorister.
Annons:
Den massiva säkerhetsoperationen sker trots att inget terrorhot föreligger matchen.
Själva matchen spelas mellan Seattle Seahawks och Denver Broncos. Matchstart 24.00 svensk tid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Israels högerextreme finansminister Bezalel Smotrich kräver att Gaza utplånas och att hela enklaven blir israelisk, av sionistiska skäl och säkerhetsskäl. Han kallar invånarna "nazister" men förnekar att det skulle handla om folkmord.
Smotrich leder partiet Religiös sionism. Han talade vid ett offentligt evenemang på måndagen och försvarade där sitt tidigare stöd för en uppmaning att utplåna Huwara, en palestinsk ort på den ockuperade Västbanken, rapporterar RT.
Enligt Smotrich har kritikerna förvrängt hans ord till en uppmaning att döda kvinnor och barn.
— Ja, vi måste utplåna Gaza, till exempel. Inte begå folkmord, Gud förbjude, sa Smotrich.
Annons:
Han beskrev Gaza som en terrorenhet med "1,8 miljoner nazister" som enligt honom fostrats i generationer till hat mot Israel och är kapabla till massakrer, våldtäkter och mord på barn. En sådan enhet "borde inte existera", sa han och lade till att detsamma gäller Huwara.
I de citat som återges förklarar Smotrich inte vad utplåningen konkret skulle innebära för invånarna. Kravet på själva territoriet är däremot entydigt.
"Jag vill ha hela Gaza"
— Jag vill inte ha Gush Katif. Jag vill ha hela Gaza. Jag vill att Gaza ska vara vårt. Jag vill ha det av sionistiska skäl. Jag vill ha det av säkerhetsskäl, sa Smotrich.
Gush Katif var det israeliska bosättningsblock i Gaza som utrymdes 2005.
Smotrich och regeringskollegan Itamar Ben-Gvir har upprepade gånger drivit krav på nya israeliska bosättningar i Gaza. Förra månaden presenterade Ben-Gvir ett förslag om att flytta majoriteten av invånarna utomlands under sju år. Han kallar planen "frivillig migration", trots att palestinierna motsätter sig att lämna.
Miljoner till nya bosättningar
Smotrich är själv bosättare på Västbanken och ansvarar även för civila frågor i det ockuperade området. I juli tillkännagav han över 400 miljoner dollar till 34 nya bosättningar. Enligt RT syftar expansionen till att förhindra en palestinsk stat.
Bosättningsprojektet E1 öster om Jerusalem har fördömts internationellt eftersom det riskerar att splittra en framtida palestinsk stat. Samtidigt har bosättarvåldet ökat. Enligt FN-siffror som redovisades i juli har minst 117 palestinska samhällen helt eller delvis fördrivits genom bosättarattacker.
Retoriken stannar inte vid Gaza och Västbanken. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uttryckt stöd för visionen om ett "Stor-Israel". USA:s sändebud i Israel, Mike Huckabee, sa i februari till Tucker Carlson att det vore i sin ordning om Israel tog allt, på en fråga om bibliska anspråk från Nilen till Eufrat.
En FN-kommission kom förra året fram till att Israel begått folkmord i Gaza. Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat arresteringsorder mot Netanyahu och förre försvarsministern Yoav Gallant för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten. Israel avvisar anklagelserna.
Israels offensiv inleddes efter det Hamasledda angreppet den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 israeler dödades, de flesta civila. Sedan dess har över 74 000 palestinier dödats i Gaza, varav minst 21 000 barn, enligt lokala hälsomyndigheter.
Under samma tal skämtade Smotrich om sin växande isolering, skriver den spanska sajten Demócrata.
— Jag kan resa till fyra länder: USA, Ryssland, Kina och Nordkorea. Varje år kan vi resa till ett av dem och rotera. Jag hoppas att vi inte vänjer oss, sa han.
Kan historiska eller religiösa anspråk ge Israel rätt att ta över mark där palestinier redan bor?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA för i praktiken ett krig mot Rysslands AI-utveckling genom Ukraina, menar den amerikanske analytikern Brian Berletic. I en ny analys pekar han på drönarangreppen mot teknikjätten Yandex datacenter, samtidigt som Washington erbjuder Moskva en dieselaffär.
För Berletic, som analyserar geopolitik på Youtubekanalen The New Atlas med drygt 300 000 prenumeranter, handlar angreppen om betydligt mer än ett enskilt mål. Han kallar datacentren den artificiella intelligensens ryggrad och jämför angreppen med att bomba laboratorierna i ett annat lands kärnvapenprogram.
— Om man vill stoppa artificiell intelligens slår man mot datacentren. Och det är exakt vad USA nu gör, förstås genom proxy. Det här är bara en provkörning för vad de i slutändan vill göra mot Kina, säger Berletic.
Analysen tar avstamp i uppgifter om att ukrainska drönare träffat två av Yandex fem datacenter. I Sasovo i Rjazanregionen är verksamheten enligt bolaget "helt avbruten", medan delar av anläggningen i Kaluga sydväst om Moskva har tagits ur drift. Sasovo rymmer två av de tre superdatorer som används för att utveckla bolagets AI-modell. Om de klarade sig är okänt.
Annons:
Yandex, ofta kallat "Rysslands Google", driver landets mest använda sökmotor och appar för taxi och matbeställning med tiotals miljoner användare. Bolaget uppger att vissa funktioner i dess AI-chattbot tillfälligt slutat fungera. Volodymyr Zelenskyj beskriver attackerna som ett svar på ryska angrepp mot ukrainska datacenter.
Ex-Googlechefen och drönarna
Berletic lyfter fram Eric Schmidt, tidigare vd för Google. I ett TED-föredrag i maj 2025 resonerade Schmidt om hur en rival som hamnar efter i kapplöpningen mot superintelligens till sist kan se bombning av motståndarens datacenter som enda utväg. Schmidt framställde USA som den part som skulle behöva skydda sig.
Berletic läser föredraget tvärtom. Enligt honom var resonemanget projektion, en beskrivning av vad USA självt planerade att göra mot Ryssland och Kina.
Schmidt är inte bara teoretiker. Drönarbolaget Perennial Autonomy grundades och finansierades av honom. Bolagets delvis AI-styrda kamikazedrönare Hornet används av Ukraina mot ryska försörjningskonvojer efter ett leveransavtal sommaren 2025. Vilka drönare som träffade Yandex framgår däremot inte av rapporteringen.
Berletic menar att etiketten "ukrainsk" döljer vem som egentligen ligger bakom angreppen.
— När de säger att ukrainska drönare slår mot ryska datacenter talar de om drönare som konstruerats och byggts i USA och Europa, förts över till Ukraina och styrs med amerikansk underrättelse, övervakning och spaning för att ta sig förbi luftvärnet. Det här är amerikanska angrepp mot ryska datacenter, säger han.
Proxyn tar smällarna
Kärnan i Berletics analys är asymmetrin. Ryssland kan enligt honom svara med att lägga Ukraina i ruiner, men de amerikanska datacenter som driver USA:s egen AI-utveckling förblir orörda. Ingen diskuterar ens att angripa dem.
— Det är hela poängen med att ha en proxy: att de tar skadorna och att du skördar alla fördelar av det pågående kriget. Du försvagar Rysslands AI-förmåga, och dina egna datacenter är helt oskadda, säger Berletic.
Han vänder sig mot både etablerade medier och delar av alternativmedierna, som enligt honom fastnar i att räkna skador mellan Ryssland och Ukraina. Ur ett amerikanskt perspektiv spelar den balansen ingen roll, menar han. Om Moskva och Peking inte tänker slå tillbaka direkt mot USA måste de i stället se till att kunna ta förlusterna och ändå dra ifrån.
Berletic medger att han inte vet om de lyckas.
— Jag har inte alla siffror framför mig. Jag ser inte vad Moskva, Peking och Teheran ser. De har tillgång till information som jag inte har. Kanske är de övertygade om att de vinner till slut, men det är ett stort om, säger han.
Diesel från Putin, drönare mot Ryssland
Samma vecka som datacentren brann presenterade Donald Trump ett avtal om rysk diesel. Enligt Trump har Vladimir Putin gått med på att omedelbart släppa 300 000 ton till den amerikanska och globala marknaden, följt av 500 000 ton i november och ytterligare en miljon ton därefter. Det amerikanska finansdepartementet ska som en del av avtalet ha pausat sanktionerna mot rysk dieselexport till den 7 april.
Zelenskyj kallade avtalet en gåva till Putin. EU:s utrikeschef Kaja Kallas skrev att pausade sanktioner ger Moskva "mer intäkter för att föra krig".
Berletic avfärdar hela grälet som teater. Enligt honom gör Zelenskyj som Washington säger, och avtalet är bara den senaste i en rad tillfälliga lättnader. Redan i maj förlängde USA ett undantag från sanktionerna mot rysk olja.
— Ingen borde läsa in för mycket i det amerikansk-ryska energiavtalet. Det har gjorts gång på gång och lett till ingenting. Allt det gör är att köpa USA utrymme och tid att omgruppera, säger han.
Samtidigt fortsätter angreppen mot rysk energi. Rysslands dieselproduktion har fallit med nästan 30 procent efter ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, enligt Internationella energiorganets uppskattningar. Berletic hänvisar till amerikansk rapportering om hur CIA och den amerikanska militären gav den ukrainska drönarkampanjen mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg en kraftig skjuts.
Inte heller pumppriserna lär påverkas mer än tillfälligt, menar Berletic. Grundorsaken är enligt honom USA:s krig mot Iran och hoten mot sjöfarten från Mellanöstern. Investeringsstrategen Tim Armitage på Quilter Cheviot säger att den första leveransen motsvarar mindre än en dags amerikansk dieselförbrukning och inte kommer att göra någon märkbar skillnad.
Två boxare i clinch
Varför spelar då Ryssland och Iran med? Berletic svarar med en bild från boxningsringen, där två utmattade tungviktare hänger på varandra för att hämta andan inför nästa rond.
— Det motsvarar två utmattade boxare som lutar sig mot varandra mitt i matchen. Ett femårigt barn kanske frågar om de har blivit vänner nu. Svaret är nej. De samlar kraft inför fortsatta strider, säger Berletic.
Enligt honom har USA inga som helst avsikter att häva sanktionerna permanent. Moskva, Peking och Teheran vet det, menar han, och tar varje andrum för att rusta upp. Avgörandet ligger enligt Berletic i hur pausen används: den som utnyttjar tiden bäst är också den som på lång sikt går segrande ur konflikten.
Berletic menar att Washington inte kan vinna mot Ryssland, Kina och Iran. Faran ligger enligt honom i de desperata åtgärder USA kan ta till för att ändå försöka ändra utgången.
— De vet att de inte kan vinna, och de är beredda att ta till desperata och farliga åtgärder för att försöka ändra utgången trots alla sina nackdelar, säger Berletic.
I sin knappt halvtimmeslånga genomgång på The New Atlas går Berletic igenom angreppen mot Yandex, Schmidts föredrag och dieselavtalet steg för steg. Se hela analysen nedan.
US-Directed Strikes on Russian AI & Energy Centers As False US Diplomacy Floated
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nederländerna förlänger David Ickes inreseförbud i Schengenområdet med ytterligare två år, enligt Icke själv. Den brittiske författaren uppger att han därmed stängs ute i sex år sedan 2022, och att förbudet kan bli permanent om han inte byter åsikter.
Beskedet kom enligt Icke på måndagen i ett brev från Nederländernas minister för asyl och migration, som han uppger är vice premiärministern Bart van den Brink. Icke skriver att han fortfarande betraktas som en "potentiell fara för allmän ordning" och en "känd spridare av konspirationsteorier".
Han skriver också att det har gjorts klart att han förblir utestängd på obestämd tid om han inte ändrar sina åsikter. Förbudet är registrerat i Schengens gemensamma informationssystem SIS och gäller därför i samtliga Schengenländer, Sverige inräknat.
Icke har publicerat utdrag ur brevet i en egen engelsk översättning från nederländskan. Enligt hans återgivning motiverar ministeriet beslutet med att "öppet och okritiskt diskutera konspirationsteorier kan leda till social acceptans av antisemitism, främlingsfientlighet ... och rasism".
Annons:
Som belägg för att han inte har ändrat sig pekar brevet enligt Icke på två videor från den 1 oktober 2026. Den ena är ett samtal med hans advokat Jeroen Pols om rättsprocessen. Av det framgår, enligt brevet, att Icke "inte har någon kontroll över sina idéer, föreställningar och beteenden".
Icke kallar beslutet ett angrepp på åsiktsfriheten.
"Om det hade skrivits i Kina eller Nordkorea skulle ingen bli förvånad, men det här är Nederländerna och EU", skriver han.
Från demonstration till svartlistning
Förbudet går tillbaka till 2022, då Icke bjöds in att tala vid en demonstration i Amsterdam mot regeringens coronapolitik. Stadens borgmästare, polis och åklagare uppmanade då arrangörerna att ställa in hans medverkan med hänvisning till "antisemitiska och sårande uttalanden", rapporterade BBC.
Tre motdemonstrationer anmäldes. Amsterdampolisen skrev en rapport om att det inte kunde uteslutas att hans besök skulle leda till ordningsstörningar. Utifrån rapporten och uttalanden i hans böcker, tal och dokumentärer registrerade ministern honom i SIS i två år, enligt Nederländernas högsta förvaltningsdomstol Raad van State.
Icke uppger att förbudet infördes under Mark Rutte 2022 och därefter har förnyats två gånger: under den regering där Geert Wilders parti ingick 2024 och nu under Rob Jetten 2026. "Höger eller vänster spelar ingen roll", skriver han. Själv beskriver han det hela som att han gick med på att tala i 20 minuter vid ett fredsmöte och sedan åka hem.
Icke stängdes 2020 av från Facebook och Twitter för sina coronauttalanden.
Yttrandefriheten prövas i Luxemburg
Icke har överklagat registreringen och hävdar att den saknar grund, eftersom han inte är misstänkt för något brott. Raad van State ställde i juli 2025 frågor till EU-domstolen och pausade målet i väntan på svar.
Målet, C-469/25, förs under det fingerade namnet Henssen. Enligt EUR-Lex vill den nederländska domstolen veta om EU-förordningen uttömmande anger när ett land får registrera en utlänning i SIS, och om ett "potentiellt" hot mot allmän ordning alls räcker.
Den tredje frågan gäller vad som ska vägas in. Domstolen frågar uttryckligen om avsaknad av brottsmisstanke, yttrandefriheten, det sociala sammanhanget och proportionaliteten ska spela roll.
EU-domstolen höll muntlig förhandling i målet den 29 september, bekräftar domstolen. Dess besked tolkar EU-rätten men avgör inte förbudet. Den slutliga domen fäller Raad van State, och enligt Icke väntas svaret från Luxemburg först den 28 januari.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.
Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.
— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.
— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.
Annons:
Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.
Trump vill byta president i Kiev
Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.
— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.
Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.
— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.
Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.
Lavrov: Europa skulle skicka vapen
Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.
— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
