MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Maktskifte i Norge

publicerad 10 september 2013
Höyres partiledare Erna Solberg är Norges nya statsminister

Norge har fått en ny regering som ska leda landet i minst fyra år framåt. Under måndagskvällen stod det klart att det blir den borgliga koalitionen med partiet Höyre i spetsen som gick segrande ur valet till det norska Stortinget.

Det är det moderata partiet Höyre som enligt norsk media ses som valets stora vinnare, även om det enligt opinionsmätningar före valet inte kom som någon förvåning.

– Vi har visat att val inte vinns på fyra veckors valkampanj, utan att val vinns med fyra års hårt valarbete, sade Erna Solberg på Höyres valvaka i sitt segertal, enligt norska TV2.

Sammanlagt tilldelas 96 mandat till det borgliga blocket som främst utgörs av Höyre. 72 mandat fick de rödgröna med Arbeiderpartiet i spetsen. Enligt Verdens Gang fick det borgerliga blocket 54,0 procent av rösterna, medan de rödgröna fick 40,4 procent.

Besviken Stoltenberg
Arbeiderpartiet, Norges svar på Socialdemokraterna, har styrt landet i åtta år. Nu lämnar Arbeiderpartiets partiledare Jens Stoltenberg statsministerposten till Höyres partiledare Erna Solberg.

Trots att Arbeiderpartiet mister regeringsmakten blev man valets största parti med 30,8 procent, jämfört med Höyres 26,8 procent.

Vårt mål var att uppnå majoritet för fyra nya år. Men uppgiften blev för tuff. … Vi erkänner besvikelsen, men vi är på intet sätt slagna, sade partiledaren Jens Stoltenberg på Arbeiderpartiets valvaka.

Partierna till förhandlingsbordet
Hos Fremskrittspartiet var det däremot gladare miner. Det högerpopulistiska partiet väntas ingå den den allians som kommer att styra Norge de närmsta fyra åren.

Om så blir fallet sållar man sig till Höyre, Venstre och Kristelig folkeparti – trots att Fremskrittspartiet tappade cirka 6 procent jämfört med valet 2009 till ett resultat på 16,2 procent.

Vi ska förhandla, men alla ska ha planering med sina partier. Jag tänker inte lägga ut mina förhandlingsstrategier i media, säger Höyres partiledare Erna Solberg vid en presskonferens morgonen efter valet.

Reinfeldt gläds över Höyre
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (M) är glad över Höyres valvinst och passar på att berömma partiledaren, Norges statsminister Erna Solberg.

”Jag har ringt Erna Solberg och gratulerat till Höyres fantastiska valframgång. Det glädjer mig speciellt eftersom Erna och jag arbetat ihop i många år och lärt av varandras förnyelse av våra respektive partier”, skriver Reinfeldt via sin pressekreterare i en skriftlig kommentar, enligt Expressen.

Asylsökande körde in i folkmassa – 30-tal skadade i München

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 20:25
– av Redaktionen
Bilen av märket Mini Cooper som den misstänkte gärningsmannen använde vid dådet.

Ett 30-tal personer skadades varav flera allvarligt när en bil medvetet körde in i en demonstration i centrala München under torsdagen. Den misstänkte föraren, en 24-årig asylsökande från Afghanistan, greps efter att polisen avlossat skott. Händelsen, som ägde rum under en tid av skärpt säkerhet inför en internationell konferens, har väckt starka politiska reaktioner och satt fokus på Tysklands migrationspolitik inför valet senare i månaden.

En crèmefärgad Mini Cooper accelererade plötsligt upp till 50 km/h och körde in i en folkmassa vid Stiglmaierplatz, där fackförbundet Verdi höll en demonstration kopplad till en pågående strejk. Enligt ögonvittnen verkade attacken vara avsiktlig.

”Det såg ut att ske med vilje”, uppgav ett vittne till Bayerischer Rundfunk. Räddningstjänsten beskrev situationen som kaotisk, med flera livshotande skadade, inklusive småbarn.

Polisen avlossade varningsskott och grep föraren, som tidigare var känd för narkotikabrott och enligt uppgifter skulle ha utvisats. Han misstänks nu för att ha planerat en attack mot demonstranterna.

Starka politiska reaktioner

Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) fördömde händelsen som en ”attack” under en presskonferens, medan förbundskansler Olaf Scholz (SPD) lovade att den misstänkte ”måste straffas och lämna landet” om skyldigheten fastställs.

Attacken kommer mitt under en het valkampanj, där frågor om migration och säkerhet står i centrum.

Händelsen inträffar dessutom inför Münchens säkerhetskonferens, som inleds den 14 februari, med deltagare som USA:s vicepresident JD Vance och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Arrangörerna har inte ännu beslutat om eventuella ändringar i konferensens program.

Breddad debatt om säkerhet och invandring

Attacken är den tredje uppmärksammade våldshändelsen i Tyskland på kort tid där gärningsmännen har afghansk bakgrund. För tre veckor sedan dödades en tvåårig pojke i en knivattack i Aschaffenburg, och en annan afghansk man åtalas för mordet på en polis i Mannheim 2024. Dessa händelser har skärpt debatten om asylpolitik och integration, särskilt inför förbundsdagsvalet den 23 februari.

På platsen fanns kvarvarande rester av blod och trasiga klädesplagg när journalister anlände. Polisen har inte släppt några detaljer om motivet, men utredningen fokuserar på om gärningsmannen agerat ensam eller har kopplingar till större nätverk.

Robert F. Kennedy Jr klar som USA:s nye hälsominister

Donald Trumps USA

publicerad Igår 18:09
– av Redaktionen
Robert F. Kennedy Jr.

Robert F. Kennedy Jr har bekräftats som USA:s nya hälsominister efter en senatsomröstning där 52 senatorer stödde hans utnämning medan 48 var emot. Den republikanske veteranen Mitch McConnell var den enda i sitt parti som röstade emot, med hänvisning till Kennedys kontroversiella uttalanden om vaccin.

Kennedy, som hyllats av sina anhängare för sitt motstånd mot läkemedelsjättarnas inflytande, har lovat att inleda en ”hälsorevolution”. Hans reformagenda inkluderar skärpta regler för kliniska studier och läkemedelspriser – ett åtagande som enligt finansanalytiker lett till nedgångar i aktievärden för bolag som Pfizer och Moderna med upp till 15 % sedan hans nominering. Han planerar även att samarbeta med rörelsen Make America Healthy Again (MAHA) för att begränsa kemiska tillsatser i livsmedel.

Kennedy har i nära samarbete med president Donald Trump, bland annat verkat och planerat för att revidera sjukvårdsprogrammen Medicare och Medicaid. Reformerna inkluderar också en satsning på alternativa behandlingsmetoder, något som lockat stöd från konservativa grupper.

Han annat har han tagit sikte på livsmedelsverket FDA, som han menar är ”korrupt” och anklagat för att konspirera med läkemedelsbranschen.

– Vi ska säkerställa att våra skattepengar stödjer hälsosam mat, fingranska kemikalierna i vår mat och få bort de ekonomiska intressekonflikterna i våra myndigheter, har han tidigare sagt.

Familjens politiska arv väger tungt – Kennedy är son till den mördade justitieministern Robert F. Kennedy och brorson till president John F. Kennedy. Trots sin demokratiska bakgrund har han närmat sig Trumps politik, något som setts som en möjlighet för att driva igenom kontroversiella hälsoreformer under den nuvarande administrationen.

Svenske professorn: ”Byt namn på Ryssland”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 18:02
– av Redaktionen
Röda torget i den ryska huvudstaden Moskva.

Öststatsforskaren Stefan Hedlund menar att omvärlden av politiska och ideologiska skäl bör byta namn på Ryssland och istället börja använda den medeltida termen ”Moskvastaten”.

Bakgrunden är ett upprop från 2023 där omkring 25 000 ukrainare uppmanade Zelenskyjs regering att sluta kalla Ryssland för just Ryssland – och istället officiellt åter börja använda ”Moskvastaten” – som landet ibland kallades under medeltiden. Volodymyr Zelenskyj såg gillande på kravet och gav snart också sin regering i uppdrag att undersöka frågan närmare.

Den svenske professorn Stefan Hedlund har i decennier forskat om Rysslands politik, historia och ekonomi och har länge varit mycket fientlig mot landets styre – samtidigt som han opinionsbildat för fortsatt västerländskt stöd till Kiev under det pågående kriget.

Det hat emot Ukraina, och emot demokratierna i väst, som Kreml har hamrat in har nu slagit så djupa rötter att det definierar Ryssland. Man har så mycket investerat i att Ukraina skall utplånas att det helt enkelt inte finns någon väg tillbaka”, hävdade han exempelvis för två år sedan och argumenterade för att fred bara kan uppnås om Ryssland besegras på slagfältet.

”Besatta av idén att Ukraina måste utplånas”

Idag är det i princip inga bedömare som tror på någon ukrainsk seger på slagfältet, och nu har Hedlund istället lagt sin energi på att skriva en bok där han argumenterar för att Ryssland måste få ett nytt namn.

– Med tanke på den ondska som har präglat den ryska krigföringen är det naturligt att många ukrainare vill förknippa dagens ryska regim med de envåldshärskare som styrde den gamla Moskvastaten – som Ukraina inte var en del av, argumenterar han.

Bokens huvudsakliga budskap är att i den ryska föreställningsvärlden ser man Ryssland så intimt förknippat med den medeltida Kievstaten, som är Rysslands vagga, och slutsatsen i det resonemanget är att Ryssland inte kan existera utan Ukraina.

– Att Ryssland är så besatt av idén att Ukraina måste utplånas visar att frågan är av en sådan dignitet att de hellre låter Ryssland gå under än att de låter Ukraina överleva, hävdar Hedlund vidare.

”Reducerats till Moskvastaten”

Enligt Hedlund finns det tre huvudskäl till varför omvärlden bör byta namn på Ryssland:

– Det första är att dagens Ryssland redan har förlorat så stora delar av det gamla imperiet att det i sina västra delar, med undantag för Belarus (Vitryssland), har reducerats till just den gamla Moskvastaten, som den såg ut vid 1500-talets slut.

Stefan Hedlund menar att det finns flera skäl till att döpa om Ryssland.  Foto: faksimil/DGS/YT

Det andra skälet påstås vara att ”det samhällsskick som utmärker dagens Ryssland i flera fundamentala avseenden är så likt den gamla Moskvastaten” – exempelvis vad gäller den ”fientliga” synen på omvärlden, privat äganderätt och relationen till den ortodoxa kyrkan.

”Ställa oss på Ukrainas sida”

Han menar dock att det tredje och allra viktigaste argumentet för att byta namn på Ryssland är att detta skulle vara ett sätt att visa sitt stöd till Ukraina – samtidigt som man tydligt förkastar ryska krav på ukrainskt territorium.

– Om dagens moskoviter önskar kalla sig ryssar är det självfallet deras rätt, liksom andra har rätt att kalla sig ukrainare eller vitryssar. Det som inte är acceptabelt är att moskoviterna hävdar att alla de som har rötter i den gamla Kievstaten är ’ryssar’, och att alla dessa, oavsett hur se själv definierar sig, måste acceptera att bli styrda från Moskva.

– Genom att återgå till att tala om Moskvastaten kan vi inte bara vinna bättre förståelse av hur landet styrs. Vi kan också ställa oss på Ukrainas sida, i dess kamp om rätten till fortsatt existens, slår han fast.

Politikereliten rasande när Trump vill mäkla fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 15:07
– av Isac Boman
Vladimir Putin och Donald Trump under ett möte i Moskva 2019.

De amerikanska beskeden om att USA och Ryssland ska förhandla om fred i Ukraina, att ett ukrainskt Natomedlemskap är otänkbart, och att en återgång till 2014 års gränser är orealistiskt har fått etablissemangspolitiker på båda sidor av Atlanten att rasa.

Kapitulation och förräderi”, dundrar Connecticut-senatorn Richard Blumenthal och menar att beskeden ”innebär att man överger Ukraina och undergräver säkerheten för våra europeiska allierade”.

Hans kollega från Kalifornien, Adam Schiff, är minst lika upprörd och beklagar sig över att Trump ”ringde vår fiende Ryssland innan han ringde vår allierade Ukraina”.

Låt oss inte hymla med vad detta innebär: en kapitulation för Ukrainas och våra egna intressen, redan innan förhandlingarna har inletts. Trump är en stor förhandlare – för Kreml”, hävdar han.

”En mörk dag”

Polens premiärminister Donald Tusk uttrycker sitt missnöje över att det inte kommer att bli en ”rättvis fred” och menar att ”Ukraina, Europa och USA bör arbeta med detta tillsammans”.

Den estniske politikern Marko Mihkelson går ännu längre och påstår att ”idag kan gå till historien som en mörk dag för Europa”, och kräver att EU-ledarna omedelbart agerar och ”tar sina öden i sina egna händer”.

Den tyske försvarsministern, Boris Pistorius, är inte heller nöjd med USA:s besked om att en återgång till de ukrainska gränserna före 2014 är orealistiskt.

– I min värld hade det varit bättre att prata om ett möjligt Natomedlemskap för Ukraina eller eventuella förluster av territorium vid förhandlingsbordet, säger han.

”Inbjudan till despoter och tyranner”

Även EU:s toppdiplomat Kaja Kallas fördömer de amerikanska ansträngningarna och menar att ”Ukrainas oberoende och territoriella integritet inte är någonting som kan villkoras”.

Sju europeiska länder kräver tillsammans med EU-kommissionen också att Ukraina och EU får platser vid förhandlingsbordet, medan Frankrikes utrikesminister, Jean-Noël Barrot, menar att USA:s agerande öppnar upp för diktatur och tyranni.

– Att överge Ukraina vore att definitivt erkänna den starkastes rätt. Det vore en inbjudan till alla despoter och tyranner i hela världen att invadera sina grannar med total straffrihet.

”Vår linje ligger fast”

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har också reagerat starkt och anser att Ukraina trots det amerikanska beskedet visst kan komma att bli Natomedlemmar framöver.

– Hegseth sade att Natomedlemskap inte kan vara del i den här politiska fredsöverenskommelsen. Sedan finns det en (annan) överenskommelse från (tidigare Natotoppmöte i ) Washington som säger att Ukrainas framtid är i Nato, men att man naturligtvis först måste leva upp till de politiska krav som finns för medlemskap.

Den svenske ministern hävdar vidare att det bara är Ukraina själva som kan bestämma om de ska ge upp territorium till Ryssland eller inte, och uppger att Sverige och övriga europeiska allierade står fortsatt bakom landets ”territoriella integritet”.

– Låt oss ha lite is i magen nu. Vår linje ligger fast, uppmanar han.

”Triumfens dag för Putin”

På flera svenska etablissemangsmediers ledarsidor råder det närmast en undergångsstämning. Svenska Dagbladets Olof Ehrenkrona är exempelvis av uppfattningen att ”Donald Trumps USA aktivt undergräver Europas säkerhet”.

Ingen anständig och bestående fred är sannolik så länge Putin bestämmer i Kreml”, slår han fast och kallar det amerikanska beskedet för en ”triumfens dag” för Putin.

Han (Putin) lurar skjortan av den store förhandlaren som nu framstår som en vekling och förlorare”, påstås det vidare.

Samtidigt konstaterar Trumps sympatisörer och andra som länge efterfrågat ökade fredsansträngningar i Ukraina, att EU-ledarna och den tidigare Biden-administrationen har haft tre hela år på sig att skapa fred i landet – men att de överhuvudtaget inte varit intresserade av några sådana ansatser eller gjort några större ansträngningar för att få slut på kriget.

Istället har fokus legat på att öka spänningarna och eskalera konflikten ytterligare – dels genom att skicka avancerade vapensystem till Ukraina som kan slå mot mål inne i Ryssland – men också genom att i olika utspel hävda att Europa eller Nato snart kan befinna sig i fullskaligt krig mot Ryssland.