Den iranska marinflottan ska enligt uppgifter ha skickat flera stridsfartyg till den amerikanska sjögränsen, rapporterar internationella medier.
Det är första gången som Iran skickar marina enheter till USA:s sjögräns. Det handlar om ett fartyg som bär helikoptrar och en jagare som Iran skickat.
– Irans militära flotta närmar sig USA:s sjögräns. Det här draget har ett budskap, säger den iranske befälhavaren Afshin Rezayee Haddad, enligt Fox News.
Den iranska nyhetsbyrån IRNA rapporterar att marinenheterna redan har påbörjat sin resa mot den amerikanska sjögränsen. De kommer att åka vägen runt Sydafrika.
Annons:
Iran skickar fartygen för att markera mot den amerikanska flottans närvaro vid den islamska republikens kust, närmare bestämt Persiska viken.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kung Khalids internationella flygplats i Riyadh har drabbats av ännu en dödlig attack, bara ett dygn efter lördagens angrepp. Den här gången slog en oidentifierad projektil ned i terminal 4.
En person dödades och elva skadades på söndagen, enligt Saudiarabiens civilflygmyndighet GACA.
Projektilen orsakade en brand i terminalen, enligt den saudiledda koalitionen i Jemen. Koalitionen säger också att luftvärnet sköt ned en kryssningsrobot nära flygplatsen och senare förstörde en drönare i Östprovinsen, rapporterar irländska RTÉ.
Flygplatsen har varit stängd sedan lördagen. GACA bedömer fortfarande skadorna.
Annons:
Pilgrimer flydde i panik
Lördagens attack dödade tolv personer och skadade 309, enligt GACA. Bland de döda fanns fyra saudier, två bangladeshier och en medborgare vardera från USA, Egypten, Jordanien, Syrien, Palestina och Sudan, skriver Saudi Gazette. Sedan dess har Indiens ambassad meddelat att en skadad indisk medborgare avlidit, vilket höjer dödstalet till 13.
Saudisk statstelevision visade hur resenärer köade vid en gate inför resan till islams två heligaste platser. En orange blixt fick människor att fly i panik, medan delar av taket såg ut att rasa.
Enligt saudiska myndigheter var lördagens attack den tredje mot flygplatsen på en vecka. Huthierna har tidigare hävdat träffar mot flygplatsen.
Huthirörelsen tog på sig lördagens attack, liksom angrepp mot flygplatsen i Dammam och två anläggningar tillhörande oljejätten Aramco. GACA har bekräftat träffen i Dammam. Vem som låg bakom söndagens angrepp framgår inte av de källor som NyD har gått igenom.
Huthierna har samtidigt förnyat varningen mot att använda saudiska flygplatser. Huthistyrets utrikesministerium skriver att "värre är att vänta" om inte "den saudiska fienden" upphör med sin aggression och inblandning i Jemen.
Kriget blossar upp igen
Huthierna utkämpar ett markkrig i Jemen mot den saudistödda regeringen. Sedan huthierna förra månaden tog strategiska områden längs Röda havets kust har Saudiarabien trappat upp sitt militära engagemang, med flyganfall mot rörelsen och stöd till en motoffensiv.
Enligt huthierna genomförde saudiskt flyg 124 anfall i Jemen under ett dygn. President Donald Trump sade på lördagen att USA överväger att ansluta sig till de saudiska anfallen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Var tredje 15-åring i EU når inte grundnivån i läsning eller matematik. EU-kommissionen pekar på samband med skärmar, AI, svagare föräldraengagemang och lärarbrist. I kommissionens publicerade webbsammanfattning nämns däremot inte elevernas migrationsbakgrund, trots stora resultatskillnader i länder som Sverige.
Kommissionen publicerade den 5 oktober sin första analys av Pisa 2025 ur ett EU-perspektiv. I matematik når 33,9 procent av eleverna inte en lägsta kompetensnivå. I läsning gäller det 31,3 procent och i naturvetenskap 25,9 procent.
Andelen svaga elever har ökat kraftigt sedan 2015, särskilt i matematik och läsning. Även toppen krymper. Bara 4,8 procent når den högsta nivån i läsning, 6,4 procent i naturvetenskap och 6,8 procent i matematik. EU halkar samtidigt fortsatt efter andra avancerade ekonomier.
Samband, inte orsaker
Kommissionen skriver själv att Pisa-data inte kan fastställa orsakssamband. I stället lyfter den fram fyra faktorer som är förknippade med svagare resultat.
Annons:
Ungefär en tredjedel av eleverna distraheras ofta av digitala verktyg under lektionerna. Lika stor andel använder ofta AI för att sammanfatta texter de ska läsa. Andelen föräldrar som visar intresse för vad barnen lär sig i skolan har sjunkit från 66 procent 2022 till 57 procent 2025. Fyra av tio elever går på skolor med allvarlig lärarbrist.
Ojämlikheten beskrivs i socioekonomiska termer. Elever från missgynnade hem löper omkring fyra gånger så stor risk att underprestera i naturvetenskap som elever från gynnade hem. Migrationsbakgrund finns inte med bland de faktorer som tas upp i sammanfattningen.
Svenska skillnader
Redan i september stod det klart att 31 procent av de svenska 15-åringarna inte når grundnivån i läsning och 34 procent inte i matematik, upp från 24 respektive 27 procent 2022. Resultaten är de lägsta som uppmätts.
— En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Skolverkets pressmeddelande visar också att elever med utländsk bakgrund i Sverige, liksom i OECD i genomsnitt, presterar lägre än elever med inhemsk bakgrund i alla tre ämnen. Skillnaderna kvarstår när hänsyn tas till socioekonomisk bakgrund, men minskar då med omkring hälften.
Enligt OECD:s analyser kan ingen enskild faktor förklara nedgången. Skolverket fortsätter att analysera den svenska utvecklingen.
Paket i november
Analysen ska ligga till grund för det utbildningspaket som kommissionen lägger fram i november. Enligt kommissionen sätter resultaten EU:s framtida konkurrenskraft, sociala sammanhållning och motståndskraft på spel.
Som exempel på att förbättring är möjlig nämner kommissionen Estland, Irland, Polen, Slovakien och Italien.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Faksimil: Folk och Försvar. Foto: Saab.
Marcus Wallenberg är Saabs styrelseordförande. HE 448 är en ammunitionstyp för Carl-Gustaf-systemet; underrättelsevarningarna pekar inte ut Wallenberg personligen. Arkivmotiv.
Rysslands militära underrättelsetjänst trappar upp planerna på attentat mot chefer i den europeiska vapenindustrin, varnar fem europeiska underrättelsetjänster. Varningarna har redan fått försvarsbolag att skärpa livvaktsskyddet.
Uppgifterna kommer från Financial Times, som rapporterar att Kreml enligt underrättelsekällorna beordrat fler sabotage och så kallade hybridoperationer i Europa. Målet uppges vara att försvaga stödet till Ukraina när kriget står still på slagfältet.
Lönnmord på civila europeiska mål, tidigare tabu även för ryska spiontjänster, beskrivs nu som en allt tydligare del av planerna. Utöver toppcheferna pekas andra ledande anställda ut, liksom chefer på mindre bolag som tillverkar drönare eller drönarkomponenter.
— Hotnivån har stigit i Europa. Mot egendom men också mot människor, säger en högt uppsatt europeisk underrättelsetjänsteman till FT.
Annons:
Fria Tider har lyft den svenska kopplingen: familjen Wallenberg, som via Investor har ett betydande ägande i Saab. Marcus Wallenberg omvaldes till Saabs styrelseordförande vid årsstämman i Linköping den 1 april. FT:s källor pekar inte ut honom eller någon annan enskild svensk chef som måltavla.
GRU anlitar kriminella nätverk
Ansvaret för sådana operationer, "wet work" på rysk underrättelsejargong, ligger främst hos den militära underrättelsetjänsten GRU. Enligt källorna samarbetar GRU allt oftare med organiserad brottslighet och delar upp spaning, logistik, planering och utförande mellan olika celler.
Vissa planer har redan avslöjats och stoppats. I andra fall har underrättelsetjänsterna sett hur personer kartlagts i vardagen, både hemma och på jobbet.
— Ryssland ägnar sig åt avsiktlig planering av våldshandlingar mot enskilda personer genom statliga eller statskontrollerade aktörer, sa Sinan Selen, chef för den tyska säkerhetstjänsten BfV, inför tyska parlamentariker.
Vill få bolagen att tveka
Enligt underrättelsekällorna behöver attentaten inte ens genomföras för att fylla sin funktion. Huvudsyftet sett från Moskva beskrivs som psykologiskt.
— Bara genom att få människor att känna att de kan vara en måltavla får de effekt. De vill att individer ska tänka sig för innan de gör affärer med Ukraina, säger en underrättelsetjänsteman.
Cheferna för bolagen som förser Ukraina med vapen och drönare uppges alltså själva ha blivit måltavlor i kriget. Vapencheferna har varit på helspänn sedan amerikansk och tysk underrättelsetjänst 2024 avslöjade en rysk plan mot Armin Papperger, vd för tyska Rheinmetall. Han har i dag livvaktsskydd dygnet runt.
Storm Shadow på RAF Museum i London. Storbritannien har levererat robottypen till Ukraina. Arkivbild. Foto: Mike Peel, CC BY-SA 4.0.
Kriget har nått in i Ryssland
Varningarna kommer efter en period då Ukraina med västliga vapen trappat upp angreppen mot mål inne i Ryssland. I november 2024 avfyrades brittiska Storm Shadow-robotar och amerikanska ATACMS mot ryskt territorium sedan London och Washington vidgat tillstånden, enligt Reuters. Moskva kallade det eskalation, Kiev angrepp mot militärbaser i självförsvar.
En månad senare dödades general Igor Kirillov och hans assistent i Moskva. En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten SBU tog på sig operationen, rapporterade Reuters. Kirillov var en militär befälhavare, medan de europeiska vapencheferna är civila företagsledare.
Ukrainska angrepp har också återkommande slagit mot ryska oljeraffinaderier och orsakat ekonomisk skada, enligt AP.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Uppdaterad Idag kl 00:16,
Publicerad Igår 18:31 – avEmil Fjellstedt
Montage: NyD. DW News, Olaf Kosinsky, WHEN Group.
Till höger syns förre BND-chefen August Hanning och till vänster förre Mossad-chefen Danny Yatom, som Hanning beskrivit som en nära vän. Åklagaren har inte namngivit de utländska tjänsterna i utredningen, och Yatom är inte utpekad som misstänkt. Hanningmotivet är från 2015 och visar inte gripandet.
Förre tyske underrättelsechefen August Hanning, som öppet har beskrivit sin vänskap med förre Mossad-chefen Danny Yatom, har häktats misstänkt för försök till landsförräderi. Vilka utländska tjänster misstankarna gäller har åklagaren inte avslöjat.
Hanning greps på tisdagen och häktades på onsdagen av undersökningsdomaren vid Tysklands federala högsta domstol, BGH. Det har en talesperson för den federala åklagarmyndigheten bekräftat, uppger Die Zeit. Även hans tidigare kontorschef, i åklagarens pressmeddelande kallad Manfred D., sitter häktad. Ingen av dem är åtalad.
Hanning ledde Tysklands utrikesunderrättelsetjänst BND mellan 1998 och 2005. De två greps av den federala kriminalpolisen BKA vid två tillslag, i Bad Tölz-Wolfratshausen i Bayern och i Steinfurt i Nordrhein-Westfalen. Samtidigt genomsöktes lokaler även i Berlin.
Den federala åklagaren misstänker Hanning för landsförrädiskt spionage, kartläggning av statshemligheter, försök till landsförräderi och olovlig underrättelseverksamhet, skriver myndigheten. Manfred D. misstänks för medhjälp.
Annons:
Närmare 2 000 dokument mot betalning
Enligt åklagaren kom de två troligen våren 2010 överens om att Manfred D. mot betalning skulle förse Hanning med BND-uppgifter som han kunde tjäna pengar på i sin privata konsultverksamhet. Enligt utredningens nuvarande läge lämnades närmare 2 000 dokument över fram till juni 2022, många av dem sekretessklassade.
Manfred D. var kontorschef åt flera av Hannings efterträdare från mars 2012 till mars 2026. Materialet var avsett enbart för BND:s interna bruk, bland annat för att förbereda ledningen inför de regelbundna underrättelsegenomgångarna med toppfolk från departement och säkerhetsmyndigheter i förbundskanslerns kansli.
I ett fall ska Hanning ha använt hemliga uppgifter för att skriva en analys åt en anställd vid en utländsk säkerhetstjänst. Om den nådde mottagaren har inte kunnat fastställas. Under flera år ska han dessutom ha försett en företrädare för en annan stats underrättelsetjänst med politisk information, delvis byggd på BND-materialet.
Nyhetsmagasinet SPIEGEL rapporterar att analysen var avsedd för en underrättelseman från Azerbajdzjan och att den andra kontakten gäller Kina.
Åklagaren har inte namngett länderna eller bekräftat SPIEGELs uppgifter, och ville inte kommentera för tidningen om Hannings kinesiska kontakt ingår i ärendet. Mossad pekas inte ut i utredningen.
Hannings försvarare Leon Kruse säger till SPIEGEL att hans klient förföljs orättmätigt. Hanning hade visserligen konfidentiella dokument, men enligt Kruse är det fel att han skulle ha fört uppgifter vidare till skada för Tyskland, än mindre mot betalning. Kruse menar att den fortsatta utredningen kommer att visa det.
Konsult åt förre Mossad-chefen
Hannings israeliska kontakter är däremot väldokumenterade. I en intervju med Jerusalem Post 2021 berättade han om flera års förhandlingar med Hizbollah för Israels räkning i fallet Ron Arad.
Han beskrev där mycket nära arbetsrelationer och till och med vänskap med israeliska underrättelsemän, bland dem Danny Yatom. Hanning hade då nyligen börjat arbeta som konsult åt Yatoms cybersäkerhetsföretag WHEN.
— För oss var Israel alltid en förebild, eftersom Israel stod inför mycket allvarliga terrorhot, sa Hanning i intervjun.
Spåret från Block-fallet
Spionageutredningen bygger på fynd vid en husrannsakan hos Hanning i september 2025. Den gjordes av åklagaren i Hamburg i utredningen mot restaurangarvtagerskan Christina Block med flera.
Hamburgpolisen misstänkte då att Hanning var inblandad i det våldsamma bortförandet av två av Blocks barn, rapporterar ZDF. Hanning förnekar inblandning i det fallet.
Ärendet lämnades över till den federala åklagaren i början av maj 2026. Utredningen drivs nu tillsammans med BND och BKA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
