Interpol, världens största internationella polisorganisation, utnyttjas av regeringar som vill tysta politiska motståndare, journalister och människorättsaktivister. Antalet eftersökta personer på Interpols röda lista har mer än tredubblats de senaste åren och de efterlysta är inte enbart misstänkta brottslingar, visar en genomgång som IPS har gjort.
Interpol har en meddelandeservice där medlemsländerna via Interpol kan skicka ut efterlysningar via färgkodade meddelanden. De mest kända är röda meddelanden där man ber om hjälp med arrestering av misstänkta brottslingar. Interpol går ut med tusentals röda meddelanden varje år. Denna klassificering är det närmsta man kan komma en internationell arresteringsorder idag. Experter på straffrätt uppger att trots att flera av Interpols medlemsländer är stater med korrupta rättssystem och oroväckande människorättssituationer har organisationen inga effektiva mekanismer för att förhindra att länder missbrukar dess system.
Iran, Syrien, Sudan, Vitryssland och Zimbabwe - länder som har gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar - finns bland Interpols medlemsländer och alla dessa länder har rödlistade personer på Interpols hemsida. Ett rött meddelande är egentligen inte en arresteringsorder. Varje medlemsland väljer hur man ska agera, men många länder anser att det räcker som rättslig grund för ett gripande.
– Interpols röda meddelanden kan ha katastrofala följder. Människor har förvägrats visum vilket lett till att de levt skilda från sina familjer i månader eller år, samt förlorat jobb och försörjning. Företagare kan förlora sin kundkrets och journalister sin trovärdighet. Många vågar inte lämna landet av rädsla för att gripas, säger Alex Mik vid Fair Trials International.
Fair Trials International bistår personer som ställs inför rätta i andra länder än sina egna. Organisationen arbetar för närvarande med flera fall och har kritiserat Interpols system för röda meddelanden.
– Den ryska aktivisten och journalisten Petr Silaev greps på ett vandrarhem och fick sitta fem timmar med handfängsel i en polisbil och satt sedan gripen i en vecka på begäran av en utredare i Moskva efter att ha rödlistats. Indonesien utnyttjade Interpols system för att officiellt stämpla Benny Wanda som terrorist och smutskasta hans politiska kampanj, säger Mik.
Wanda är en av ledarna för självständighetsrörelsen i Västpapua.
Personer som hamnar på Interpols röda lista har ingen oberoende domstol dit de kan vända sig för upprättelse. De kan endast begära en granskning av en kommission som Interpol står bakom. De som arbetar inom kommissionen är regeringstjänstemän, IT-experter och inte människorättsexperter.
Fair Trials International kräver att Interpol ser till att systemet med röda meddelanden inte utnyttjas för politiska syften och säkerställer att det inte används för att komma åt dem vars enda "brott" är politisk opposition.
År 2011 analyserade International Consortium of Investigative Journalists, ett projekt för granskande journalistik, Interpols röda lista. Fler än 2 200 av de 7 622 röda meddelanden som granskades från år 2010 hade skickats ut av länder som inte garanterar några politiska eller medborgerliga rättigheter, enligt organisationen Freedom House. Nästan hälften av de analyserade efterlysningarna, 3 600, kom från länder som Transparency International rankar som världens mest korrupta.
Interpol rapporterar att 2 343 röda meddelanden publicerades 2005, medan 6 344 publicerades 2010 och 7 678 år 2011. Fram till och med 2008 var nationella polismyndigheter tvungna att vända sig till Interpol vid varje publicering av ett rött meddelande. Idag skrivs varje efterlysning in direkt i systemet av polismyndigheterna själva för att spara tid och pengar. Denna information har alla världens polismyndigheter ögonblickligen tillgång till, innan Interpol granskat uppgifterna.
I februari 2013 uppmanade pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser Interpol att dra tillbaka en efterlysning av den franska journalisten Daniel Lainé, som hamnat på Interpols röda lista och som därmed förhindrades att arbeta som reporter utanför Frankrike. Organisationen sa att det var tydligt att Lainé utsatts för en komplott genom skriftliga anklagelser från någon som aldrig varit närvarande vid rättegången som hölls i Kambodjas huvudstad Phnom Penh.
Den 1 juli 2012 införde Interpol en ny resolution gällande röda meddelanden i syfte att säkerställa att publicering av dessa uppfyller höga standarder. Men enligt Fair Trials International går reformen inte tillräckligt långt.
Interpol är en organisation med 190 medlemsländer och en årlig budget på över motsvarande 520 miljoner kronor. Pengarna kommer från medlemsländerna. Enligt organisationens konstitution är Interpol skyldig att verka i enlighet med "andan i den universella deklarationen av de mänskliga rättigheterna".
I tidskriften the International Enforcement Law Reporter skrev Interpol 2012 att dess "omfattande rättsliga ramar säkerställer att behandling av information via Interpols kanaler (inklusive röda meddelanden) sker i enlighet med Interpols regelverk".
IPS har förgäves sökt ansvariga vid Interpol för en kommentar.
Ida Karlsson/IPS
