Annons:

Han vann Trumps ”Fake News Awards”

Uppdaterad september 27, 2021, Publicerad januari 18, 2018 – av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det blev nobelpristagaren i ekonomi tillika New York Times-kolumnisten Paul Krugman som tilldelades 2017 års Fake News Awards av president Donald Trump.

I flera veckor hade världen väntat på vem Trump skulle utse till mest "fake news". Tidigt på torsdagsmorgonen svensk tid publicerades en 11 punkter lång lista på Republikanernas partihemsida över de personer och medier som gjort bort sig mest när det kommer till att rapportera om president Trump. Intresset för Fake News Awards var så stort att Republikanernas hemsida kraschade kort efter att man offentliggjorde listan, men är nu uppe igen.

 

Paul Krugman, New York Times. Foto: Ed Ritger

1. Paul Krugman, New York Times. Krugman tilldelades 2008 års nobelpris i ekonomi och kan nu lägga till förstaplatsen i Trumps Fake News Awards på sitt CV. Krugman skrev samma dag som det stod klart att Trump valts till USA:s president att marknaderna kommer att fortsätta falla och "aldrig" återhämta sig.

"Det ser verkligen ut som president Donald J. Trump och marknaderna störtar... Om frågan är när marknaderna kommer att återhämta sig, så är mitt första svar 'aldrig'", skrev Krugman i New York Times den 9 november 2016.

Annons:

Problemet för Krugman är att marknaderna har skjutit i höjden sedan Trumps vinst. Dow Jones har ökat från 18 000 punkter till 26 000 punkter sedan den 9 november 2016.

 

Brian Ross, ABC News. Foto: ABC/Ida Mae Astute

2. Brian Ross, ABC News. Ross var den som i december ifjol kom med det spektakulära avslöjandet om att Trump hade bett Michael Flynn att ta kontakt med Ryssland under presidentvalet. Avslöjandet visade sig vara ett rent påhitt men fick ändå Dow Jones att tappa nästan 400 punkter på grund av konsekvenserna av om uppgifterna varit riktiga. Brian Ross straffades av ABC News med en fyra veckor lång avstängning utan lön.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

3. CNN. CNN rapporterade felaktigt att Donald Trumps son Donald Trump Jr. hade tillgång till dokument som Wikileaks hade kommit åt under presidentvalskampanjen, innan dokumenten spreds till allmänheten. Det hela var dock felaktigt eftersom CNN hade blandat ihop datumen och detta var dokument som alla personer på jorden har tillgång till.

 

4. Zeke Miller, Time Magazine. Redan på Trumps första dag som president, den 20 januari 2017, blev Time Magazines reporter Zeke Miller den första nyhetsmediet att sprida falska nyheter om presidenten. Zeke Miller twittrade ut att Trump hade tagit bort en byst av Martin Luther King Jr. från Ovala rummet i Vita huset. Zeke Miller och Time Magazine tvingades sedan erkänna att man spridit felaktiga uppgifter och att bysten faktiskt stod kvar i Ovala rummet.

 

Foto: Daniel X. O'Neil/CC BY 2.0

5. Dave Weigel, Washington Post. Journalisten Dave Weigel från Washington Post twittrade ut en bild på en halvfull arena inför ett tal av Donald Trump i december 2017 med den hånfulla texten "packed to the rafters". Bilden var dock tagen flera timmar innan Trumps tal som hölls inför en fullsatt arena. Trump själv tog till Twitter för att kräva en ursäkt av Washington Post för deras felaktiga rapportering.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

6. CNN. CNN beskärde en video på hur Trump och Japans premiärminister Shinzo Abe matar fiskar. Trump blev omskriven av CNN för att ha kastat i hela lådan med fiskmat i dammen. Det hela var en icke-nyhet i och med att CNN:s video inte visade hur Shinzo Abe var den som först tömde lådan med fiskmat i dammen.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

7. CNN. CNN rapporterade i juni 2017 hur Anthony Scaramucci, dåvarande medarbetare åt Trump, hade haft kontakt med ryska personer och att dessa kopplingar utreddes av senaten. Uppgifterna visade sig vara helt felaktiga och de tre CNN-reportrar som låg bakom de felaktiga uppgifterna fick sparken från TV-kanalen.

 

8. Newsweek. Newsweek var en av de många etablissemangsmedier som helt felaktigt rapporterade att den polska presidentfrun Agata Kornhauser-Duda vägrade att skaka hand med Trump under hans statsbesök i Polen den 6 juli 2017. Bilder visar dock hur den polska presidentfrun skakade hand med Trump vilket gör rapporteringen till "fake news".

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

9. CNN. CNN rapporterade felaktigt att den dåvarande FBI-chefen James Comey inte sagt till Trump att han inte var under utredning av FBI. Dessa uppgifter visade sig vara rent påhitt och CNN tvingades att gå ut med en rättelse.

 

Foto: Haxorjoe/CC BY-SA 3.0

10. New York Times. New York Times rapporterade felaktigt att Trumpadministrationen hade tagit bort en rapport som visade att temperaturen i USA var den varmaste på 1 500 år. Uppgifterna visade sig vara felaktiga i och med att rapporten hade laddats upp till Internet Archive.

 

Foto: Kremlin.ru

11. "Rysslandsskandalen". "Sist men inte minst", står det i pressmeddelandet. Nyheten som dominerat världsmedierna de senaste året har varit om påståendet att Donald Trump tog hjälp av Ryssland och Vladimir Putin för att vinna presidentvalet. Trots att FBI:s utredning pågått i över ett år och att Robert Muellers utredning pågått i över ett halvår har det fortfarande inte kommit fram några bevis som kan koppla Trump direkt till Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Japan sätter in militär mot björnattacker

Publicerad november 6, 2025 – av Redaktionen

Mer än 100 attacker och rekordhöga 12 dödsfall sedan april har fått lokala myndigheter att begära militär hjälp. Klimatförändringar och avfolkning på landsbygden uppges vara anledningarna till att björnarna driver allt närmare bostadsområden.

Japan har för första gången på decennier satt in militära styrkor för att bekämpa en aldrig tidigare skådad våg av björnattacker. Operationen inleddes på onsdagen i den lilla staden Kazuno i landets norra delar, där invånare i veckor tvingats hålla sig inomhus efter mörkets inbrott och undvika de täta skogarna där björnar letar mat nära bostadsområdena.

Även om det bara är tillfälligt är hjälpen från försvarsmakten en enorm lättnad. Jag trodde alltid att björnar skulle springa iväg när de hörde ljud, men nu kommer de faktiskt emot en. De är verkligen skrämmande djur, säger Yasuhiro Kitakata, som ansvarar för stadens björnavdelning, till Reuters.

Under de senaste veckorna har björnar attackerat kunder inne i en stormarknad, hoppat på en turist som väntade vid en busshållplats nära ett UNESCO-världsarv och skadat en anställd vid en varma källor-anläggning. Vissa skolor har tillfälligt stängts efter att björnar setts strövande på deras område.

Annons:

Sedan april i år har mer än 100 björnattacker inträffat i Japan med ett rekordantal på 12 dödsoffer, enligt miljöministeriet. Två tredjedelar av dödsfallen har skett i Akita-prefekturen, där Kazuno ligger, och närliggande Iwate.

Detta har fått Akitas guvernör att begära hjälp från de självförsvarsstyrkor som nu rullat in i Kazuno med pansarfordon och jeepar, utrustade med kroppsskydd och stora kartor. De ungefär 15 soldaterna är där för att transportera, sätta upp och inspektera stålburar som används för att fånga björnar, som sedan skjuts av utbildade jägare anlitade för att minska populationen.

Kan väga 400 kilo

Japanska svartbjörnar, vanliga i större delen av landet, kan väga upp till 130 kilo. Ussuribjörnen, som lever på den norra ön Hokkaido, kan väga så mycket som 400 kilo. Ökande björnpopulationer, brist på naturliga födokällor och avfolkning av landsbygdsområden får alltfler människor i kontakt med björnar. Samtidigt är de åldrande jägare som myndigheterna tidigare förlitade sig på överväldigade av situationen.

Tokyo ska i november presentera ett paket med akuta åtgärder för att hantera björnproblemet, inklusive rekrytering av fler licensierade jägare, meddelade biträdande kabinettssekreterare Kei Sato vid en presskonferens. I september lättade regeringen på vapenreglerna för att göra det enklare för jägare att skjuta björnar i tätbebyggda områden.

Eftersom björnar fortsätter att ta sig in i befolkade områden i många regioner och antalet skador från björnattacker ökar dagligen, kan vi absolut inte ha råd att skjuta upp motåtgärder mot björnar, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tommy Robinson frikänd från terroristlag – tackar Elon Musk

Publicerad november 5, 2025 – av Jan Sundstedt

Den brittiske islamkritikern Tommy Robinson har frikänts från anklagelser om brott mot terroristlagstiftning efter att ha vägrat lämna ut sin telefons PIN-kod till polisen. Domaren menade att polisen stoppade honom på grund av hans politiska åsikter. Robinson tackade miljardären Elon Musk som betalat för hans försvar.

Robinson, vars riktiga namn är Stephen Yaxley-Lennon, stoppades av polis i juli 2024 när han körde genom gränskontroll vid Channel Tunnel-terminalen i sydöstra England.

Åklagare berättade för Westminster Magistrates' Court att polisen blev misstänksam på grund av Robinsons uppträdande, att han körde en högvärderad bil – en väns silverfärgade Bentley – och var på väg till Benidorm i södra Spanien med en biljett köpt samma dag.

Polisen beslagtog Robinsons telefon och begärde att han skulle lämna ut koden för att låsa upp den. Men han vägrade med hänvisning till att han är journalist och att telefonen innehöll skyddat material.

Annons:

I tisdags meddelade domare Sam Goozee att det verkar som att polisen hade gripit Robinson på grund av hans politiska åsikter, vilket gör beslutet att stoppa honom olagligt.

Tackar Elon Musk

Först och främst, tack Elon Musk... varför har det krävts att en amerikansk affärsman kämpar för vår rättvisa här och vår kamp mot terroristanklagelser mot journalister?, sade Robinson utanför domstolen enligt Reuters.

Miljardären Elon Musk har vid flera tillfällen delat Robinsons inlägg på plattformen X och dök nyligen upp via videolänk vid ett möte i London som Robinson organiserade och som samlade omkring 150 000 personer. Innan rättegången uppgav Robinson att Musk hade betalat för hans försvar.

Jag är så glad att domaren har gett en så kraftfull dom som säger det som det var – jag var riktad på grund av mina politiska övertygelser.

Tommy Robinson dömdes förra året till 18 månaders fängelse för domstolstrots. År 2018 spred han påståenden om en enligt Robinson våldsam syrisk migrant på sociala medier. Han dömdes 2021 för förtal och förbjöds att upprepa påståendena. Trots detta publicerade han 2023 en ny film som visades 47 miljoner gånger – som i sin tur ledde till domen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.