Annons:

Han vann Trumps ”Fake News Awards”

Uppdaterad september 27, 2021, Publicerad januari 18, 2018 – av Alexander Almqvist

Det blev nobelpristagaren i ekonomi tillika New York Times-kolumnisten Paul Krugman som tilldelades 2017 års Fake News Awards av president Donald Trump.

I flera veckor hade världen väntat på vem Trump skulle utse till mest "fake news". Tidigt på torsdagsmorgonen svensk tid publicerades en 11 punkter lång lista på Republikanernas partihemsida över de personer och medier som gjort bort sig mest när det kommer till att rapportera om president Trump. Intresset för Fake News Awards var så stort att Republikanernas hemsida kraschade kort efter att man offentliggjorde listan, men är nu uppe igen.

 

Paul Krugman, New York Times. Foto: Ed Ritger

1. Paul Krugman, New York Times. Krugman tilldelades 2008 års nobelpris i ekonomi och kan nu lägga till förstaplatsen i Trumps Fake News Awards på sitt CV. Krugman skrev samma dag som det stod klart att Trump valts till USA:s president att marknaderna kommer att fortsätta falla och "aldrig" återhämta sig.

"Det ser verkligen ut som president Donald J. Trump och marknaderna störtar... Om frågan är när marknaderna kommer att återhämta sig, så är mitt första svar 'aldrig'", skrev Krugman i New York Times den 9 november 2016.

Annons:

Problemet för Krugman är att marknaderna har skjutit i höjden sedan Trumps vinst. Dow Jones har ökat från 18 000 punkter till 26 000 punkter sedan den 9 november 2016.

 

Brian Ross, ABC News. Foto: ABC/Ida Mae Astute

2. Brian Ross, ABC News. Ross var den som i december ifjol kom med det spektakulära avslöjandet om att Trump hade bett Michael Flynn att ta kontakt med Ryssland under presidentvalet. Avslöjandet visade sig vara ett rent påhitt men fick ändå Dow Jones att tappa nästan 400 punkter på grund av konsekvenserna av om uppgifterna varit riktiga. Brian Ross straffades av ABC News med en fyra veckor lång avstängning utan lön.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

3. CNN. CNN rapporterade felaktigt att Donald Trumps son Donald Trump Jr. hade tillgång till dokument som Wikileaks hade kommit åt under presidentvalskampanjen, innan dokumenten spreds till allmänheten. Det hela var dock felaktigt eftersom CNN hade blandat ihop datumen och detta var dokument som alla personer på jorden har tillgång till.

 

4. Zeke Miller, Time Magazine. Redan på Trumps första dag som president, den 20 januari 2017, blev Time Magazines reporter Zeke Miller den första nyhetsmediet att sprida falska nyheter om presidenten. Zeke Miller twittrade ut att Trump hade tagit bort en byst av Martin Luther King Jr. från Ovala rummet i Vita huset. Zeke Miller och Time Magazine tvingades sedan erkänna att man spridit felaktiga uppgifter och att bysten faktiskt stod kvar i Ovala rummet.

 

Foto: Daniel X. O'Neil/CC BY 2.0

5. Dave Weigel, Washington Post. Journalisten Dave Weigel från Washington Post twittrade ut en bild på en halvfull arena inför ett tal av Donald Trump i december 2017 med den hånfulla texten "packed to the rafters". Bilden var dock tagen flera timmar innan Trumps tal som hölls inför en fullsatt arena. Trump själv tog till Twitter för att kräva en ursäkt av Washington Post för deras felaktiga rapportering.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

6. CNN. CNN beskärde en video på hur Trump och Japans premiärminister Shinzo Abe matar fiskar. Trump blev omskriven av CNN för att ha kastat i hela lådan med fiskmat i dammen. Det hela var en icke-nyhet i och med att CNN:s video inte visade hur Shinzo Abe var den som först tömde lådan med fiskmat i dammen.

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

7. CNN. CNN rapporterade i juni 2017 hur Anthony Scaramucci, dåvarande medarbetare åt Trump, hade haft kontakt med ryska personer och att dessa kopplingar utreddes av senaten. Uppgifterna visade sig vara helt felaktiga och de tre CNN-reportrar som låg bakom de felaktiga uppgifterna fick sparken från TV-kanalen.

 

8. Newsweek. Newsweek var en av de många etablissemangsmedier som helt felaktigt rapporterade att den polska presidentfrun Agata Kornhauser-Duda vägrade att skaka hand med Trump under hans statsbesök i Polen den 6 juli 2017. Bilder visar dock hur den polska presidentfrun skakade hand med Trump vilket gör rapporteringen till "fake news".

 

Foto: Flickr/David/CC BY-NC-SA 2.0

9. CNN. CNN rapporterade felaktigt att den dåvarande FBI-chefen James Comey inte sagt till Trump att han inte var under utredning av FBI. Dessa uppgifter visade sig vara rent påhitt och CNN tvingades att gå ut med en rättelse.

 

Foto: Haxorjoe/CC BY-SA 3.0

10. New York Times. New York Times rapporterade felaktigt att Trumpadministrationen hade tagit bort en rapport som visade att temperaturen i USA var den varmaste på 1 500 år. Uppgifterna visade sig vara felaktiga i och med att rapporten hade laddats upp till Internet Archive.

 

Foto: Kremlin.ru

11. "Rysslandsskandalen". "Sist men inte minst", står det i pressmeddelandet. Nyheten som dominerat världsmedierna de senaste året har varit om påståendet att Donald Trump tog hjälp av Ryssland och Vladimir Putin för att vinna presidentvalet. Trots att FBI:s utredning pågått i över ett år och att Robert Muellers utredning pågått i över ett halvår har det fortfarande inte kommit fram några bevis som kan koppla Trump direkt till Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 15:07 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 13:19 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.