Annons:

Geert Wilders kan bli premiärminister

Publicerad november 23, 2023 – av Isac Boman
En segerrusig Geert Wilders och hans närmaste kollegor.

Nu står det klart att liberalkonservativa PVV får 37 av 150 mandat och 23,5 procent av rösterna i Nederländernas parlamentsval – mer än en fördubbling jämfört med valet 2021.

– Jag utesluter verkligen inte att bli premiärminister, förkunnar den lyriske partiledaren Geert Wilders.

Trots att man nu är landets största parti bedöms det inte bli helt lätt för PVV att bilda regering – man måste nämligen ha stöd från flera andra partier för att uppnå majoritet.

Dilan Yesilgöz-Zegerius, partiledare för det högerliberala potentiella samarbetspartiet VVD har bland annat uttryckt sig skeptiskt om att sitta i en regering där Wilders är premiärminister.

Annons:

Starka reaktioner

Samtidigt som stödet för Wilders och hans parti är rekordhögt ser europeiska etablissemangsmedier med fasa på utvecklingen, och man lägger efter valet stort fokus på att utmåla partiet som ett ”högerextremt hot” mot Europa och olika minoriteter i Nederländerna.

– Jag fick just ett meddelande från en lärare i en gymnasieskola vars elever frågade i morse om de nu måste lämna landet. Det här är verkligen en jordbävning, säger den muslimske aktivisten Mohammed Aknin till tidningen AD.

Vi kommer att fortsätta stå starka och enade i försvaret av våra värderingar mot extremhögern och dess normalisering”, lovar Iratxe García Pérez, ledare för den socialdemokratiska partigruppen S&D.

Orban och Le Pen

Vissa är dock mer positiva - bland andra franska Nationell samlings partiledare Marine Le Pen och Ungerns premiärminister Viktor Orban, som gratulerar Wilders på plattformen X.

Förändringarnas vindar är här! Gratulerar Geert Wilders till vinsten i det nederländska valet!”, skriver Orban.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 15:07 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran och Oman nära uppgörelse om säker rutt genom Hormuzsundet

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 13:19 – av Redaktionen
Oljetankers i Hormuzsundet.

TEHERAN (Xinhua) -- Förhandlingarna mellan Iran och Oman om en tillfällig rutt för säker passage genom Hormuzsundet har nått slutskedet, uppgav Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei på måndagen.

Överenskommelsen mellan länderna om rutten kommer sannolikt att registreras hos Internationella sjöfartsorganisationen inom de närmaste dagarna, sade Baghaei vid en pressträff i Teheran.

Han sade att osäkerheten i farleden är en följd av USA:s och Israels "militära aggression" mot Iran.

Baghaei sade att fartyg inte kommer att kunna färdas på rutten med tillförsikt och en känsla av säkerhet så länge situationen består.

På en fråga om en qatarisk delegations besök i Iran på söndagen svarade Baghaei att det ingick i Qatars ansträngningar för att trappa ned spänningarna i regionen. Han sade att kontakterna mellan Iran och vissa andra länder i regionen, som länge försökt bidra till minskade spänningar, är "en pågående process".

Plan för tillfällig sjöfartskorridor

I ett gemensamt uttalande i slutet av förra månaden meddelade Iran och Oman att de diskuterat ett stegvis upplägg. Det omfattar en tillfällig gemensam sjöfartskorridor i Hormuzsundet och ett avtal om ett gemensamt projekt för att röja minor i farleden.

De tekniska samtalen ska fortsätta om en permanent sjöfartskorridor, sundets framtida förvaltning samt ett system för informationsutbyte, trafikledning och säkerhetsarrangemang.

Iran skärpte kontrollen över Hormuzsundet den 28 februari och stoppade säker passage för fartyg som tillhör eller har kopplingar till Israel och USA efter ländernas gemensamma angrepp mot iranskt territorium.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iranske generalen: Vi fick amerikanerna att fly

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 11:33 – av Emil Fjellstedt
Mohsen Rezaei i militäruniform framför den iranska flaggan under en tv-intervju.
Mohsen Rezaei gjorde uttalandet i en intervju med iranska statstelevisionen IRIB den 6 september.

Iran har testat en särskild sjömålsrobot mot ett amerikanskt örlogsfartyg, uppger generalmajor Mohsen Rezaei. Han framställer anfallet som ett iranskt styrkebesked och kopplar det till en förändrad strategi mot USA:s sjöblockad.

I en intervju med statliga IRIB den 6 september 2026 beskriver Rezaei en varningsattack som ska ha genomförts omkring 48 timmar tidigare – den första mot ett amerikanskt örlogsfartyg sedan tolvdagarskriget.

Rezaei säger att amerikanerna flydde och framhåller beskjutningen som ett bevis på Irans militära förmåga. Attacken var enligt honom så omfattande att det amerikanska centralkommandot CENTCOM inte kunde förneka den.

Vapnet beskriver han som en särskild robot avsedd mot örlogsfartyg, inte en vanlig ballistisk robot. Någon modell eller några tekniska data anges dock inte i underlaget.

Örlogsfartyg i skottlinjen

CENTCOM bekräftar i sin kommuniké den 5 september att revolutionsgardet avfyrat robotar mot ett amerikanskt hangarfartyg och en robotjagare. Kommandot beskriver dem som ballistiska robotar och uppger att fartygen undvek flera attacker utan att någon amerikansk personal skadades. Bekräftelsen gäller beskjutningen, inte Rezaeis beskrivning av vapnet eller anfallet som ett lyckat styrkebesked.

USA uppger att man därefter slog mot tre iranska oljetankfartyg: M/T Downy och M/T Stark 1 försattes permanent ur funktion, medan det olastade M/T Kylo/Noxen förstördes sedan besättningen uppmanats att lämna fartyget.

Robotbeskjutningen mot amerikanska örlogsfartyg markerar en tydlig upptrappning till sjöss. Tidigare iranska angrepp riktades främst mot kommersiell sjöfart – nu hamnar USA:s militära närvaro direkt i skottlinjen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.