Annons:

Första ebolafallet utanför Afrika

Uppdaterad november 14, 2019, Publicerad oktober 1, 2014

Det första ebolafallet utanför Afrika har identifierats. En amerikansk man i Dallas har drabbats av viruset efter att han återvänt efter en resa till Liberia.

Ebolaviruset har funnits sedan 70-talet då det upptäcktes i afrikanska Zaire, numera Kongo-Kinshasa. Under det senaste året har dock viruset spridit på ett sätt som det inte gjort tidigare. Bara i år har över 6500 personer smittats och 3000 dött av viruset.

Den 20 september anlände den smittade mannen till Texas från en resa i Liberia, som är ett av de länder som drabbats värst av det senaste ebolautbrottet. Han drabbades inte av ebola förrän efter resan vilket gör fallet unikt och det första i världen utanför Afrika. Han sökte den 26 september vård på Texas Health Presbyterian Hospital i Dallas, där han för tillfället behandlas för smittan. Det amerikanska smittskyddsinstitutet Centers for Desease Control and Prevention (CDC) bekräftar att mannens symptom överensstämmer med det som ebolaviruset ger.

CDC ser med oro på att en amerikansk person drabbats av ebola men påstår samtidigt att man står väl förberedda för virusets framfart. Detta trots att den amerikanska regeringen beställt 160 000 skyddsdräkter och 5000 liksäckar till de värst drabbade länderna i Västafrika.

Annons:

USA:s president Barack Obama offentliggjorde nyligen att USA kommer att skicka 3000 soldater till Västafrika för att hjälpa till att ”bekämpa” utbrottet av ebola. Obama har också skrivit på en exekutiv order som ger den amerikanska staten rätt att placera personer som endast ”misstänks” ha ebola i karantän.

Det finns än sålänge inget vaccin mot ebola, men bland annat det kontroversiella läkemedelsbolaget GlaxoSmithKline arbetar för att ta fram ett sådant.

Fakta: Ebola

Ebolasjukdomen är uppkallad efter en flod i Kongo-Kinshasa där viruset upptäcktes 1976.

Ebola smittar från människa till människa genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod men också via nysningar och hosta.

Många av dem som drabbas av ebola utvecklar snabbt influensaliknande symptom med hög feber, matthet, huvudvärk samt mag- och muskelsmärtor.

 

Källa: Läkare utan gränser

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kvinnor och barn dödade i amerikansk robotattack mot iranskt bröllop

USA:s krig i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 19:01, Publicerad Igår 16:45 – av Markus Andersson
Ett svårt skadat bostadshus med hål i taket och bråte på gården i Sirik i Iran.
Huset i Sirik där en bröllopsfest pågick när en robot träffade området den 1 september 2026.

En misstänkt amerikansk robotattack träffade ett bostadshus där en familj firade bröllop. Iranska Röda halvmånen uppger att fyra människor dödades och minst 67 skadades.

Angreppet inträffade på tisdagskvällen i kustorten Kuhestak i Sirik vid Hormuzsundet. Fiskaren Ali Mallahi firade sin dotters bröllop i huset tillsammans med ett stort antal gäster.

Associated Press rapporterar att bilder från platsen visar ett stort hål i taket, sönderslagna väggar och bråte över gården. Bland spillrorna låg skor som tillhörde bröllopsgästerna.

Roboten förstörde husets innertak fullständigt, sade Mallahi till iransk statlig television.

Iranska myndigheter namnger de döda som två kvinnor, 50 och 43 år gamla, samt två barn på fyra och 16 år. En människorättsorganisation uppger att splitter dödade 16-åringen vid ett kommunikationstorn omkring 100 meter från huset, snarare än inne på bröllopsfesten.

USA granskar uppgifterna

USA:s centralkommando har inte bekräftat att amerikanska styrkor träffade huset. Talesmannen Tim Hawkins säger att militären känner till uppgifterna och granskar dem.

USA:s militär angriper aldrig civila, sade Hawkins till BBC.

President Donald Trump beskrev tisdagens anfall mot Iran som ”stora och kraftfulla”. Enligt centralkommandot riktade USA attackerna mot luftvärn, radarsystem och marina tillgångar i södra Iran.

Vapenexperten N.R. Jenzen-Jones har granskat bilder av vapendelar som iranska medier kopplar till platsen. Han bedömer att delarna kommer från ett amerikanskt flygburet precisionsvapen, troligen en styrd bomb av typen JSOW. Centralkommandot ville inte kommentera hans slutsats.

Iran kräver internationell granskning

Irans FN-representant Gholamhossein Darzi kräver att säkerhetsrådet fördömer attacken och ställer USA till svars. Han beskriver angrepp mot civila, däribland barn, som ett brott mot krigets lagar.

Iranska Röda halvmånen har också vänt sig till Internationella brottmålsdomstolen och begärt en oberoende utredning. Organisationen uppger att kvinnor och barn utgör flertalet av de skadade.

Uppgifterna om antalet skadade varierar. Röda halvmånens första meddelande angav 50 skadade, medan iransk statlig television och nyhetsbyrån Irna senare rapporterade minst 67. Fyra dödsfall återkommer i de senaste uppgifterna från flera iranska källor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad Igår kl 15:47, Publicerad Igår 14:16 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Drönarfyndet i Leipzig: Regeringen följer Berlin och pekar ut Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 11:39 – av Jan Sundstedt
Montage med Leipzig/Halle flygplats, ett obekräftat faksimil av den påstådda drönaren och Ulf Kristersson
Leipzig/Halle flygplats, en bild som påstås visa drönaren som hittades sent den 4 augusti samt Ulf Kristersson.

Sverige har kallat upp Rysslands ambassadör och kallar drönarfyndet i början av augusti vid Leipzigs flygplats för ett ryskt hybridangrepp. Jimmie Åkesson går ännu längre och säger att ansvaret har bekräftats. Samtidigt håller den tyska regeringen de avgörande bevisen hemliga för allmänheten.

En flygplatsanställd hittade den 4 augusti en drönare som enligt LKA bar en spränganordning innanför säkerhetsområdet på Leipzig/Halle flygplats.

Drönaren låg nära ett ukrainskt Antonov-fraktflygplan. Laddningen exploderade aldrig och ingen kom till skada.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt pekade den 1 september ut Ryssland. Han sade att drönarens konstruktion, delar, sprängämne och tändanordning liknar materiel från tidigare ryska operationer och kriget i Ukraina.

Dobrindt sade också att polisens undersökning, tillvägagångssättet och underrättelseuppgifter tillsammans bevisar ryskt ansvar. Enligt ministern agerade de misstänkta på uppdrag av ryska statliga organ, utan att ange vilka organ han syftade på eller hur utredarna hade knutit ordern till dem.

Allmänheten har inte fått ta del av hela den tekniska undersökningen eller underrättelseuppgifterna.

Enligt en gemensam granskning säger sig utredarna ha identifierat två misstänkta. De ska ha hittat DNA-spår på en drönare, en konservburk med sprängämnen och på en antenn nära flygplatsen. En av de misstänkta uppges ha ett ryskt pass, medan den andre uppges ha både lettiskt och ryskt pass.

Ryska pass och liknande materiel räcker däremot inte ensamma för att visa att den ryska staten gav ordern.

Dagen före utpekandet sade den tyska regeringens talesman att regeringen först skulle peka ut den ansvarige när utredningen var klar. Något som man nu däremot gör.

Ulf Kristersson pekar ut Ryssland

Statsminister Ulf Kristersson skrev redan samma eftermiddag om "den ryska hybridattacken i Leipzig" som ett faktum, och försäkrar Tyskland fullt svenskt stöd.

Kristersson bekräftar även att regeringen sammankallat det Nationella säkerhetsrådet. Efter mötet kallade Utrikesdepartementet upp Rysslands ambassadör.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard pekar också ut Ryssland och betonar att Sverige fördömer sabotageförsöket och stöder Tysklands svar.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har i ett inlägg på X gått ut med att Ryssland ligger bakom och att ansvaret har bekräftats.

Varken Ulf Kristersson, Maria Malmer Stenergard eller Jimmie Åkesson har i skrivande stund redovisat någon självständig svensk prövning som förklarar de tvärsäkra ordvalen.

Ryssland tillbakavisar

Ryssland förnekar all inblandning i händelsen och tillbakavisar samtliga anklagelser. Den ryska ambassaden i Berlin kallar det hela för en hastigt hopsatt provokation.

President Vladimir Putin hävdar att någon har planterat bevis för att flytta uppmärksamheten från tyska inrikesproblem.

Underlaget som allmänheten kan granska räcker därför varken för att slå fast en skenoperation eller för att följa en order från Moskva hela vägen till de påstått misstänkta.

Skillnaden i ordval är ändå tydlig: Tyskland har pekat ut Ryssland, medan svenska makthavare talar om ryskt ansvar som ett bekräftat faktum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online

Publicerad Igår 07:50 – av Markus Andersson

En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer.

Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder.

Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa.

Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.

De flesta berättade aldrig för en myndighet

Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet.

Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen, säger Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online.

Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig.

Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen.

Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva.

Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet, säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.