En majoritet i Finlands försvarsutskott ställer sig bakom en lagändring som skulle göra det möjligt att föra in kärnvapen i landet i krissituationer.
Den finska regeringen vill ändra kärnenergilagen så att dagens uttryckliga förbud mot införsel, tillverkning, innehav och detonering av kärnladdningar tas bort ur lagen, rapporterar Yle.
I stället ska förbudet mot kärnvapen regleras i strafflagen, samtidigt som ett undantag införs för transport av kärnvapen i krislägen.
Enligt försvarsutskottet skulle ändringen stärka Finlands säkerhet och trovärdigheten i Natos kärnvapenavskräckning. Utskottet hänvisar även till Rysslands ökade aggression och skriver att avskräckningen blivit ”kritiskt viktig”.
Annons:
— Syftet med avskräckning är just att förhindra krig och förhindra påtryckningar mot alliansen, och därmed skapa så mycket säkerhet som möjligt och säkra fredens bevarande, säger försvarsutskottets ordförande Heikki Autto enligt Yle.
Förslaget får dock inte enhälligt stöd. Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterförbundet har lämnat en gemensam avvikande mening.
Utskottet betonar samtidigt att lagändringen inte skulle förändra Finlands internationella åtaganden om vapenkontroll och icke-spridning, eller landets status som icke-kärnvapenstat.
Läsaromröstning
Bör Finland tillåta införsel av kärnvapen i krislägen för att stärka Natos avskräckning?
Röstning stängd
Ja, det ökar säkerheten och avskräcker aggression6%
1 röst
Nej, det riskerar att eskalera konflikter och bryta mot principer88%
15 röster
Endast under strikta internationella kontroller och samarbeten0%
0 röster
Osäker, behöver mer information om konsekvenserna6%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.
Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.
— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.
Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.
Annons:
Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.
Ceuta blev exemplet
Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.
Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.
Stöd från Berlin och Wien
Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.
— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.
— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.
— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.
Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.
Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan 2 000 personer greps i Frankrike under torsdagen när gymnasieelevernas blockader slog över i gatuvåld. På fredagen hålls drygt 400 skolor stängda, och regeringen pekar ut vänsterpartiet LFI som rörelsens upphovsman.
Inrikesministeriet räknade 1 949 gripanden under torsdagen, främst för angrepp på poliser och andra tjänstemän, våld och olagliga folksamlingar. Under dagen skadades 305 poliser och gendarmer, rapporterar RFI.
Inrikesminister Laurent Nuñez fördömde det han kallade ett ohämmat våld. Han pekade på fyrverkeripjäser som avfyrats, bränder i offentliga byggnader och plundrade butiker.
— En förvärring av situationen som inte längre har något att göra med legitima krav från gymnasieelever, utan som nu har alla kännetecken på stadsvåld, sade Nuñez i ett uttalande på torsdagen.
Annons:
Mobiliseringen har pågått i mer än tio dagar. Eleverna kräver mer resurser och bättre villkor i skolorna. De klagar bland annat på pressen från antagningssystemet Parcoursup, lärare som inte ersätts när de är borta, förfallna skolbyggnader och överfulla scheman.
Enligt en säkerhetskälla räknades omkring 900 aktioner under torsdagen, och samtliga departement är nu berörda. Rörelsen har även spridit sig till universiteten.
Tårgas i Saint-Denis och Paris
I Saint-Denis norr om Paris stod gymnasieelever och poliser öga mot öga utanför polisstationen, uppger nyhetskontot CLPRESS. Enligt CLPRESS använde polisen tårgas för att skingra folkmassan.
Vid lycée Diderot i Paris 19:e arrondissement förekom fyrverkeripjäser och tårgas under en sammandrabbning på torsdagsmorgonen, enligt CLPRESS.
Kontot Visegrád 24 publicerade under torsdagen en video från sammandrabbningarna. I texten skriver kontot att det var unga i andra och tredje generationens invandrare som kastade flaskor och sten mot poliser, byggde barrikader och senare tände dem.
🇫🇷 Young second- and third-generation migrants are confronting police officers throwing bottles and rocks at them and setting up barricades on the streets that they later set on fire.
I Marseille stoppades kollektivtrafiken efter angrepp på bussar. Kontot AlertesInfos uppger, med hänvisning till vittnen, att gymnasieelever satte eld på en buss.
Utanför lycée Saint-Exupéry i Marseille plundrades en brandbil och stacks i brand. I hela departementet Bouches-du-Rhône greps 68 personer, och prefekturen räknade ett hundratal bränder i soptunnor.
I Nantes förstördes hallen i lycée Nelson Mandela av en anlagd brand.
Regeringen pekar ut LFI
Premiärminister Sébastien Lecornu ledde under torsdagen ett krismöte med berörda ministrar. Efteråt meddelade premiärministerns kansli Matignon att rörelsen slagit över i stadsvåld.
Kansliet hänvisade också till underrättelsetjänsterna, som enligt Matignon ser blockaderna som en "manöver organiserad av LFI och dess proxys inom ultravänstern". LFI, La France insoumise, är det vänsterparti som regeringen pekar ut.
Partiets samordnare Manuel Bompard avfärdade anklagelsen.
— Jag uppmanar regeringen att inte sjunka ned i konspirationsteorier och i att behandla gymnasieeleverna som barn. Den här spontana rörelsen är född ur frustration över helt ovärdiga utbildningsvillkor, sade Bompard i ett uttalande till nyhetsbyrån AFP.
Samma kväll backade regeringen på en punkt som gjort många unga upprörda. Budgetförslaget för 2027, som presenterades på torsdagsmorgonen, innehöll avgifter för studenter som inte är stipendiemottagare på den yrkesinriktade högskoleutbildningen BTS och i de förberedande klasserna inför elitskolorna, så kallade prépa. Avgifterna var 178 respektive 270 euro per år. Utbildningsminister Édouard Geffray meddelade i France 2 att förslaget dras tillbaka.
Polisarrest och demonstrationsförbud
Sedan måndagen har 1 793 personer anhållits i samband med blockaderna, enligt justitieministeriet. Justitieminister Gérald Darmanin samlade under torsdagen landets generalåklagare och krävde i ett uttalande "stor fasthet i den straffrättsliga responsen".
Geffray sade i France 2 att drygt 400 skolor hålls stängda på fredagen, uppger BFMTV. Landets prefekter har förbjudit demonstrationer kring de stängda skolorna, i Paris kring 13 namngivna gymnasier.
Under fredagen tar Geffray emot elevorganisationer, föräldraföreningar och personalens fackförbund.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Våld mellan elever har förekommit i över hälften av Danmarks skolklasser under ett läsår. Värst är det i lågstadiet, och regeringen vill nu ge lärarna större rätt att gripa in fysiskt.
Våld mellan elever har förekommit i 55 procent av klasserna, och i 36 procent sker det minst en gång i månaden, skriver det danska undervisningsministeriet. Rapporten är gjord av analysföretagen Epinion och Als Research på uppdrag av ministeriet.
I årskurs 0–3 har våld och utagerande beteende förekommit i tre av fyra klasser. Där har också 39 procent av klasserna haft fysiskt våld mot personalen, jämfört med 3 procent i högstadiet.
Slagen faller oftast utanför lektionerna, när lek, sport eller skämt går över styr, enligt Berlingskes återgivning av rapporten. Bara i sju procent av fallen beskrivs våldet som medvetet och planerat.
Annons:
Ofta handlar det om ett fåtal barn. I 60 procent av klasserna med minst en episod uppger klassläraren att en eller två elever står för våldet. Klasser med elever som får stöd utöver den vanliga undervisningen löper större risk.
Hoten är också vanliga. Enligt Berlingske förekommer verbala eller digitala hot om våld minst en gång i månaden i 34 procent av klasserna.
— Omfattningen av våldet i skolan är milt sagt bekymmersam. Skolan ska inte vara en plats där varken elever eller lärare är rädda att vara. Punkt slut, säger undervisningsminister Magnus Heunicke (S).
Regeringen lägger inom kort fram ett lagförslag som ska ge lärarna bättre möjligheter att gripa in fysiskt. I undersökningen anser 43 procent av lärarna att en sådan utökad rätt skulle rusta dem bättre, medan 78 procent pekar på fler timmar med två vuxna i klassrummet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Googles finländska bolag Tuike Finland avverkade omkring 330 hektar skog i Muhos för ett planerat datacenter utan den miljökonsekvensbedömning som finsk lag kräver. Avverkningen fortsatte till augusti, trots att myndigheten redan i maj slagit fast att bedömningen behövdes.
Uppgifterna kommer från finländska Helsingin Sanomat, sedan tidningen tagit del av handlingar hos den finländska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Lupa- ja valvontavirasto (LVV).
Enligt finsk lag krävs en miljökonsekvensbedömning (på finska YVA) när skog permanent tas bort från ett sammanhängande område på över 200 hektar.
Tuike uppger i handlingarna att avverkningen och förberedelsearbetena i Muhos omfattar 330 hektar.
Annons:
Avverkningen inleddes i mars i år. I slutet av april bad Tuike LVV pröva om någon bedömning alls behövdes.
Bolaget och konsultfirman Ramboll hävdade att bestämmelsen inte var tillämplig, eftersom den står under rubriken uttag av naturresurser och skogen fälldes inför byggnation.
LVV svarade den 22 maj att projektet omfattas av YVA direkt enligt punkt 2 f i lagens projektlista. Med skogsnatur avses enligt myndigheten inte bara orörd skog, utan även brukad skog.
Enligt satellitdata fortsatte avverkningen trots detta till augusti. LVV utreder nu om Tuike har agerat lagligt.
Arkivbild. Montage. Foto: PxHere/Tero Laakso (CC BY 2.0)
Bolaget: helt lagligt
Tuikes svar kom i måndags.
Bolaget skriver att "Tuike Finland Oy bär fullt ansvar för sin egen verksamhet" och att man innan arbetet inleddes genomförde "ett noggrant utredningsarbete i samarbete med alla berörda intressenter och juridiska rådgivare".
Slutsatsen var enligt bolaget att tillvägagångssättet är "helt lagligt och korrekt". När det gäller själva fällningen av träden har Google enligt bolaget följt skogslagen.
Google planerar även ett datacenter i Kajana. Där uppger Tuike att avverkningen omfattar "strax under 200 hektar", alltså precis under gränsen för när bedömning krävs.
Satsningarna ska ses mot bakgrund av att Google, enligt Helsinki Times, bara dagar tidigare meddelade investeringar på 13 miljarder euro i finländska datacenter.
HS frågade LVV:s enhetschef om bolaget, trots LVV:s besked, har genomfört avverkningen utan YVA-förfarande.
— Det ser lite ut så, säger Sari Myllyoja, enhetschef vid LVV, till HS.
En namninsamling med 50 000 underskrifter överlämnades härom veckan till den finländska riksdagen som protest mot de storskaliga datahallarna.
Undertecknarnas främsta oro gäller påverkan på elmarknaden samt lokalmiljön.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
