En majoritet i Finlands försvarsutskott ställer sig bakom en lagändring som skulle göra det möjligt att föra in kärnvapen i landet i krissituationer.
Den finska regeringen vill ändra kärnenergilagen så att dagens uttryckliga förbud mot införsel, tillverkning, innehav och detonering av kärnladdningar tas bort ur lagen, rapporterar Yle.
I stället ska förbudet mot kärnvapen regleras i strafflagen, samtidigt som ett undantag införs för transport av kärnvapen i krislägen.
Enligt försvarsutskottet skulle ändringen stärka Finlands säkerhet och trovärdigheten i Natos kärnvapenavskräckning. Utskottet hänvisar även till Rysslands ökade aggression och skriver att avskräckningen blivit ”kritiskt viktig”.
Annons:
— Syftet med avskräckning är just att förhindra krig och förhindra påtryckningar mot alliansen, och därmed skapa så mycket säkerhet som möjligt och säkra fredens bevarande, säger försvarsutskottets ordförande Heikki Autto enligt Yle.
Förslaget får dock inte enhälligt stöd. Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterförbundet har lämnat en gemensam avvikande mening.
Utskottet betonar samtidigt att lagändringen inte skulle förändra Finlands internationella åtaganden om vapenkontroll och icke-spridning, eller landets status som icke-kärnvapenstat.
Läsaromröstning
Bör Finland tillåta införsel av kärnvapen i krislägen för att stärka Natos avskräckning?
Röstning stängd
Ja, det ökar säkerheten och avskräcker aggression6%
1 röst
Nej, det riskerar att eskalera konflikter och bryta mot principer88%
15 röster
Endast under strikta internationella kontroller och samarbeten0%
0 röster
Osäker, behöver mer information om konsekvenserna6%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen pekar ut Sverige som varnande exempel i striden om att utvisa kriminella utlänningar. Sverige är enligt henne ett land som "delvis har förstörts".
Uttalandet kommer från en intervju med den danska tidningen Berlingske, som Fria Tider återger. Frederiksen, som leder en socialdemokratisk regering, talade om invandringens konsekvenser.
— Försök bara att titta på ett land som Sverige. Det är ett land som delvis har förstörts, säger Mette Frederiksen till Berlingske, enligt Fria Tiders återgivning.
Bakgrunden är den danska striden om möjligheterna att utvisa kriminella invandrare. Frederiksen anser att både Danmark och Europa har tagit emot för många.
Annons:
— För många människor har kommit till Danmark. För många människor har kommit till Europa som inte kan uppföra sig och som begår brott, säger hon.
Sådana personer ska inte få stanna, enligt statsministern. Det är i det sammanhanget hon hänvisar till Sverige.
Frederiksen driver tillsammans med Italiens premiärminister Giorgia Meloni på för att Europakonventionen ska tolkas annorlunda. Den danska linjen är att konventionens skydd inte ska hindra länder från att utvisa utländska brottslingar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.
Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.
Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.
Annons:
Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.
Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.
Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.
Osäkert kring Trumps energivapenvila
Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.
USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"
Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.
Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.
SpaceX
Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.
Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.
"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".
Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.
Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norges oljefond ska kunna investera i kärnvapentillverkare, så länge bolagen sitter i en kärnvapenstat som är allierad med Norge. Förslaget överlämnades till finansminister Trygve Slagsvold Vedum på torsdagen.
Förslaget kommer från en utredning under ledning av tidigare centralbankschefen Svein Gjedrem, rapporterar norska affärstidningen Dagens Næringsliv. Kärnvapenkriteriet ska enligt pressmeddelandet formellt leva kvar, men med ändrat tillämpningsområde. Fonden ska inte vara investerad i kärnvapenproducenter, "såvida inte bolaget är hemmahörande i en stat som är kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet och som är allierad med Norge".
Därmed kan flera europeiska och amerikanska bolag som tillverkar kärnvapenkomponenter komma in i fondens investeringsuniversum. Amerikanska Lockheed Martin är i dag ett exempel på ett uteslutet bolag. Förslaget är inte beslutat. Finansdepartementet gör egna bedömningar som läggs fram till våren, och inga nya köp är belagda.
Samma vapen, nytt facit
Det som ändras är inte vapnet utan bolagets hemland. Samma produktion som i dag stoppar en investering blir tillåten om staten har rätt allierade.
Annons:
Gjedrem försvarar upplägget med att kärnvapenparaplyet är "grundläggande viktigt för vår säkerhet".
— Det är etiskt att ta vara på vår säkerhet. Då anser vi att det är etiskt att producera kärnvapen, så länge det sker inom icke-spridningsavtalet, sa Gjedrem.
Slagsvold Vedum talade på presskonferensen om att skydda pensionsfonden.
— Alla som är angelägna om att skydda det norska välfärdssamhället måste vara angelägna om att skydda pensionsfonden, sa Slagsvold Vedum.
Röda Korset varnade i juni
Kritiken är inte ny. Norges Röda Kors skrev den 1 juni 2026 till Gjedrem-utredningen, alltså långt före rapporten, och varnade "på det starkaste" mot att försvaga eller ta bort kärnvapenkriteriet.
Organisationen menar att kärnvapen aldrig kan användas utan att bryta mot grundläggande humanitär rätt. Norge har som part i icke-spridningsavtalet åtagit sig att verka för en kärnvapenfri värld. Att samtidigt investera i kärnvapentillverkare är enligt Röda Korset "en uppenbar paradox".
Etikrådet fråntas rekommendationer
Utredningen vill också att Etikrådet ska fortsätta bedöma risker men inte längre ge rekommendationer om vilka bolag som bör uteslutas. Dagens Næringsliv kallar det en "vingklippt" variant av rådet. Dessutom föreslås att offentliggörandet av uteslutningar och motiv får ske senare än i dag, med hänvisning till risken för reaktioner mot fonden och Norge.
Finansdepartementet återkommer med sina bedömningar i vårens stortingsmelding om fondens förvaltning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.
Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.
Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.
Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.
Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.
Annons:
En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.
Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.
Rådgivarna ser politik bakom
Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.
Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".
Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.
De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
