Det konservativa ungerska regeringspartiet Fidesz väljer att lämna EU-gruppen EPP. Detta efter att denna röstat igenom nya regler i syfte att begränsa Fidesz-ledamöternas fri- och rättigheter.
Svenska Moderaterna och Kristdemokraterna är också med i den förment konservativa gruppen EPP och M-ledamoten Tomas Tobé är mycket nöjd över att Fidesz lämnar alliansen.
– Moderaterna har ju arbetat en lång tid för att ungerska Fidesz ska lämna vår partifamilj. Viktor Orbán går i en auktoritär riktning där han underminerar rättsstaten, oberoende media och det kan vi inte acceptera, säger Tobé till TT.
Tobé hävdar vidare att att partigruppen EPP ”måste ju vara glasklar kring våra värderingar” och att Orban och Fidesz inte delar dessa. Däremot hoppas han att Ungern förbli kvar i EU och inte lämnar unionen.
Redan innan omröstningen om hårdare åtgärder mot Fidesz så meddelade partiets ledamot Tamas Deutsch att en begränsning av Fidesz-ledamöternas rättigheter skulle vara oacceptabelt. När omröstningen sedan var klar valde partiet att helt enkelt lämna EPP.
Bakgrunden är att mer vänsterliberala partier i EPP varit mycket kritiska till Victor Orbán den politik hans parti för i Ungern, vilket inkluderat motståndet mot överstatlighet och utomeuropeisk massinvandring. Därför röstade EPP igenom nya stadgar där man bland annat vill ha möjligheten att stänga av partier ”som bryter mot EU:s demokratiska värderingar”.
Nu tappar EPP 13 av sina ledamöter, men kommer även fortsättningsvis att vara den största partigruppen med 174 ledamöter. Vilken partigrupp Fidesz nu väljer att ansluta sig till är oklart, men ett alternativ är den EU-skeptiska och konservativa partigruppen ECR där Sverigedemokraterna och polska Lag och rättvisa ingår.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och EU-toppen Ursula von der Leyen är två av flera makthavare som på kort tid gjort utspel om att en gemensam europeisk armé måste upprättas.
Polens utrikesminister Radosław Sikorski avfärdar dock en sådan lösning och slår fast att ”det kommer inte att hända”.
– Jag tror att vi bör vara försiktiga med den här termen eftersom olika människor tolkar in olika saker. Om man med det menar att de nationella arméerna ska slås samman så kommer detta inte att ske, förklarade Sikorski i en intervju med Telewizja Polska i helgen.
Polens utrikesminister avfärdade också tanken på en fredsbevarande EU-styrka i Ukraina efter ett eventuellt framtida eldupphör.
– Detta är inte aktuellt eftersom Polens plikt gentemot Nato är att skydda den östra flanken, det vill säga det egna territoriet, förtydligade han.
Däremot ser ministern positivt på att EU-länderna rustar upp sina egna arméer och utvecklar sin försvarsförmåga. Enligt Sikorski har Polen länge varit drivande för att EU ska lätta på reglerna för finansiering så att medlemsländerna enklare kan investera i försvaret utan att bryta mot de uppsatta budgetreglerna.
”Ett hot mot Natos existens”
Under ett anförande vid säkerhetskonferensen i Munchen under lördagen, deklarerade Zelenskyj att en ”europeisk armé” måste upprättas och hävdade vidare att ”den decennier gamla relationen mellan Europa och USA håller på att ta slut” – efter att USA:s vicepresident, JD Vance, riktat hård kritik mot europeiska länder och dess ledare.
Idén är dock inte Zelenskyjs och heller inte ny – 2019, argumenterade exempelvis Frankrikes president Emmanuel Macron, och Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel, att en EU-armé bör upprättas och att Europa måste börja föra en politik för ”strategisk självständighet” från Washington.
Även italienska politiker har argumenterat för att EU inte kan ha en trovärdig utrikespolitik så länge man inte har någon gemensam militär.
Tankarna om att bilda en paneuropeisk armé som ett alternativ till den USA-ledda militärpakten började cirkulera redan för omkring 20 år sedan – en idé som USA:s dåvarande försvarsminister William Cohen då beskrev som ”ett hot mot Natos själva existens”.
Anna Paulina Luna har fått i uppdrag av kongressen att bland annat röja statshemligheterna kring 11 september-attentaten - men betonar själv att hennes arbesgrupp "saknar auktoritet".
USA:s representanthus har tillsatt Anna Paulina Luna att leda en arbetsgrupp som ska arbeta för att avklassificera hemligstämplade dokument rörande bland annat JFK-mordet, 9/11 och Epstein-utredningen.
Luna sitter som ledamot första året i kongressen och har tidigare bland annat arbetat som baddräktsmodell och servitris på en herrklubb.
Arbetsgruppen tillsattes av representanthusets tillsynskommitté, där den republikanska majoriteten driver frågan om ökad insyn i tidigare hemligstämplade dokument. Det är inte bekräftat om det var på Donald Trumps direkta initiativ som Luna valts för uppdraget eller om det skett genom andra republikanska partistrukturer.
Luna har själv uttryckt stöd för Trump och beskrivs som en del av den mer konservativa falangen inom partiet. Hennes politiska profil har präglats av kritik mot etablerade institutioner och krav på ökad transparens, vilket är en central fråga för den arbetsgrupp hon nu ska leda.
Hennes tillsättning har dock mötts av skepsis, och flera röster har ifrågasatt hennes erfarenhet och lämplighet att hantera högkänsliga dokument.
Trefaldig namnbyterska
Anna Paulina Luna föddes Anna Paulina Mayerhofer 1989 och har genomgått flera namnbyten. Efter att ha varit gift med militären Andrew Gamberzky bar hon hans efternamn, innan hon började använda Anna Paulina när hon arbetade för den konservativa organisationen Turning Point USA. År 2019 ändrade hon formellt sitt efternamn till Luna, vilket hon har förklarat med att hon ville betona sitt mexikanska arv.
Hennes biografi har blivit föremål för granskning, och vissa av hennes egna uppgifter om sin familjebakgrund har ifrågasatts. Bland annat har hon hävdat att hennes far var messiansk jude, medan släktingar har uppgett att han i själva verket var katolik.
Luna har bekräftat att hon arbetade som cocktailservitris på en herrklubb, men det har även cirkulerat obekräftade rykten om att hon ska ha varit strippa på Red Rose Gentleman’s Club i Florida.
Hon har också arbetat som baddräktsmodell för olika publikationer, bland annat i Sports Illustrated.
Bild av Luna från Sports Illustrated publicerad i Orlando Local News.
Vidare har det förekommit anklagelser om att hon felaktigt registrerat sig som väljare i Florida, samt att hon ska ha påstått att den republikanske strategen Roger Stone försökt förgifta henne. Inte någon av dessa anklagelser har dock styrkts av oberoende undersökningar.
”Bibi in the House”
Luna har öppet och konsekvent uttryckt ett starkt stöd för Israel i både lagförslag och offentliga uttalanden. Den 24 juli 2024 deltog hon i ett kongressmöte där Israels premiärminister Benjamin Netanyahu höll tal, och publicerade en bild på sig själv tillsammans med honom på sociala medier med texten ”Bibi in the House”.
Luna poserar med Netanyahu under hans besök i Washington.
I oktober 2023 introducerade hon lagförslaget ”Stand with Israel Act” (H.R. 6118), som syftar till att stoppa all finansiering till FN:s råd för mänskliga rättigheter tills FN:s säkerhetsråd och generalförsamling fördömer palestinska Hamas för attackerna den 7 oktober 2023.
Hennes engagemang för Israel har lett till frågor om hennes opartiskhet i arbetet med uppdraget, särskilt eftersom vissa av de händelser hon nu ska granska – särskilt Jeffrey Epstein-fallet och 9/11-attentaten – genom åren varit föremål för spekulationer om möjlig inblandning av israeliska underrättelsetjänster.
Oklart mandat
Arbetsgruppen möter också på skepsis, bland annat eftersom det är högst oklart hur avklassificeringen i praktiken ska genomföras eller vilka tidsramar som gäller, och Luna erkänner också själv att hon egentligen inte har mandat för att genomföra sin uppgift.
– Det är viktigt att notera att vi inte har några dokument ännu, och vi har heller inte någon auktoritet för att avklassificera, säger hon i en offentlig video där hon berättar om uppdraget.
Luna tillägger själv att hon vill att den amerikanska allmänheten ska få tillgång till sanningen bakom dessa händelser och att hon kommer att arbeta för att göra ”så mycket information som möjligt” tillgänglig.
Ett 30-tal personer skadades varav flera allvarligt när en bil medvetet körde in i en demonstration i centrala München under torsdagen. Den misstänkte föraren, en 24-årig asylsökande från Afghanistan, greps efter att polisen avlossat skott. Händelsen, som ägde rum under en tid av skärpt säkerhet inför en internationell konferens, har väckt starka politiska reaktioner och satt fokus på Tysklands migrationspolitik inför valet senare i månaden.
En crèmefärgad Mini Cooper accelererade plötsligt upp till 50 km/h och körde in i en folkmassa vid Stiglmaierplatz, där fackförbundet Verdi höll en demonstration kopplad till en pågående strejk. Enligt ögonvittnen verkade attacken vara avsiktlig.
”Det såg ut att ske med vilje”, uppgav ett vittne till Bayerischer Rundfunk. Räddningstjänsten beskrev situationen som kaotisk, med flera livshotande skadade, inklusive småbarn.
Polisen avlossade varningsskott och grep föraren, som tidigare var känd för narkotikabrott och enligt uppgifter skulle ha utvisats. Han misstänks nu för att ha planerat en attack mot demonstranterna.
Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) fördömde händelsen som en ”attack” under en presskonferens, medan förbundskansler Olaf Scholz (SPD) lovade att den misstänkte ”måste straffas och lämna landet” om skyldigheten fastställs.
Attacken kommer mitt under en het valkampanj, där frågor om migration och säkerhet står i centrum.
Händelsen inträffar dessutom inför Münchens säkerhetskonferens, som inleds den 14 februari, med deltagare som USA:s vicepresident JD Vance och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Arrangörerna har inte ännu beslutat om eventuella ändringar i konferensens program.
Breddad debatt om säkerhet och invandring
Attacken är den tredje uppmärksammade våldshändelsen i Tyskland på kort tid där gärningsmännen har afghansk bakgrund. För tre veckor sedan dödades en tvåårig pojke i en knivattack i Aschaffenburg, och en annan afghansk man åtalas för mordet på en polis i Mannheim 2024. Dessa händelser har skärpt debatten om asylpolitik och integration, särskilt inför förbundsdagsvalet den 23 februari.
På platsen fanns kvarvarande rester av blod och trasiga klädesplagg när journalister anlände. Polisen har inte släppt några detaljer om motivet, men utredningen fokuserar på om gärningsmannen agerat ensam eller har kopplingar till större nätverk.
Robert F. Kennedy Jr har bekräftats som USA:s nya hälsominister efter en senatsomröstning där 52 senatorer stödde hans utnämning medan 48 var emot. Den republikanske veteranen Mitch McConnell var den enda i sitt parti som röstade emot, med hänvisning till Kennedys kontroversiella uttalanden om vaccin.
Kennedy, som hyllats av sina anhängare för sitt motstånd mot läkemedelsjättarnas inflytande, har lovat att inleda en ”hälsorevolution”. Hans reformagenda inkluderar skärpta regler för kliniska studier och läkemedelspriser – ett åtagande som enligt finansanalytiker lett till nedgångar i aktievärden för bolag som Pfizer och Moderna med upp till 15 % sedan hans nominering. Han planerar även att samarbeta med rörelsen Make America Healthy Again (MAHA) för att begränsa kemiska tillsatser i livsmedel.
Kennedy har i nära samarbete med president Donald Trump, bland annat verkat och planerat för att revidera sjukvårdsprogrammen Medicare och Medicaid. Reformerna inkluderar också en satsning på alternativa behandlingsmetoder, något som lockat stöd från konservativa grupper.
Han annat har han tagit sikte på livsmedelsverket FDA, som han menar är ”korrupt” och anklagat för att konspirera med läkemedelsbranschen.
– Vi ska säkerställa att våra skattepengar stödjer hälsosam mat, fingranska kemikalierna i vår mat och få bort de ekonomiska intressekonflikterna i våra myndigheter, har han tidigare sagt.
Familjens politiska arv väger tungt – Kennedy är son till den mördade justitieministern Robert F. Kennedy och brorson till president John F. Kennedy. Trots sin demokratiska bakgrund har han närmat sig Trumps politik, något som setts som en möjlighet för att driva igenom kontroversiella hälsoreformer under den nuvarande administrationen.