MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 18 september 2025

torsdag 18 september 2025

Europaparlamentarikern: ”EU-regeringar spionerar på journalister och motståndare”

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 1 oktober 2023
– av Jan Sundstedt
Sophie in 't Veld EU
EU-parlamentarikern Sophie in 't Veld (D66).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s regeringar övervakar och kartlägger kommunikation mellan journalister ”utan åtgärd och utan tillsyn”, hävdar den nederländska parlamentsledamoten Sophie in ’t Veld (Demokraterna 66).

Europaparlamentarikern svarade på anklagelser om att ett antal EU-stater planterat skadlig programvara och spionkod på ett flertal ryska journalisters telefoner.

Det var i samband med en intervju med den brittiska liberala tidningen The Guardian, som Sophie in ’t Veld uttryckte dessa påståenden riktade mot några av unionens medlemsstater.

Galina Timchenko, erfaren redaktör och medgrundare av den oppositionella ryska nyhetssajten Meduza, bekräftade för The Guardian att hennes telefon har avlyssnats med hjälp av israeliskutvecklad så kallad ”Pegasus”-malware.

Detta ska bland annat ha skett under ett möte med andra ryska journalister i Berlin tidigare i år. En utredning av University of Toronto och Access Now kom fram till att minst en EU-stat ligger bakom hackningen av Timchenkos telefon.

Europeisk säkerhetstjänst pekas ut

Timchenko bor och verkar för närvarande i Lettland, där regeringen förnekat all inblandning och tyska myndigheter har hittills vägrat att kommentera uppgifterna. Båda länderna sägs dock ha tillgång till Pegasus-mjukvaran. En mjukvara som utvecklats av det israeliska företaget NSO – ett företag svartlistat av bland annat USA.

– Det är troligt att hackningen utfördes av någon europeisk säkerhetstjänst. Vi vet inte om det var Lettland eller något annat land, men vi har större (närvaro) i Lettland, kommenterade Meduzas chefredaktör Ivan Kolpakov uppgifterna.

Jämförs med Stasis metoder

Enligt en rapport som sammanställts av Sophie in ’t Veld, har exempelvis regeringarna i Polen, Ungern, Grekland och Spanien alla använt Pegasus för att kartlägga politiska motståndare.

– Folk har ofta sagt att hela den här spionprogramhistorien kan jämföras med den europeiska versionen av Watergate. Så är det inte. Det är mer som ”De andras liv”, konstaterade hon med hänvisning till en tysk film som skildrar östtyska Stasis omfattande övervakning av dess medborgare.

– Jag säger inte att Europa redan är på väg in i totalitarism, men det här är totalitära metoder. Om det är sant att den lettiska regeringen eller andra europeiska stater gjorde detta, så finns det inget sätt att ta reda på det. Det finns inget rättsmedel och ingen tillsyn.

Minst 50 000 har övervakats

Spionprogrammet Pegasus kan installeras på en mobiltelefon med eller utan att användaren klickar på en falsk länk. När Pegasus väl har installerats ger det hackaren möjlighet att läsa meddelanden, titta igenom foton, spåra personens plats och till och med slå på kameran och mikrofonen utan att telefonens ägare vet om det.

Enligt en sammanställning av NSO:s kunder som läckte ut 2021 har mer än 50 000 politiker, journalister, aktivister och näringslivsföreträdare övervakats med hjälp av det israeliska sabotageprogrammet.

– EU-regeringar använder programvaran för politiska syften, precis som odemokratiska regeringar gör. I vissa undantagsfall kan användningen av spionprogram vara legitim … poängen är att vi inte har något sätt att veta om användningen är proportionerlig och legitim, sammanfattade Sophie in ’t Veld.

Sophia Helena "Sophie" in 't Veld

Nederländsk politiker och sedan EU-valet 2004 europaparlamentariker för partiet D66. När hon 2004 blev invald var hon D66:s enda representant i EU-parlamentet men blev vid valet 2014 delegationsledare för partiets fyra Europaparlamentariker.

Sophie in 't Veld är vice ordförande för ALDE-gruppen och ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE). Hon är även ersättare i ekonomiutskottet (ECON) och jämställdhetsutskottet (FEMM), samt vice ordförande i Europaparlamentets HBTQ-grupp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 10:47
– av Isac Boman
Gunnar Strömmer hävdar att åtgärderna syftar till att "värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera.

Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det ”antisociala dominansbeteende” han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper.

”Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen”, skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier.

På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om ”problemen runt riksdagen”. Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar.

Polisen går in i ”särskild händelse” inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer.

Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar ”antisocialt dominansbeteende”.

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad ”antisocialt dominansbeteende” egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om ”ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned”.

”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra – olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”.

Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det.

”Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati”, hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender” och att ”trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter”.

Observatörer noterar att det ”antisociala dominansbeteende” som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs.

Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyens medieplaner väcker ilska: ”Rena George Orwells 1984”

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 12 september 2025
– av Markus Andersson
SD:s EU-parlamentariker Dick Erixon är inte imponerad över von der Leyens tal om att EU ska "skydda" etablissemangsmedierna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ursula von der Leyen presenterade i Europaparlamentet planer på ett nytt mediestödsprogram och ökade EU-bidrag till traditionella etablissemangsmedier.

Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Dick Erixon kallar EU-kommissionens ordförandes tal för ”rena George Orwells 1984” och anklagar von der Leyen för att vilja strypa yttrandefriheten.

I sitt tal till Europaparlamentet beklagade sig EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande över hur traditionella etablissemangsmedier kämpar för sin överlevnad och talade om landsbygdsområden där lokaltidningen blivit ”ett nostalgiskt minne” samtidigt som hon varnade för att detta skapat ”nyhetsöknar där desinformation frodas”.

Som lösning presenterade von der Leyen ett ”Media Resilience Programme” som ska aktivt stödja sådant som hon själv och andra EU-makthavare anser vara oberoende journalistik och mediekunskap.

Hon meddelade även att EU-kommissionen föreslår att ”avsevärt öka finansieringen för medier” i nästa EU-budget, men det är bara vissa medier som kommer kunna ta del av EU-medborgarnas skattepengar.

”Vill skydda gammelmedia”

Dick Erixon, Sverigedemokraternas representant i Europaparlamentet, är en av flera som dock riktar mycket hård kritik mot förslagen.

”Bedrövligt tal av Ursula von der Leyen: Vill att statsmakterna ska skydda gammelmedia från källkritik. Det var ett synnerligen splittrande tal vi fick höra i Europaparlamentet idag. Ursula talade om frihet men vill strypa yttrandefriheten”, konstaterar han.

Han är särskilt kritisk mot von der Leyens uttalande om att EU ska ”skydda” traditionella medier.

”EU ska i nytt medieprogram skydda (ja, ’skydda’) gammelmedia. Eftersom papperstidningar är ett minne blott skapas ’nyhetsöknar där desinformation frodas’. Därför behöver medborgarna journalism de kan ’lita på'”, skriver Erixon syrligt.

Varnade för autokrater

I sitt tal hävdade von der Leyen också att oberoende medier är under angrepp från ”autokrater” som vill ta kontroll över dessa.

”Det första steget i en autokrats handbok är alltid att ta kontroll över oberoende medier. För detta möjliggör att tillbakagång och korruption kan ske i mörkret”, förkunnade hon dramatiskt.

”En fri press är ryggraden i varje demokrati”, påstod hon sedan och lovade att EU ska ”stödja Europas press att förbli fri”.

Dick Erixon påpekar dock att von der Leyen och hennes gelikar knappast har något intresse av ett verkligt oberoende medielandskap och att hennes retorik snarare går ut på att medborgarna blint ska lita på vad etablissemangsmedierna säger och skriver – samtidigt som forum EU-topparna inte har kontroll över ska misstänkliggöras och censureras.

”För Ursula är källkritisk granskning av makthavare och etablissemang inget av värde. ’Lita på traditionella medier’, var hennes budskap, samtidigt som hon menar att sociala medier går mörkrets och korruptionens ärenden. Det är rena George Orwells 1984”, säger han.

Vill begränsa sociala medier för barn

Von der Leyen vill även införa begränsningar för barns användning av sociala medier. Hon anklagade plattformarna för att använda ”algoritmer som utnyttjar barns sårbarheter med det uttryckliga syftet att skapa beroende” och meddelade att en expertpanel ska ta fram förslag på EU-restriktioner före årets slut.

”Våra vänner i Australien banar väg för begränsningar av sociala medier. Jag följer noga implementeringen av deras policy för att se vilka nästa steg vi kan ta här i Europa”, sade von der Leyen.

Von der Leyen gav i sitt anförande inga närmare detaljer om hur mediestödsprogrammet ska fungera, vilka kriterier som ska användas för att fördela stöd eller hur stor budget som planeras för programmet. Hon specificerade heller inte vem som ska definiera vad som räknas som ”desinformation” eller ”oberoende medier”.

EU-kommissionen har också föreslagit att använda privat kapital för att stödja vissa medier, utan att närmare förklara hur detta ska gå till.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Totalförsvaret: Flashback är för fritt

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 14 juli 2025
– av Markus Andersson
Flashbacks och Totalförsvarets logotyper.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den statliga förvaltningsmyndigheten FOI uttrycker nu i en rapport att man bekymras över den höga graden av yttrandefrihet på det populära nätforumet Flashback.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 november 2022.


I en rapport med titeln ”En studie i fördom – Om rasistiska stereotyper i digitala miljöer”, har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bland annat undersökt inlägg som omnämner folkgrupper på Reddit, Flashback, Familjeliv, Twitter samt även fem stora nyhetsmediers kommentarsfält på Facebook. Slutsatsen man drar är att en betydande del av dessa uttrycker vad som beskrivs som ”fördomar mot personer med utomeuropeisk bakgrund”.

Man hänvisar bland annat till inlägg som för fram att vissa grupper tenderar att ha odemokratiska värderingar, inte kan integreras eller väljer att försörja sig på bidrag och brottslighet. Nordafrikaner och människor från Mellanöstern ska vara de grupper som svenskarna oftast nämner i negativa ordalag och FOI nämneren kraftig ökning av islamofobiska uttryck” i samband med korankravallerna 2022. FOI nämner vidare att judar som folkgrupp också diskuteras i dessa forum.

En grupp som däremot är överrepresenterad i antal omnämnanden per uppskattad gruppstorlek är judar, i synnerhet på Flashback”, står det att läsa i rapporten.

FOI konstaterar attFlashback utmärker sig i denna undersökning” och spekulerar i om orsaken till att judar där ofta omnämns i negativa ordalag är att man har ”minimal moderering jämfört med de andra forumen”. FOI menar även att Flashback är ”känt för att ha vad som skulle kunna beskrivas som en rå samtalston med bland annat mycket svordomar, och hårt tilltal, inklusive nedsättande benämningar på etniska minoriteter” – något som ska ses som ”en lingvistisk norm” snarare än tecken på ”faktisk aggressivitet”.

Flashback har i skrivande stund 101 moderatorer och 6 administratörer och har i många år profilerat sig som ett diskussionsforum som värnar yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Överst i regelverket citeras den 19:e artikeln i de mänskliga rättigheterna.

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser”.

”Hets mot folkgrupp” är förbjudet enligt Flashbacks regelverk – precis som uppvigling och hot. Man har samtidigt hög tolerans gentemot inlägg och gör som regel en mer yttrandefrihetsvänlig tolkning än den betydligt mer snäva tolkning som förekommer på många andra forum och sociala medier.

Det är förbjudet att hota eller uttrycka missaktning mot särskilt utsatta grupper, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Nedsättande uttalanden mot en eller flera utpekade folkgrupper är tillåtet, förutsatt att kritiken är saklig och vederhäftig. Däremot kan generaliseringar av en hel folkgrupps beteende eller egenskaper vara förbjudet, ifall syftet är att avhumanisera eller att sprida fördomar med syfte till att nedvärdera hela gruppen”, står bland annat att läsa i regelverket.

FOI kräver i rapporten inte uttryckligen mer censur på Flashback, men betonar att teknikbolagen fått ”ökat ansvar” för att bekämpa ”rasism” på sina plattformar och att det är av yttersta vikt att ”stereotypbildning i digitala miljöer” analyseras djupare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Under regnbågspartiernas fana

Totalitära samhällsutvecklingen

Vad är egentligen skillnaden på ett enpartisystem med olika falanger och en koalition av partier som är eniga i alla frågor av verklig betydelse?

publicerad 12 juli 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson pyntar statsministerbostaden med regnbågsflaggan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svenska politiker brukar slå sig för bröstet och hänvisa till olika rapporter som gör gällande att Sverige är ett av världens mest demokratiska länder. Här har vi minsann friheten att välja.

Frågan följer dock – vad är det då egentligen vi har att välja på? Vad är det för partier som påstår sig representera svenska folket, och vad skiljer dem egentligen åt?


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 3 maj 2025.


De rödgröna partierna betonar generellt vikten av bidrag, en stor offentlig sektor och vurmar i högre utsträckning för diverse, förment förtryckta, nationella minoriteter – medan den borgerliga högern snarare värnar om avdrag, riskkapitalisters rätt att ta del av skattebetalarnas pengar och lovprisar Israel vid varje tillfälle som ges.

Angående  riksdagskammarens ”debatter” om dessa saker skulle man samtidigt kunna citera den tidigare S-ledaren Stefan Löfven med att ”det där är bara käbbel”. Debatterna är fokuserade på procentsatser och andra relativt betydelselösa höjningar eller sänkningar, som samtidigt lyfts fram som viktigt stoff på etablissemangsmediernas löpsedlar.

Barnbidraget måste höjas med 200 kronor”, skriker någon – ”Nej, det måste det inte alls, flerbarnstillägget måste avskaffas”, gapar någon annan – och så håller cirkusen på.

I det stora hela bråkas det helt enkelt om vad som i sammanhanget är petitesser och oväsentligheter.

Den rörande enigheten

I nästan alla frågor av djupgående betydelse är riksdagspartierna samtidigt rörande överens.

Exempel på områden där det politiska etablissemanget ställer sig bakom med enad röst är bankernas sakrosankta maktposition i samhället, den globalistiska kulturrevolutionen under regnbågsfanan inklusive det gradvisa befolkningsutbytet, det totalitära massövervakningssamhället, Nato och förhållningssättet till Ryssland, till koldioxid, och även mer tidsbegränsade teman med särskild laddning så som experimentella massvaccinationskampanjer och covidpass eller sympatier med den öppet våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM.

I alla dessa frågor agerar regnbågspartierna som en koalition, som vore de blott olika falanger av ett och samma statsbärande parti.

Ibland låtsas man vara osams – men i de större frågorna är man rörande överens. Montage. Foto: Ulf Kristersson, Magdalena Andersson/FB

Partierna längst till vänster eller till höger kan då och då opponera sig mot att massinvandringsprojektet går för snabbt, att EU-medlemskapet är för dyrt eller vem som egentligen ska ha äran för Natointrädet. Några faktiska ansträngningar för att bryta väg för en annan politisk riktning utanför riksdagsparlamentarikernas komfortzon görs dock inte.

Systemet är riggat på så sätt att vi i teorin förvisso har politisk valfrihet – men i praktiken bara vad gäller frågor som är relativt obetydliga för makten och samhället i stort – och som inte upplevs hota regnbågspartiernas maktmonopol. Man kan unna sig själv och även andra en hel del teatraliskt gapande, så länge regnbågssystemet i sin helhet inte ifrågasätts.

När en någorlunda genuin utmanare sticker ut hakan visar regnbågspartierna snabbt vad de går för och bildar enad front – där allt fokus läggs på att demonisera och bekämpa den systemhotande utmanaren tills den är besegrad eller tillräckligt urvattnad för att, som i Sverigedemokraternas fall, slutligen vika sig och smälta in som blott en ytterligare blågul nyans inom regnbågskoalitionen.

En bromskloss

Om denna strategi inte fungerar och verkliga oppositionspartier tar mark kan andra metoder med framgång användas. Organiserade lobbyister agerar systematiskt för att underminera och liberalisera oppositionen genom att locka dess företrädare med pengar, inflytande eller andra förmåner i utbyte mot att man släpper vissa frågor. På så sätt kan regnbågssystemet snabbt och enkelt få en tacksam glans av opposition – och chimären om parlamentarismens förträfflighet förstärks ytterligare.

En av regnbågspartiernas de facto viktigaste funktioner är att agera bromskloss mot alla typer av verkliga förändringar.

Partier i rött, grönt, blått eller blågult visar att demokratins finrum minsann erbjuder alternativ för alla åsikter och perspektiv. I praktiken fungerar dock riksdagspartierna som olika falanger av ett och samma regnbågssystem. Samtidigt som man de facto är eniga i alla frågor av betydelse skapas det bland annat en bedräglig illusion av att det redan finns något för alla tycken och smaker – och att det därför är ”slöseri” att lägga sin röst på verkligt oppositionella partier utanför riksdagen.

Vissa regnbågspartiers roller är särskilt otydliga, på gränsen till komiska om det inte vore för det underliggande allvaret i problematiken. Även för den som har politik som specialintresse kan det vara svårt att förstå varför exempelvis både Centerpartiet och Liberalerna behövs i riksdagen, eller vad som egentligen skiljer deras svävande världsbilder åt. Liberalerna skriker sig exempelvis hesa om att man minsann värnar medborgarnas ”frihet”, samtidigt som man i nästa ögonblick glatt applåderar när massövervakningsapparaten byggs ut ytterligare eller över att medborgarna tvingas visa upp sina vaccinationspass för att få vara en del av samhället.

”Ett cyniskt bedrägeri”

Den politiska dockteatern av spelad valfrihet erbjuder oss alla att delta i gnabbet om hur många regnbågsflaggor som ska vaja på Riksdagshusets flaggstänger. Grundriktningen är huggen i sten – dikterad av ett neo-liberalt etablissemang med en alltmer totalitär attityd där man betraktar avvikande uppfattningar som ett hot mot det system de specialiserat sig på att livnära sig av.

Representanterna för Tidölagets ”högerblock” betonar ofta hur mycket just deras parti behövs – men det är inte helt lätt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0

Här står vi idag. Medan regnbågsgänget fortsätter att käbbla om skattesatser och symbolfrågor, för att marknadsföra en falsk demokrati, tickar klockan på för de verkligt stora problemen. Deras låtsasbråk och pajaskonster i riksdagen blir ett sätt att hålla oss upptagna med oväsentligheter så att vi inte ska lägga märke till den snäva åsiktskorridoren, eller att de underliggande narrativen är desamma oavsett vilken av de olika regnbågsfalangernas representant som står och orerar i talarstolen.

Det första steget till verklig förändring är att konstatera faktum: det finns ingen meningsfull politisk valfrihet i regnbågssystemet.

Utan sanningen är demokratin död

Så länge vi fortsätter att rösta och tro på samma gamla livströtta och konforma gäng, kommer inget att förändras. Den urblekta regnbågen kommer att fortsätta vaja trött i vinden, medan världen kommer att brinna i allt hetare lågor.

Det finns ingen meningsfull politisk valfrihet i regnbågssystemet.

Tilläggas kan också att Sverige inte på något sätt är unikt i Västblocket av idag vad gäller denna typ av system. Sverige och det kollektiva Väst är i desperat behov av hederliga representanter med genomgripande visioner om hur samhällskroppen kan läkas och hur saker och ting kan bli bättre – på riktigt. Vi behöver ledare och företrädare som inte backar för etablissemangets drev och som vågar sätta de verkligt viktiga frågorna – de som regnbågspartierna systematiskt sopar under mattan – högst upp på agendan.

Utan krafter som vågar säga sanningen, även när den är som mest obekväm, är demokratin död. Bara genom att var och en av oss kliver fram i det lilla, eller stödjer andra som gör det vi själva inte klarar på varje sätt vi kan, kan den återuppstå i en mer meningsfull form.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.