Belgiska supersöndagen: Nationalistiska partier segrare

EU-valet 2024

publicerad 10 juni 2024
- av Jan Sundstedt
Bart De Wever och dennes parti N-VA är gårdagens vinnare i den belgiska supervalsöndagen.

Vill du se mer gräv och granskningar på Nya Dagbladet?

8420 kr av 50 000 kr insamlade. Bidra till höstens viktiga grävkassa! Stöd arbetet genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gårdagens superval i Belgien och inte minst det inhemska parlamentsvalet pekar på en markant seger för nationalistiskt orienterade partier. New Flemish Alliance (N-VA) och Vlaams Belang (VB) ser i nuläget ut att bli de stora segrarna.

Samtidigt förlorade premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, dramatiskt i både regionala och nationella val. EU-valet samma dag förstärkte denna politiska skiftning ytterligare.

Söndagens val i Belgien, som inkluderade regionala, nationella och EU-parlamentsval, visar på en stor framgång för landets mer konservativt lagda partier.

Separatistiska New Flemish Alliance (N-VA), ledd av Bart De Wever, framstår som den största vinnaren med 18,6 procent av rösterna nationellt, en ökning med mer än 2 procent jämfört med 2020. Samtidigt såg det invandringskritiska och pro-separatistiska Vlaams Belang en ännu större ökning på 3,5 procent och nådde 15,4 procent av rösterna.

De Wever, firandes sitt partis seger, betonade betydelsen av framgången.

Flandern har valt att bevara välståndet. Mer än någonsin har Flandern valt autonomi. Självstyre är den bästa lösningen, kommenterade De Wever.

Partiets starka prestation i Flandern (24,5 procent av rösterna) markerar N-VA som det ledande partiet i den flamländsktalande norra regionen.

(“Tusen tack för ditt stöd! Flandern har tydligt valt: för flamländskt välstånd!”)

De Croo erkänner nederlaget

I den franskspråkiga södra delen av Belgien, Vallonien, dominerar liberala MR-partiet med nästan 30 procent av rösterna, följt av Socialistpartiet med 22,6 procent och det centristiska Les Engagés med 21 procent.

Det gröna partiet Ecolo fick, likt stora delar av Europa, beskåda en betydande förlust med blott 7,5 procent av rösterna, jämfört med 15 procent vid valet 2019.

Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, tog en kraftig smäll med en förväntad röstandel på endast 5,8 procent. De Croo erkände nederlaget på valkvällen.

Vi har förlorat det här valet. Jag var kampanjens ansikte. Detta är inte resultatet vi hoppades på. Jag tar fullt ansvar, sade premiärministern.

Vinnare även i EU-valet

Vid sidan av de nationella valen röstade även belgarna, precis som övriga EU-stater, till EU-parlamentet. Resultatet där kan ses som en kopia av de nationella valen, då de patriotiska partiernas framgångar på hemmaplan också gav dem en starkare representation i Europaparlamentet.

Valprocessen i Belgien har präglats av viss komplexitet och ett antal oegentligheter har rapporterats, särskilt gällande underåriga väljare. Tonåringar i åldern 16 och 17 tilläts i år för första gången nämligen rösta i EU-valet.

Enligt uppgifter har dock några lyckats rösta också i de regionala och federala valen, vilket de inte var berättigade till. Inrikesministern, Annelies Verlinden, kommenterade detta genom att säga att “felen verkade ha varit begränsade” och att eventuella klagomål kommer att utredas.

Koalitionsförhandlingarna som nu väntar för att bilda en ny regering i Belgien förväntas bli utdragna och komplicerade. Det politiska landskapet är splittrat mellan det nederländsktalande Flandern och det franskspråkiga Vallonien, vilket kräver koalitioner över regiongränserna.

Den avgående regeringen, ledd av De Croo, var en sjupartikoalition som tog nästan 18 månader att bilda efter förra valet, och rekordet på 541 dagar efter valet 2010 är fortfarande oslaget.

Nu återstår att se hur de stundande förhandlingarna kommer att forma Belgiens regering inklusive dess relation till Bryssel och EU.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!