När Dick Cheney besöker Kanada på torsdagen gör han det med risk för att bli gripen. En fredsgrupp bestående av advokater har nämligen uppmanat myndigheter att gripa den förre detta amerikanska vicepresidenten för bland annat krigsbrott och att inte lyckats förhindra tortyr.
Uppdaterad 15 maj 2014,
Publicerad 30 oktober 2013
Det är Lawyers Against The War som vill att Cheney arresteras när han besöker Kanada. Man har skrivit ett öppet brev till William Blair, polischef i Toronto, och John Gerretsen, statsåklagare i Ontario, där man påstår att det är myndigheternas plikt att gripa Cheney - en person som ”på goda grunder” misstänks för en rad olika brott.
Gruppen anser att Dick Cheney kan arresteras genom den kanadensiska brottsbalken eftersom Kanada har undertecknat FN:s konvention mot tortyr.
”Kanada måste se till att Cheney antingen utreds och ställs inför rätta för tortyr i Kanada eller att han utlämnas till ett annat land som kan och vill göra så”, skriver Lawyers Against The War i brevet.
Dick Cheney ställde 2012 in en resa till Toronto. Han angav sin personliga oro över säkerheten som anledningen till varför besöket inte blev av. Tidigare det året hade Cheneys besök i kanadensiska Vancouver kantats av stora protestaktioner.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Saudiarabiens försvarsminister, Pakistans arméchef och Turkiets underrättelsechef satt under måndagen vid samma bord som Irans säkerhetsledning i Teheran, utan någon västlig företrädare. Mötet slutade med besked om fortsatt dialog om regional fred och säkerhet, inte med ett färdigt avtal.
Värd i Saadabadpalatset var Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Saudiarabien representerades av försvarsminister Khalid bin Salman, Pakistan av arméchefen Asim Munir och Turkiet av underrättelsechefen Ibrahim Kalin.
Den gemensamma kommunikén, som den iranska nyhetsbyrån Mehr återger, kallar sammankomsten det första mötet mellan de fyra länderna.
Även president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi deltog i mötena, rapporterar Reuters. Mötet var den första kontakten på hög nivå mellan Iran och de tre länderna sedan kriget, som inleddes med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, spred sig till Saudiarabien och Jemen.
Annons:
Från försvarspakt till samtal
Saudiarabien, Pakistan och Turkiet undertecknade den ömsesidiga Meckapakten i augusti. Vid ett krismöte i Riyadh den 5 oktober beslutade de tre att omedelbart genomföra det kollektiva försvaret och snabbt placera ut militära styrkor i Saudiarabien, uppger Turkiets utrikesdepartement.
Samtidigt fortsätter de Iranallierade huthierna att angripa saudiska flygplatser, hamnar och oljeanläggningar. Riyadh uppger att besöket i Teheran ska öppna förhandlingskanaler för att "förhindra att den militära eskaleringen återvänder".
Munir med Trumps klartecken
Irans UD-talesperson Esmaeil Baghaei har beskrivit mötet som ett möjligt första steg mot regionala säkerhetsmekanismer. Mötet föreslogs när Munir besökte Teheran förra veckan.
En högt uppsatt pakistansk säkerhetsföreträdare säger till Reuters att fokus låg på ett regionalt nätverk för icke-angrepp. På agendan stod också samtal mellan USA och Iran, huthiernas attacker, Hormuzsundet och den amerikanska blockaden av iranska hamnar.
Spänningen har skärpts sedan Trump i fredags sade att USA kan anfalla Iran igen.
En annan pakistansk företrädare uppger att Munir hade Trumps klartecken att pröva diplomati och lade fram en lösning som skulle ge både Washington och Teheran något. Meckapaktens länder och Qatar skulle kunna bli garanter om förslaget accepteras. Detaljerna har inte offentliggjorts.
Parsi: nödmöte om huthierna
Trita Parsi, medgrundare och vice chef för den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute, skriver att ett iranskt inträde i pakten inte stod på agendan. Han beskriver i stället ett krismöte: de tre länderna bad Iran om hjälp att avsluta konflikten med Ansarallah, alltså huthirörelsen, som han menar hotar att destabilisera Saudiarabien.
Parsi återger också det iranska synsättet: Saudiarabien har begått samma misstag som Trump och startat ett krig som landet varken kan kontrollera eller avsluta.
En källa i Iran uppger för honom att Teheran är villigt att hjälpa till, men att huthiernas villkor ligger fast: Saudiarabien måste häva luftblockaden mot Jemen innan striderna upphör. Parsi tillägger att rörelsen fokuserar på luftblockaden, inte på sjöblockaden.
Han ser mötet som exempel på något större. När USA drar sig tillbaka militärt tar regionens stater, tvärtemot den rådande uppfattningen i Washington, själva större ansvar för sin säkerhet. Problemen löses inte därmed och konflikter kan uppstå, men då är det "deras konflikter, deras kaos och deras ansvar", inte USA:s.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med sina kritiska analyser av det amerikanska imperiet och sitt försvar för en multipolär värld har den norske professorn Glenn Diesen nått en stor internationell publik. Hemma i Norge säger han att hans forskning "kriminaliseras", och nu vill han forska utomlands under 2027.
Diesen har sökt obetald tjänstledighet från den 11 januari 2027 till årets slut och vill dela tiden mellan Kina och Australien, rapporterar Khrono, som har tagit del av ansökan. Som arbetsplats anger han Renmin University i Kina.
Något beslut är ännu inte fattat. Universitetet i Sørøst-Norge (USN), där Diesen är professor, räknar med att avgöra ärendet i mitten av november.
Diesen forskar om eurasisk integration och det geoekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. I ett mejl till Khrono skriver han att utrymmet för sådan forskning i dagens Norge är mycket begränsat, eftersom akademiskt samarbete och forskning "kriminaliseras".
Annons:
"Jag använder egna pengar och semesterdagar till att forska utomlands för att undkomma smutskastningskampanjen i norska medier och pressen som sätts på universitetet", skriver han.
Pekar ut kritikerna
I ett längre inlägg på Substack beskriver Diesen hur det inte längre går att analysera rivaliserande makters politik utifrån deras säkerhetsintressen utan att stämplas som någon som "legitimerar" fienden.
Diesen beskriver konkreta följder: En tidning fick enligt honom ett evenemang i en kyrka där han skulle tala inställt, och för att delta i konferenser måste han ta ut semesterdagar.
Han pekar ut försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap), som han uppger har anklagat honom för propaganda och kritiserat två poddare för att ha talat med honom. Enligt Dagbladet varnade Sandvik i januari för "rysk propaganda" i Norge utan att nämna Diesen vid namn. Kritiken riktades enligt Altinget mot poddvärdarna Wolfgang Wee och Danby Choi, som båda haft Diesen som gäst.
Norska Helsingforskommittén, en av hans mest aktiva kritiker, har enligt Diesen försökt få honom avskedad, arbetat för att stoppa hans föredrag och publicerat en bild av hans bostad i sociala medier. Kommittén anklagar honom för att sprida "rysk propaganda".
Hårdast går han åt NRK:s faktagranskning av hans framträdande i programmet "Debatten" inför stortingsvalet 2025, då han var förstanamn för partiet Fred og rettferdighet. Granskarna har enligt Diesen bemött påståenden han aldrig gjort och förbigått uppgifter som stöder hans analys av USA:s och Storbritanniens roll i fredsförhandlingarna i Istanbul 2022.
"Jag blir faktagranskad av krigspropagandister", skriver han.
Omöjligt att bli kvar
USN delar inte hans beskrivning. Institutionschefen Bjørn Hansen hänvisar till den lagstadgade akademiska friheten och uppger att inga forskningsprojekt som Diesen velat genomföra har avslagits.
Diesen står fast. I ett mejl till Dagbladet skriver han att det inte går att diskutera ryska säkerhetsbekymmer utan att bli anklagad för att "legitimera" aggression och sprida "rysk propaganda".
"Jag ser en brist på akademisk frihet eftersom argument inte debatteras. I stället trakasseras personen, och de sociala kostnaderna för att utmana statens krigsnarrativ gör det omöjligt att bli kvar här", skriver han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.
Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.
Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.
Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.
Annons:
— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.
🔥 LMAO! President Trump is NOT holding back on Norway right now 🤣
"I'm not in love with Norway. Frankly, Norway SUCKS."
"Norway has become a SHITHOUSE COUNTRY, actually."
"It's all because they allowed people that HATE them into their countries."
Nearly 20% of Norway's population is now immigrants. 47 sees it clearly. The rest of Europe is a MESS and they did it to themselves.
Aaaaand 47 is a little mad at folks from Norway for refusing to give him the Nobel Peace Prize for ending several wars 😆
Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.
Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.
Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.
Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.
Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Luiz Inácio Lula da Silva firar segern i Brasiliens presidentval sedan valdomstolen bekräftat att han vann den andra omgången. Motkandidaten Flávio Bolsonaro vägrar erkänna resultatet mot bakgrund av att en domare och tidigare Lula-advokat förlängde röstningen med två timmar.
Valdomstolen TSE (Tribunal Superior Eleitoral) redovisar att Lula da Silva fick 51,8 procent av rösterna mot 48,2 procent för Flávio Bolsonaro.
Lula leder med cirka 4,4 miljoner röster, rapporterar nyhetsbyrån AP.
Resultatet vänder därmed utfallet från den första omgången, då Bolsonaro vann med över 2,2 miljoner rösters marginal.
Annons:
I Brasilien har ingen kandidat som kom tvåa i första omgången tidigare vunnit presidentposten sedan militärdiktaturen tog slut 1985.
Lula: Brasilien är ingens bakgård
Tusentals Lula-anhängare samlade sig på São Paulos största gata och på Cinelândia-torget i Rio de Janeiro när valdomstolen kungjorde resultatet.
Lula tackade väljarna och angrep samtidigt Bolsonaro.
— Det här var ett nederlag för förnekelsen och lögnerna. Det här landet kommer inte att acceptera att vara någons bakgård, säger han.
Lula tillträder därmed, förutsatt att resultatet står sig, sin fjärde mandatperiod den 5 januari 2027.
Botamos pra virar, Brasil! 🇧🇷❤️
Fizemos história nas ruas e nas urnas, com o povo como protagonista de uma caminhada que ainda tem muito pela frente. A democracia venceu, a esperança se fortaleceu e o Brasil segue em frente.
Essa vitória é nossa. E vamos fazer muito mais juntos! 💫
Valresultatet kantas dock av ett kontroversiellt sista-minuten-beslut av Lulas tidigare försvarsadvokat, Cristiano Zanin, som Lula utnämnt till domare i Brasiliens Högsta domstol.
Zanin beslutade på valdagskvällen i anslutning till ordinarie stängning att vallokalerna skulle hålla öppet till klockan 19 i stället för 17.
Båda kandidatlägren hade dock begärt förlängning.
Lula hänvisade till problem med bussarna som kör väljare till vallokalerna i São Paulo och Salvador, två städer där han brukar ha starkt stöd. Bolsonaro pekade på kraftiga regn i södra Brasilien, där han själv har sina starkaste fästen.
Bolsonaro påpekar att Cristiano Zanin tidigare var Lulas försvarsadvokat och anklagar domaren för att "ändra spelreglerna mitt i matchen".
Han gick tidigt ut med att han kommer begära ogiltigförklarande av valet.
— Det är omöjligt att erkänna valresultatet med tanke på det som har hänt.
TRANSLATION:
First Round
Abstentions: 33.5 million (21%)
Blank votes: 2.3 million (2%)
Invalid votes: 3.7 million (3%)
Voter turnout: 125.3 million (79%)
Other candidates: 9.5 million (8%)
Second Round
Abstentions: 30.4 million (21%)
Blank votes: 1.4 million (1%)
Invalid votes: 2.7 million (2%)
Voter turnout: 128.1 million (81%)
Lula: 64.1 million (51.8%)
Flávio: 59.7 million (48.2%)
Between abstentions, blank votes, and invalid votes, they somehow found 5 million additional votes.
Add that to the 9.5 million votes cast for other candidates in the first round, and you have a pool of approximately 14 million new votes.
Flávio gained 4 million votes, going from 56 million to 60 million.
Lula gained 10 million votes, going from 54 million to 64 million.
All figures are rounded.
Of this pool of 14 million votes, Flávio received 29%, while Lula received 71%.
And this happened despite the fact that 10 million of those 14 million votes came from voters who had supported other candidates with more right-leaning political profiles.
The whole thing is so extraordinary that it is extremely difficult to believe.
It’s as if, in just three weeks, voters who had signaled a turn to the right suddenly made a sharp turn to the left.
It’s hard not to think about those two extra hours.
Valdomstolens ordförande Kassio Nunes Marques uppger att förlängningen inte ska ha påverkat resultatet.
Samtidigt konstaterar han att beslutet skapade svårigheter för valets genomförande, skriver den brasilianska nyhetssajten Terra.
Tusentals valmaskiner hade redan stängts av när beslutet om förlängning kom, och programmeringen försvårar ett återöppnande.
TSE behövde därför spärra mottagandet av valprotokollen.
Enligt Marques fanns dessutom inga regler som tillät en förlängning av röstningen. Han uppger också att TSE aldrig tidigare i sin historia hade förlängt den.
— Vi fick den längsta kön av valprotokoll vi någonsin haft, utan att veta säkert om vi hade kapacitet att lagra så mycket data. Bara det hade kunnat äventyra hela det brasilianska valet, säger Nunes Marques.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
