hovrätten – Nya Dagbladet

Sverige har fått ett dysfunktionellt rättsväsende

Jan Sundstedt — Tue, 05 May 2026 12:17:42 +0000

Det finns tillfällen då ett rättssystem inte behöver analyseras särskilt länge för att framstå som dysfunktionellt. Det räcker att se hur det faktiskt fungerar i enskilda fall. Ett färskt exempel på ett sådant tillfälle uppstod när Södertörns tingsrätt i elfte timmen beslutade att ännu en gång skjuta upp huvudförhandlingen i målet mellan en stiftelse kopplad till Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank. Parterna var kallade. Datumet var fastställt sedan lång tid tillbaka. Inblandade parter, vittnen, åhörare och även representanter för delar av journalistkåren hade bokat in dag och tid i sina respektive kalendrar. Målet hade dessutom redan varit föremål för en utdragen process under flera år. Ändå meddelades, mindre än ett dygn före planerad start, att banken hade begärt ytterligare tid för förberedelser – en begäran som domstolen valde att bifalla. Frågan som instinktivt uppstår är enkel: vad är det som återstår att förbereda efter en process som pågått i mer än tre år? [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Flemingsberg, söder om Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] I praktiken innebär beslutet att huvudförhandlingen i målet flyttas fram till januari 2027 – förutsatt att inte endera part behöver ytterligare "betänketid" efter flera år av sådan. Det är en tidsförskjutning som i sig väcker frågor om hur rättsprocessens trygghet ska förstås i praktiken, då en rättsprocess inte enbart bygger på formella regler och slutliga domar, utan också på att parterna kan förlita sig på att processen faktiskt löper framåt inom rimliga tidsramar. När en redan utdragen process skjuts upp ytterligare, och nya datum sätts långt in i framtiden, uppstår därför en principiell fråga om balansen mellan parterna i processen. Inte i juridisk, utan i praktisk mening. Det svenska rättssystemet bygger på principen om "likhet inför lagen". Men likhet inför lagen förutsätter också en viss grad av faktisk likvärdighet i processuella förutsättningar: tid, resurser och möjlighet att hantera upprepade förseningar. [caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Här vänder bankens advokater ryggen åt Nya Dagbladets reporter i samband med det aktuella målets muntliga förberedelse i september 2025. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Ett annat färskt exempel i debatten om rättssystemets funktionssätt är det så kallade Birgitte Bonnesen-målet kopplat till Swedbank. Där friades den tidigare vd:n i tingsrätten, fälldes i hovrätten och friades slutligen i Högsta domstolen. Samma händelseförlopp, samma centrala bevismaterial och framför allt samma lagbok – men tre olika utfall i tre instanser. Formellt är detta en del av systemets konstruktion: varje instans gör en självständig prövning. Men resultatet blir samtidigt att rättsläget framstår som allt annat än rationellt, även när bevisningen i grunden är densamma. Ett tredje område där rättsprocessens tempo ofta ifrågasätts är arvstvister. Trots tydliga testamenten och lagstadgade arvsregler kan utbetalningar i praktiken fördröjas under lång tid, inte minst när dödsbon förvaltas av efterlevande make eller genom utdragna boutredningar. Det finns gott om exempel på arvstvister där särkullbarn till en avliden omgift förälder helt sonika förvägras sin laglott – trots att denna är lagstadgad – utan att detta får några som helst konsekvenser. Även där uppstår en klyfta mellan den rätt som finns på papperet och den rätt som faktiskt realiseras i tid. För den enskilde kan det innebära att lagstadgade rättigheter i praktiken blir vilande under lång tid. Avseende de två exemplen ovan ställer jag mig som lekman frågan: Hur är det möjligt att detta tillåts i en rättsstat? Råder det vilda västern och tombola i svenskt rättsväsende? [caption id="attachment_173358" align="alignnone" width="640"] I många rättsfall framstår det svenska rättsväsendet för den lilla människan mer som en bananrepublik än en seriös rättsstat. Pressfoto: Carl Johan Erikson[/caption] Men åter till det aktuella målet vid Södertörns tingsrätt. Det är där frågan blir som mest konkret. När en planerad huvudförhandling skjuts upp i sista stund, efter en sen processuell begäran från en part, och nytt datum sätts långt fram i tiden, uppstår inte bara irritation – utan en principiell diskussion om hur rättsprocessens tempo påverkar upplevelsen av likvärdighet. Tid är inte en neutral faktor i rättsprocesser. Tid påverkar parternas kostnader, möjligheter och förutsättningar att driva sin sak. När processen sträcks ut över mycket lång tid, och när ytterligare förseningar tillkommer sent i processen, blir detta en del av själva processens dynamik. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägaren lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption] Om rättsstatens legitimitet i längden bygger på förtroende, räcker det därför inte att domslut i sig uppfattas som korrekta. Även processens förutsägbarhet och proportionalitet spelar en central roll. Det är i det ljuset beslutet i Södertörn väcker frågor. Inte enbart om enskilda aktörers avsikter – utan även om hur rättsprocessens struktur i praktiken fungerar när den prövas över tid. När en mångårig process utan till synes rimlig anledning förlängs ytterligare och nästa tillfälle för prövning hamnar flera år fram i tiden, blir den övergripande frågeställningen till sist inte bara hur rättsprocessen avgörs. Frågan blir istället hur lång tid den tillåts pågå innan den faktiskt gör det. Jan Sundstedt

Bullbakande farmor fängslas – svenska rättvisan slår till

Jan Sundstedt — Mon, 28 Apr 2025 13:02:33 +0000

En bullbakande farmor i Norrbotten har av hovrätten dömts till fängelse för att ha sålt hembakta bullar utan tillstånd. Medan rätten ser allvarligt på hennes otillåtna bakverk, undrar många om svenska domstolar har tid att baka bröd av bagateller. En 65-årig kvinna i Norrbotten har dömts till sex veckors fängelse för att ha sålt bullar, bröd och smörgåstårtor via Facebook utan registrerad livsmedelsverksamhet, enligt en dom från Hovrätten för övre Norrland, skriver Bonnierägda Expressen. Kommunen hade förbjudit försäljningen och utfärdat viten på 130 000 kronor, som kvinnan, med pensionärslön, inte kunde betala. Vitet omvandlades därför till fängelse – en påföljd som hennes advokat kallar "orimlig". Kvinnan har under flera år drivit verksamheten och engagerat många kunder på sociala medier genom att lägga upp bilder på bakverk och sina barnbarn.

Jojo, det går bra att ta i med hårdhandskarna när det inte är något våldskapital hos motparten. Bra signal till medborgarna så att ingen ska tro att den systemhotande kriminaliteten kommer att angripas.
— P.M.Vojmå (@mvojmoe) April 28, 2025

Överklagas till HD

Advokat Frida Larsson framhåller att kvinnan såg bakandet som en hobby, där hon ofta gav bort bullar till barnbarnen och tog minimalt betalt för ingredienser. Trots detta väljer hovrätten att göra processen kort med kvinnan, oaktat hennes hälsoproblem och ekonomiska utsatthet. – Hon är mycket nedslagen och förstår inte hur hon ska klara av ett fängelsestraff på grund av sin sviktande hälsa och ålder. Det här har tagit väldigt hårt på henne, säger Frida Larsson. Medan domen väcker folklig vrede och överklagas till Högsta domstolen, ställs frågan: Är det verkligen fängelse som bäst knådar rättvisa i detta fall?

Hovrätten omprövar ”vaccinkrigardom” mot staten

Sofie — Wed, 24 May 2023 07:16:48 +0000

Hovrätten har beslutat ompröva tingsrättens dom mot svenska staten, som dömdes att betala ut ersättning till vaccinkritikern Linda Karlström. När målet tas upp är ännu oklart. Det var i mars som Stockholms tingsrätt dömde den svenska staten att betala 100 000 kronor i ersättning plus ränta till Linda Karlström. I dokumentären "Vaccinkrigarna" blev hon utsatt för ett planlagt karaktärsmord där skattefinansierade SVT-journalister under falsk identitet bland annat utgav sig för att vara ”oroliga småbarnsmammor”, något Karlström menar stred mot Europakonventionens stadgar. Tingsrätten ansåg också att "staten överträtt sina positiva förpliktelser enligt Europakonventionen", däremot ansåg man att SVT inte kan tillskrivas staten och därför heller inte kan ha ”brustit i sina negativa förpliktelser enligt Europakonventionen”. I april meddelade svenska staten att man via Justitiekanslern beslutat överklaga tingsrättens dom, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Nu har Svea hovrätt meddelat prövningstillstånd i målet, rapporterar Dagens Juridik. När målet kommer att tas upp är dock i nuläget oklart. Även Karlström ska ha överklagat tingsrättens dom med motiveringen att hon även vill ha ersättning för sina rättegångskostnader, som uppgick till omkring en miljon kronor, något som tingsrätten inte medgav.

Snippadomen tas upp i Högsta domstolen

Sofie — Mon, 15 May 2023 12:07:05 +0000

Högsta domstolen kommer att "pröva frågan om rättegångsfel förekommit när det gäller hovrättens hantering" vid den uppmärksammade så kallade "snippadomen". Det var i februari som en 50-årig man friades av hovrätten efter att tidigare ha dömts till tre års fängelse av tingsrätten för våldtäkt mot barn. Anledningen till att mannen friades var på grund av att man ansåg att det var otydligt när flickan som blivit utsatt i sitt vittnesmål berättat att mannen i fråga ”höll han handen på hennes snippa och hade ett finger inne i snippan”. Det var ordet "snippa" som av hovrätten ansågs vara otydligt och man använde sig därmed av Svensk ordboks definition, vilket var ”kvinnans yttre könsorgan” och menade därmed att man inte kunde ”chansa” när det gällde om fingret faktiskt varit inne i flickans slida eller inte. I mars överklagade riksåklagaren Petra Lundh domen och menade att det bland annat begåtts rättegångsfel. I samband med överklagan ombads hovrätten att göra ett uttalande gällande domen, där man pekade på att det inte var ordets syfte man varit osäker på, utan vad flickan menat i förhöret. Nu har Högsta domstolen beslutat pröva fallet, skriver man i ett pressmeddelande. Prövningen gäller huruvida det förekommit rättegångsfel samt en prövning av alternativa brottsrubriceringar, vilket inte innebär hela målet utan enbart denna fråga. – Högsta domstolens beslut innebär att domstolen kommer att pröva frågan om rättegångsfel har förekommit när det gäller hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen, säger justitierådet Stefan Johansson som är en av de domare som deltagit i beslutet. – Målet i övrigt har förklarats vilande i avvaktan på hur Högsta domstolen bedömer frågan om rättegångsfel, tillägger han.

Skärpt straff för Estoniafilmare

Isac Boman — Wed, 29 Mar 2023 11:06:52 +0000

Hovrätten skärper tingsrättens dom mot journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson. De båda tvingas betala 80 dagsböter istället för 40 och döms för sin dokumentärfilm för brott mot lagen om skydd för gravfriden. ”Hovrätten har gjort bedömningen att svensk lag som förbjuder undervattensverksamhet vid vraket efter M/S Estonia inte står i strid med folkrättsliga principer om det fria havet, samt att lagen är tillämplig i fallet trots att verksamheten bedrivits från ett tyskflaggat fartyg”, konstaterar rätten i ett pressmeddelande. ”Hovrätten har fastställt att männen gjort sig skyldiga till den åtalade gärningen och liksom tingsrätten funnit att gärningen inte ska vara straffri med hänsyn till principerna om yttrande- och informationsfrihet eller av annat skäl. Hovrätten har ansett att intresset av att skydda gravfriden för det stora antalet omkomna väger klart tyngre än det journalistiska intresse som männen haft”, står det att läsa. Rätten hävdar vidare att ”det journalistiska syftet har dock beaktats i mildrande riktning vid påföljdsbestämningen” och noterar att två av ledamöterna var skiljaktiga och ville att antalet dagsböter från tingsrättsdomen skulle stå fast. De dömda männen kommer att diskutera utfallet med sina advokater och se över eventuella möjligheter att gå vidare juridiskt. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Evertsson och Andersson först friades för sin uppmärksammade dokumentär ”Estonia – fyndet som ändrar allt” – men att rättegången på begäran av Hovrätten sedan togs om varpå de båda dömdes. De två dömda männen har hela tiden hänvisat till yttrandefriheten, pekat på att de befann sig på internationellt vatten med en tysk båt och att deras dykningar var nödvändiga för att få fram mer kunskap om förlisningen. Det kan också noteras att fynden som gjordes i dokumentärfilmen bland annat ledde till att Statens haverikommissionen inledde en ny utredning av förlisningen. Slutsatsen blev dock att man inte kunde hitta några tecken på att fartygen förlist till följd av explosion eller kollision. Nya Dagbladet har sökt Henrik Evertsson för en kommentar.

PFAS-målet avgjort: Kallingeborna nekas skadestånd

Redaktionen — Wed, 21 Dec 2022 15:48:52 +0000

Nu har hovrättens dom angående PFAS-målet fallit. Käranden blir utan skadestånd, trots att man kan konstatera att de utsatts för höga halter av PFAS i dricksvattnet. Anledningen är att man inte kan uppvisa personskada. Det var för åtta år sedan som den så kallade PFAS-skandalen uppdagades. Då framkom att Försvarsmakten använt ett brandsläckningsskum som innehöll de farliga kemikalierna som sedan spridits ut i vattnet under flera decennier. Detta spreds sedan vidare till grundvattnet. I Blekinge hittade man via Länsstyrelsens miljöövervakningsprover de första indikationerna på PFAS och senare tog Ronneby Miljö- och Teknik AB stickprover på grundvattnet i Brantafors som visade förhöjda halter av de giftiga kemikalierna. Då stängde man genast av vattnet vid vattenverket. Däremot hade boende i Ronneby, speciellt i tätorten Kallinge, redan druckit det giftiga vattnet under flera års tid och en rättsprocess mot det kommunägda Ronneby Miljöteknik sattes igång. I april förra året fastslog Blekinge Tingsrätt att kommunföretaget skulle kompensera de kärande, 160 personer som tillsammans skapat PFAS-föreningen, eftersom förhöjda halter PFAS i blodet klassas som personskada. Det innebär i sin tur ökade hälsorisker och fysiska förändringar, samt försämringar av kroppen, enligt rätten. Ronneby Miljöteknik beslöt dock att överklaga domen till hovrätten och menade att skadestånd bör prövas individuellt och att personerna ska kunna uppvisa tydlig koppling mellan intag av PFAS och sjukdom. Den andra omgången för förhandlingarna inleddes 8 november i år. Den 21 november avlutades förhandlingarna vid hovrätten över Skåne och Blekinge. Hovrätten har nu beslutat ogilla tingsrättens tidigare dom. Det innebär att käranden inte får skadestånd då man inte kunnat bevisa att man drabbats av personskada genom att dricka det förgiftade vattnet. Dock har man kunnat konstatera att dricksvattnet som Ronneby Miljö och Teknik AB levererade innehöll mycket höga halter av PFAS och att vattnet därigenom utgjorde en säkerhetsbrist. Man är också överens om att de höga halter PFAS som uppmätts i kropparna kommer från dricksvattnet, men trots det anser inte hovrätten att företaget är skadeståndsansvarigt. – Frågan för hovrätten har varit om kärandena har visat att de drabbats av fysisk personskada. Utgångspunkten för hovrättens prövning är att den som påstår personskada måste bevisa att det föreligger en skada, säger hovrättsrådet Sofia Olsson. Käranden ska nu betala rättegångskostnader för Ronneby Miljö och Teknik AB.

Villkorligt frigiven förbjuds att vistas i två städer

Sofie — Fri, 15 Jul 2022 08:39:59 +0000

Det första vistelseförbudet har nu spikats i Hovrätten. En 26-åring som nu är villkorligt frigiven förbjuds att besöka två svenska städer på grund av återfallsrisk i brottslighet. Det var förra året som Kriminalvården införde möjligheten att besluta om vistelseförbud för villkorligt frigivna som står under övervakning. Syftet ska vara att hindra personer att återknyta kontakten med kriminella nätverk och på så sätt minska risken att personen återfaller i brottslighet. Nu har det första beslutet om vistelseförbud fastställts i Hovrätten, rapporterar Uppsala Nya Tidning. En 26-årig man som blivit villkorligt frigiven förbjuds nu från att vistas i två städer fram till våren 2023. Det gäller Uppsala, där han är boende, samt en annan mellanstor stad. Enligt polisen har mannen en stor roll i ett kriminellt nätverk och därmed kan återfallsrisken i brottslighet vara stor. Mannen dömdes 2020 till två års fängelse för medhjälp till grov misshandel i samband med en knivattack i Uppsala. 26-åringen kommer att bära fotboja fram till hösten för att kontrollera att han inte bryter mot vistelseförbudet. Mannens advokat menar att förbudet enbart bidrar till utanförskap och man har överklagat domen.

Andreas Carlsson frias av hovrätten

Osignerad — Wed, 19 Oct 2016 16:44:35 +0000

I tingsrätten dömdes Andreas Carlsson till tre års fängelse för två fall av misshandel i samband med ett bråk mellan nationalister och vänsterextremister i Malmö 2014. Nu har hovrättens dom kommit och Carlsson frias. Samtidigt döms en 30-årig nationalist till tre års fängelse för grov misshandel och får betala ett stort skadestånd. Det var i mars 2014 som händelserna ägde rum och där både nationalister och vänsterextremister tillfogades skador. Nationalisterna har hela tiden pekat på att de bara försvarade sig efter att de blivit attackerade av en större grupp maskerade människor, medan vänsterextremisterna har hävdat att det var nationalisterna som gick till attack. Hovrätten går dock i stora drag på nationalisternas linje och skriver i domen att händelserna i stort har gått till som Andreas Carlsson och hans vänner har angett, att vänsterextremisterna organiserat sig för att attackera nationalisterna och att några av dessa även burit maskering för att undvika identifiering. "Den samlade bilden av vad som framkommit ger enligt hovrättens mening fog för ett antagande att det snabbt blev känt att det fanns personer på Möllan som tillhörde en grupp som inte var välkomna där", står det att läsa i domen. Vidare menar hovrätten att mycket talar för att Andreas Carlsson har handlat i nödvärn och att han varit omringad av människor som försökt skada honom och hans vänner. Flera av vänstersidans vittnen bedöms också fara med osanning och misstänks ha vinklat sina historier för att skydda sina vänner. En 30-årig man som varit med Andreas Carlsson under kvällen och som friades i tingsrätten bedöms dock till skillnad från Carlsson inte ha handlat i nödvärn och döms till tre års fängelse för synnerligen grov misshandel och ska dessutom betala 400 000 kronor i skadestånd.