SBAB: Ökad arvskomplexitet i svenska familjer

En ny undersökning från SBAB visar ett mönster där svenskarnas arvsvanor förändras. Äldre vill i högre grad använda sina tillgångar under livet, samtidigt som barn och barnbarn ofta räknar med att få del av kapitalet längre fram.

När bonusfamiljer, bostadsmiljoner och gamla oförrätter möts i samma dödsbo ökar dessutom risken för långdragna arvstvister.

En ny genomgång från SBAB visar hur många pensionärer försöker balansera två mål: att leva gott här och nu, men också kunna hjälpa nästa generation ekonomiskt. Den balansen blir svårare när bostäder, sparande och familjerelationer växer samman i ett framtida arv.

För den äldre generationen kan arvet framstå som en fråga om planering och trygghet. För efterlevande barn kan samma arv snabbt bli en konflikt om rättvisa, tidigare löften och förlorade miljoner.

– Vi lever i ett land där en av grundtankarna är att varje generation ska ha möjlighet att stå på egna ben. Du ska inte vara beroende av ärvda pengar utan ha möjlighet att stå på egen ekonomisk grund. Sett ur det perspektivet är det rimligt och kanske inte så förvånande att det är fler pensionärer som vill leva upp sina pengar än att lämna arv, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Den ökade komplexiteten i arvssituationer hänger samtidigt nära samman med hur moderna familjekonstellationer vuxit fram i Sverige, där omgiften och särkullbarn ofta skapar fler parallella intressen i samma dödsbo.

Särkullbarn har i regel rätt att få ut sitt arv direkt, samtidigt som en efterlevande make eller maka skyddas av arvsrättens regler. När flera barnkullar, nya makar och ibland även barnbarn har intressen i samma dödsbo ökar trycket på juridiken.

Regler om laglott, testamente och bodelning ska balansera parternas rättigheter. I praktiken räcker det ofta med ett otydligt testamente, en ifrågasatt bostadsvärdering eller en gammal gåva till ett syskon för att låsa processen.

Arvstvister kan ta flera år – även med testamente och boutredningsman

När bostadspriserna har stigit under lång tid kan även mindre procentandelar få stor betydelse. Ett fritidshus, en bostadsrätt eller en villa kan skilja ett ordinärt arv från ett ekonomiskt genombrott.

Det gör också att gamla oförrätter, ekonomiska förväntningar och släktens mest stridslystna sidor lättare får fäste i processen.

I mer komplicerade dödsbon kan tingsrätten utse en boutredningsman som ska skapa ordning, utreda tillgångarna och driva ärendet framåt. Men även den lösningen kan skapa frustration.

När handläggningen drar ut på tiden tickar kostnaderna vidare, misstänksamheten växer och dödsbodelägarna upplever att konflikten aldrig får ett slut.

Arvstvister handlar därför sällan bara om pengar. De rör också relationer, gamla besvikelser och skilda uppfattningar om vad den avlidne egentligen ville. I sammansatta familjer kan varje ny relation dessutom skapa ytterligare ett intresseblock i samma arv.

– Få saker kan splittra familjer så som arvstvister. För den som vill lämna pengar efter sig till kommande generationer finns det en del saker som kan vara bra att tänka på. Var tydlig med hur du vill att pengarna ska fördelas. Dokumentera större gåvor och klargör om de ska vara en gåva eller förskott på arv. Skriv ett tydligt testamente för det som inte ges bort i livet. Om du vill att gåvan eller arvet ska utgöra enskild egendom, så bör det också dokumenteras, säger Linda Hasselvik.

Arv utvecklas därmed i många fall från en generationsöverföring till en utdragen strid där juridik och familjerelationer kolliderar.

Familjerna har blivit mer komplexa, tillgångarna större och förväntningarna högre. Samtidigt vill många äldre inte längre leva snålt enbart för att maximera barnens framtida arv.

Arvet blir därmed inte bara en fråga om vad som finns kvar när någon dör.

Det blir också en konflikt om vad den äldre generationen anses vara skyldig sina efterlevande – och hur länge de efterlevande är beredda att bråka om svaret.