bankkonto – Nya Dagbladet

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 09:24:45 +0000

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system. Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier. Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras. Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik. Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet. ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen. Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta. Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag. Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter. CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Österrikiske nationalisten: ”Jag har nekats bankkonto 116 gånger”

Emil Fjellstedt — Tue, 24 Feb 2026 13:13:10 +0000

Martin Sellner, ledare för den identitära rörelsen i Österrike, hävdar att han är fullständigt utestängd från det österrikiska banksystemet. Han uppger att han har kontaktat samtliga 340 registrerade banker i landet för att öppna ett företagskonto – utan att få ett enda positivt svar. Sellner beskriver hur han har rest till flera europeiska länder i jakt på bankförbindelser och har försökt kringgå problemen genom att låta andra öppna konton åt honom. Nu driver han rättsprocesser mot både den österrikiska och den tyska staten. På plattformen X redogör Sellner för vad han kallar en systematisk utestängning från finansiella tjänster. Enligt hans egen uppgift har han fått 116 kontoavslag eller uppsägningar. — Jag har varit tvungen att byta bankkonto lika ofta som andra byter rakblad, skriver han.

I have been debanked 116 times.
- I contacted all 340 registered banks in Austria to ask whether they would open a business account for my company. Not a single one agreed. - I tried having other people open accounts under trust agreements. - I traveled to Poland, Estonia,… pic.twitter.com/dFE9F3QnTe — Martin Sellner (@MartinSellner_) February 23, 2026

Försök i flera länder

Sellner beskriver hur han har försökt lösa situationen genom att resa till Polen, Estland, Schweiz, Malta och Georgien för att etablera bankförbindelser. Han har även låtit andra personer öppna konton genom förvaltningsavtal för hans räkning. Inget har fungerat, enligt honom själv. Han publicerade en bild på vad han kallar sin samling av avslagsbrev och antydde att han överväger att göra ett konstverk av dokumenten med titeln "Näringsfrihet i EU".

Förlorade i domstol

I januari avgjordes en rättstvist i Oberlandesgericht Wien, Österrikes appellationsdomstol, där Sellner hade stämt banken Sparkasse för att ha sagt upp hans konto. Domstolen gav banken rätt och slog fast att den inte är skyldig att tillhandahålla företagskonton. Enligt domstolen finns det inte samma skyddsnivå för företagskonton som för privata konsumentkonton, och risken att nekas ett företagskonto är en del av den allmänna affärsrisken. Sellner hade vunnit målet i första instans men förlorade alltså vid överklagandet. Han meddelade att han avser att ta ärendet till högsta instans. — Det är en förlorad drabbning, men saken är ännu inte avgjord. Processen är för viktig för oss alla för att ge upp nu, sade han till tyska Junge Freiheit.

Driver två rättsprocesser

Identitärledaren driver för närvarande rättsprocesser mot både den österrikiska och den tyska staten. Han har vädjat om donationer för att täcka de stigande rättegångskostnaderna, eftersom den förlorande parten i slutändan måste betala motpartens samtliga kostnader. Sellner har tidigare fått bankkonton uppsagda även utomlands. År 2022 avslutade den schweiziska banken Postfinance hans konto. Han har även tidigare fått inreseförbud till flertalet länder. Den identitära rörelsen, som Sellner leder i Österrike, förespråkar likt Restore Britain, "remigration" – att personer med invandrarbakgrund ska återvända till sina ursprungsländer.

Rättegången närmar sig: Nu går Länsförsäkringar Bank till politisk attack mot Nya Dagbladet

Jan Sundstedt — Wed, 21 May 2025 18:34:13 +0000

Under många år har Nya Dagbladet uppmärksammat missförhållanden och korruption både hemma i Sverige och i omvärlden. Inte minst har tidningen rapporterat om ett exceptionellt omfattande maktmissbruk hos storbankerna där många tusentals människor nu stängts ute ur samhällslivet och fått sina liv förstörda genom att de nekats bankkonton, eller låsts ute från grundläggande banktjänster som utgör basen för att vara en del av det moderna samhället överhuvudtaget. Även NyD och tidningens medarbetare har i allra högsta grad mött denna form av repression i samband med att tidningens bolagskonton och även redaktionsledningens privata konton under dramatiska omständigheter stängdes ned av Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022, som i så många andra fall med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – det svepskäl som systematiskt används som förevändning för att låsa tiotusentals hederliga människor och verksamheter ute från sina egna pengar. Storbanken har sedan dess ihärdigt fortsatt att blockera tillgången till bankkontot för en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik. Även trots att det befintliga skyddet gentemot bankerna är svagt verkar det tämligen klart att bankens agerande varit rättsvidrigt, varpå NyD valt att dra Länsförsäkringar Bank till domstol. Detta enligt tidningsledningen inte endast för att ge mediehuset upprättelse efter övergreppet utan framförallt för att statuera exempel och markera att bankernas godtyckliga nedstängning inte är förenlig med en modern demokratisk rättsstat med syftet att åstadkomma ett prejudikat för att få ett slut på bankernas farliga beteende med att stänga ned bankkonton. – Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten som är fullt med ideologiska och politiska angrepp som helt saknar relevans i rättsfallet kring den oberoende mediestiftelse vars bankkonto med tillgångar man fryst med syftet också att vi inte ska ha råd att finansiera en advokat hela vägen i mål, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet. Istället för att bemöta sakfrågan eller kompromissa i den pågående rättsprocessen, som alltså handlar om att man bör öppna den stiftelse man stängt ned, har banken i ett nytt skede av rättsprocessen istället gått till öppet angrepp på redaktionsledningen och tidningens verksamhet - med starkt politiska och ideologiska förtecken.

Bankens ställningstagande: NyD en "extrem" publikation

Redan i ett tidigt stadium har det funnits en misstanke om att mediehuset och stiftelsen angripits av politiska skäl – och att operationen från Länsförsäkringar Bank tydligt framstått som att den motiverats av fientlighet mot tidningens journalistik. I ett yttrande till Södertörns tingsrätt bekräftar nu också banken genom sina advokater dessa farhågor, där man lägger stort fokus på att ideologisera NyD, tidningens redaktion och även den separata stiftelse vars konto man valt att frysa. I detta tar banken stöd av smutskastning från den obskyra vänsterextrema underrättelsegruppen kring Stiftelsen Expo, ett projekt som har sina historiska rötter i den våldsbejakande så kallade autonoma miljön och i nuläget är nära förbunden med den internationella judisk makt-rörelsen, framförallt med den högerextrema amerikanska lobbygruppen ADL som är en uttalad systerorganisation. [caption id="attachment_143605" align="alignnone" width="640"] Tre av Nya Dagbladet avslöjande LF-chefer som arbetade med centrala funktioner på bankens anonyma avdelning där man verkade för nedlåsning av stiftelsens och redaktionsledningens privata bankkonton. Till vänster Susann Fredriksson, centralt funktionsansvarig för penningtvättsfrågor. Mitten: Christian von Ahlefeld, compliance-chef. Till höger Ellinor Örtegren-Johansson, chef för "Financial Crime Prevention". Montage. Foto: Privat/Facebook/LinkedIn[/caption] Banken motiverar sitt tilltag mot den oberoende stiftelsen, som alltså utgör en helt separat juridisk person gentemot tidningen Nya Dagbladet, med ett ideologiskt resonemang där man skandaliserar att NyD uppmärksammat dylika judiska maktlobbygrupper och att tidningen i ett annat tidigare sammanhang även lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst, sakfrågor och projekt som banken menar bevisar att NyD är en "extrem tidskrift". Man försöker därtill också misstänkliggöra NyD genom en mer än 10 år gammal annons av tusentals på tidningen för en firma som säljer bildelar från Tyskland där företagaren haft ukrainskt etniskt påbrå, något som bankens advokater menar ska vara till ytterligare belastning för tidningen.

Fortsätter undvika sakfrågan

Utspelen från banken fortsätter i det hela 33 sidor långa svaromålet. Liksom tidigare undviks själva sakfrågan i princip fullständigt gällande att banken brutit mot befintlig lagstiftning när man blockerat stiftelsen från att mottaga finansiering och bedriva sin verksamhet. Ansvariga för Länsförsäkringar Bank förklarar inte heller närmare vad syftet är med de starkt laddade politiska och ideologiska ställningstaganden man väljer att göra i rättsfallet, men Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson menar att mycket tyder på att det i brist på alternativ handlar om en strategi att försöka skärra tingsrättens så kallade nämndemän, som är tillsatta av riksdagspartier. – Länsförsäkringar fortsätter gång på gång att visa att man inte har några som helst moraliska betänkligheter i denna affär, kommenterar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson. – Man verkar självmedvetna nog att inse att man agerat fel i sak, men det kan man förstås inte erkänna utåt. Det alternativ som då återstår i det svenska rättssystemet är att satsa de resurser man har på att försöka skjuta budbäraren istället, genom att försöka skrämma de politiska nämndemännen i tingsrätten. De verkar helt enkelt hoppas på att sakfrågan över bankens agerande kanske skyms om man lyckas få dem att tänka att vi är riktigt hemska personer, fortsätter chefredaktören.

Skandaliserar kontantuttag

Vid sidan av den politiskt formulerade attacken argumenterar bankens advokater för att det är suspekt att Nya Dagbladet accepterar donationer av sina läsare i form av kontanter. Även det faktum att tidningen välkomnar kryptovalutadonationer utmålas som skandalöst. Det faktum att människor kan skänka pengar till tidningen anonymt och utan risk för att bli spårade är något som banken uppger att man tar mycket allvarligt på, där advokaterna genom skärmdumpar på Nya Dagbladets hemsida vidare ”bevisar” och skandaliserar att NyD möjliggör för integritetsvänliga donationer. Man har också synpunkter på att personerna bakom Nya Dagbladet gjort privata uttag av kontanter, under den aktuella perioden omfattande i snitt drygt 1800 till 3000 kronor i månaden. Detta menar man sammantaget motiverar bankens beslut att sabotera stiftelsens journalistiska verksamhet och fortsätta hålla den blockerad. ”Uttag av kontanter i den storleksordningen är, i dagens kontantlösa samhälle, anmärkningsvärda”, menar man bland annat.

Redaktörerna om Länsförsäkringar: "Totalitära attityder"

NyD:s nyhetschef, Isac Boman, kommenterar bankens beteende som "bisarrt men inte förvånande" att Länsförsäkringar åter visar tydliga tecken på en djupt antidemokratisk internkultur. – Banker finns egentligen till för att tjäna och spara hederliga medborgarnas pengar, på våra villkor. De totalitära attityder som Länsförsäkringar Bank uppvisar är givetvis lika motbjudande som de är demokratiskt problematiska, men likväl tror vi att de fortsätter att tjäna väl som ett pedagogiskt exempel på graden av moralisk förruttnelse som i nuläget präglar branschens internkultur, menar Boman. – Det är därför en självklar, enkel och viktig demokratisk protesthandling mot deras maktanspråk och det kontantlösa samhället de tvingar på oss att ta ut så mycket kontanter vi bara kan om vi vill att det ska finnas kontanter även i framtiden. Det gör jag såklart personligen också, så mycket jag bara kan, tillägger han. Sammantaget menar banken att man, med utgångspunkt från sina ideologiska utgångspunkter, inte ska dömas av tingsrätten för brott för att ha fryst och blockerat de betydande donationer och medel som kan kopplas till den journalistiska stiftelsen. – Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet. Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det alltså kommer att avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat stiftelsen för oberoende medier.

Markus: ”Bankerna ägnar sig åt utpressning”

Isac Boman — Wed, 24 Jan 2024 20:11:27 +0000

När konstnären Markus Andersson loggade in på sin internetbank för att betala räkningar fick han veta att han hade tio dagar på sig att besvara en lång rad märkliga, privata och personliga frågor – annars skulle hans konto stängas ner. I en intervju med Nya Dagbladet kallar han bankens agerande ”vidrigt”, frågar när och hur banken fick denna typ av ”polisiära befogenheter” och uppmanar andra som drabbas att inte bara acceptera den utpressningsliknande verksamheten – utan faktiskt reagera och markera. Nya Dagbladet har vid upprepade tillfällen rapporterat om hur storbankerna blir alltmer maktfullkomliga och kontrollerande och hur människor godtyckligt och utan legitima skäl får sina konton nedstängda och blir av med sina banktjänster – exempelvis för att de satt in eller tagit emot kontanter. Ofta hävdar banken att man måste motverka ”penningtvätt” eller ”terrorism”, men personerna som drabbas är mycket sällan misstänkta för något brott, någon polisanmälan görs inte och de drabbade får överhuvudtaget sällan chans att ens prata med någon verklig person för att diskutera och reda ut frågetecken – istället möts man av standardiserade eller automatiska meddelanden som inte går att svara på.

"Medeltida ockrare"

Konstnären Markus Andersson är en av de som nyligen blivit varse hur dagens svenska banker faktiskt agerar mot sina kunder – även om han än så länge har sitt konto kvar. ”Man tappar hakan. Min bank meddelade nyss att de stänger mitt konto om jag inte svarar på en rad privata, personliga frågor. Sedan när fick banken polisiära befogenheter att gräva i folks privatliv? Helt utan misstanke om något brott, eller några stora pengar i omlopp, tror de alltså att de har rätt att utpressa och gräva i underkläderna på folk?” skriver han i ett upprört inlägg på Facebook och menar att ”dagens banker börjar stinka värre än medeltidens ockrare”. ”Verkligen dags att vi tar dem riktigt hårt i örat och skriker dem rakt däri, att vi är kunder för i helvete! Inga jävla hjon som man kan behandla hur som helst!”, fortsätter han och påpekar att ”banken inte är någon polismyndighet och har faktiskt inte alls att göra med hur du eller någon annan har förvärvat sina pengar”.

Kunderna utpressas

När Nya Dagbladet kontaktar konstnären berättar han att han uppfattade frågorna som märkliga och ”väldigt uttömmande” och det krävdes att han skulle redovisa hur han skulle tjäna pengar under året, om han skulle ta emot utlandsbetalningar eller om han skulle få några pengar från en viss person. – Hur ska man veta det i förväg? Det blev väldigt konstigt, som om man var misstänkt för någonting … De sa att de stänger ner mig om tio dagar om jag inte svarar på deras frågor. – Det blir ju sådant besvär. Jag kan ju välja då att inte svara på deras frågor, men då måste jag börja ta ut pengar därifrån och det blir massa olika besvär med räkningar och eventuella löner, då måste man kontakta lönekontoret och så det blir några dagars jobb utan tvekan, fortsätter han och menar att förfarandet kan liknas vid utpressning. Andersson har aldrig tidigare varit med om att han behöver göra någon slags prognos över hur hans ekonomiska år förväntas se ut och han menar att denna typ av undersökningar knappast heller kan vara bankens uppgift, när det handlar om personer som inte är misstänkta för någon som helst brottslighet.

"Tror inte på det själva"

Som bakgrund berättar han att han en gång kom till det numera nedlagda lokala bankkontoret med 5000 kronor och ville sätta in dessa på sitt lönekonto, men bankpersonalen krävde att han skulle redovisa deras ursprung – något han upplevde som mycket märkligt. Han fick förklarat för sig att det var nya regler som införts och avdelningschefen hävdade också att man krävde förteckningar för att motverka påstådd penningtvätt. – Då sa jag att det där tror du ju inte ens på själv. Ska jag komma hit och tvätta 5000 kronor? Det är ju helt absurt... Jag tror inte att de tror på det själva, att det skulle vara penningtvätt det handlar om. Markus Andersson har tidigare uppmärksammats för sin konst och sin frispråkighet i olika politiska frågor – men han tror inte att bankens agerande var riktat specifikt mot honom som någon slags ”straff”, utan att det är så här Handelsbanken numera behandlar många av sina kunder och att ett stort antal svenskar oavsett politisk tillhörighet drabbats på samma sätt. – Hur det än är så är det ett otyg. De ska inte hålla på så här. Bankerna håller ju på så här med alla möjliga småsparare, småföretagare och andra och tar sig befogenheter som de inte borde ha och som de inte heller har juridiskt vad jag förstår.

Fullständigt oacceptabelt

– Det går över en gräns… Banken ska inte ha rätt att göra så här mot människor. Det är ett vidrigt sätt, sedan när fick de de här polisiära befogenheterna, frågar han sig. Andersson uppmanar andra som drabbas och svenska folket i allmänhet att inte bara tyst acceptera när de hotas av bankerna – utan att faktiskt reagera och visa att den här typen av utpressningsliknande verksamhet är helt horribel. – Det här är ingenting man ska svälja. Vi ska inte behandlas på det här sättet.

Bistånd hotas när bankerna stänger ner föreningars konton

Isac Boman — Wed, 07 Jun 2023 08:20:03 +0000

1 januari 2023 trädde den nya penningtvättslagstiftningen i kraft med påstått syfte att motverka just penningtvätt och finansiering av terrorism. I praktiken har resultatet dock blivit att ett antal ideella föreningar och organisationer som bedriver biståndsverksamhet utomlands har fått sina konton nedstängda av bankerna med hänvisning till bristande kundkännedom – och att färre barn och andra utsatta människor i fattiga länder får den hjälp de är i behov av. Det granskande journalistiska projektet Blank Spot har pratat med Said Agai som är ordförande för den svensk-kurdiska föreningen Stöd till kurdiska barn och fick plötsligt efter 25 år som kund meddelandet att Swedbank utan vidare förklaring eller motivering stänger föreningens konto – och att man får en månad på sig att hitta en ny bank. – Vi har försökt att förklara för Swedbank hur vi använder pengarna som kommer in till oss och vad vi gör med dem. Det finns kvitton och redovisning för allt, förklarar han. Föreningen ägnar sig åt att stötta framför allt föräldralösa barn i iranska Kurdistan med finansiering av medicin, mat, skolgång och andra nödvändigheter – på grund av bankens agerande blir det nu svårt att fortsätta. Det är oklart om de utsatta i området kan få någon hjälp på annat håll. – Det finns nästan ingen som kan hjälpa dessa och vi har möjligheten. Swedbank stoppar nu den möjligheten för oss, säger Agai. Han menar vidare att man överhuvudtaget inte fått någon möjlighet att bemöta bankens bannlysning och han misstänker att agerandet har med Sveriges nya terrorlagstiftning att göra – en terrorlagstiftning som av många ses som en eftergift till Turkiet för att dessa ska godkänna en svensk Nato-ansökan. – Det är svårt att säga varför de stänger vårt konto när vi inte vet anklagelserna. Är det för vad som händer med den nya terrorlagstiftningen och Nato?

Swedbank vägrar förklara sig

När Blank Spot ringer upp Swedbank för att höra om den kurdiska föreningen polisanmälts för penningtvätt eller terrorfinansiering får man veta att nedstängning av en persons eller förenings konto kan göras även om det inte finns någon konkret brottsmisstanke eller polisanmälan, och att enskilda fall inte kan kommenteras. Said Agai och Stöd till kurdiska barn är inte de enda som på senare tid drabbats av bankernas godtyckliga nedstängningar. Enligt Blank Spot har mellan 20 och 30 svensk-kurdiska föreningar och organisationer gått samma öde till mötes efter att de genomfört utlandstransaktioner. ”Runt hälften av dem har fått sina bankrelationer avslutade och resterande har hotats med det”, noterar man. Nuri Kino, som är ordförande för människorätts- och biståndsorganisationen A Demand For Action, som bedriver verksamhet i kris- och krigsdrabbade länder, bekräftar också att ett antal mindre föreningar och organisationer hört av sig till honom och meddelat att de inte längre kan bidra till insamlingar och biståndsarbete – eftersom banken har tagit ifrån dem deras konton. – Mindre aktörer har redan blivit drabbade. De som till exempel samlat pengar till offren för kriget i Ukraina och för jordbävningsdrabbade i Syrien och Turkiet. De hör av sig till oss och säger att de inte kan bidra i framtiden för att de har fått sina konton stängda. Han betonar att det finns en mycket stor oro för att det inte längre går att lita på att bankkonton kan användas för att samla in pengar vid kriser och nödsituationer – något som riskerar att bli förödande för hjälparbetet. – Den 2 mars 2022 kom vi fram till gränsen till Ukraina. Tiotusentals människor, de flesta barn och kvinnor, flydde i panik. De allra flesta hade bara kläderna de hade på sig som bagage. Om inte det svenska civilsamhället, alltså mindre svenska föreningar, snabbt kunde agera och skicka förnödenheter och betala för bussar som tog flyktingar till Sverige hade det varit förödande för ukrainska flyktingar, säger han.

Ett hot mot demokratin

Giva Sverige som är branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna menar att det är ett demokratiskt problem att bankerna på mycket lösa och godtyckliga grunder nekar eller stänger ner föreningars konton för att själva undvika ekonomiska sanktioner. – När bankerna inte vågar eller vill godkänna enskilda föreningar som kunder för att de anser sig inte ha tillräcklig information eller insyn, begränsar det medborgarnas möjligheter att engagera sig i föreningslivet. Därför blir det ett demokratiskt problem, men det ökar ju också riskerna om föreningar och organisationer måste sköta sin ekonomi vid sidan av banksystemet, säger generalsekreteraren Charlotte Rydh. – Utan bankkonto och andra banktjänster som digitala betalningar är det svårt, för att inte säga omöjligt, för de flesta föreningar och organisationer att verka. Det går inte att hantera någon ekonomisk aktivitet för föreningen som tar emot medlemsavgifter, gåvor, inbetalningar för aktiviteter eller betala hyror och andra inköp, tillägger hon. Som privatperson har du idag rätt till ett konto med grundläggande betaltjänster. Denna rätt har dock inte företag, organisationer eller föreningar. Istället är det bankerna själva som bestämmer vem som får vara kund hos dem. Någon välfungerande skyddsmekanism för att säkerställa att banker inte missbrukar sin makt, och av politiska eller andra godtyckliga skäl nekar konton och banktjänster till aktörer de ogillar, existerar inte.

Finansinspektionen: ”Varje dag kontaktas vi av personer som får sina bankkonton nedstängda”

Sofie — Mon, 06 Mar 2023 16:18:27 +0000

Varje dag kontaktas Finansinspektionen av svenskar som blivit av med sina bankkonton eller nekats öppna konton hos svenska banker. Att bli utan bankkonto kan få förödande konsekvenser i dagens samhälle, men bankerna håller hårt i sina så kallade misstankar om penningtvätt och terrorism trots att det förstör människors liv. Ett allt vanligare fenomen idag är att banker systematiskt stänger ner sina kunders bankkonton eller nekar människor att öppna ett nytt konto, ofta med hänvisning till "bristande kundkännedom" som man menar bidragit till misstankar om "terrorism" och "penningtvätt". Bankerna kan dock sällan uppvisa några belägg för detta, utan lägger stor betoning i just misstankar där man efter eget godtycke saboterar för sina kunder, något som Nya Dagbladet har rapporterat vittnesmål från. Finansinspektionen (FI) har även uppmärksammat detta och menade redan förra året att det är ett "växande problem" då ett större antal konsumenter i Sverige skickat in klagomål om nedstängda bankkonton och nekade ansökningar. På ett möte med ett antal banker i Sverige konstaterade FI att det är svårt för konsumenter att verka i dagens samhälle utan bankkonto och menade att bankerna bör prioritera frågan samt föra bättre statistik. Någon förändring har däremot inte skett i frågan och FI har tillsammans med andra myndigheter fortsatt noterat att fler och fler i Sverige tvingas stå utan bankkonto, något som Schibstedtidningen Aftonbladet skrivit om. – Varje dag får vi information om personer eller företag som inte får öppna konton eller får dem avslutade, säger Lars Malmström chef för konsumentavdelningen på Finansinspektionen. Under 2021 handlade 14 procent av klagomålen till stiftelsen Konsumenternas bank- och finansbyrå om uppsagda eller nekade bankkonton, vilket är det vanligaste klagomålet idag. Om man nekats bankkonto kan man kontakta Allmänna reklamationsnämnden för att få hjälp, men av de 170 ärenden som kom in under förra året var det bara två klaganden som fick rätt. Bankerna menar att man blivit hårdare på grund av att kraven att agera mot penningtvätt och terrorism blivit hårdare, men det kan dock ses som tydligt att det används som en orimlig anledning till att stänga ute personer man inte vill ha som kund. Ett tydligt exempel är hur Länsförsäkringar Bank stängde ner bankkontot för medieföretaget bakom Nya Dagbladet, tillsammans med de privata konton som ansvarige utgivaren Markus Andersson och nyhetschefen Isac Boman hade vid samma bank, utan någon rimlig förklaring. Nya Dagbladets tidningsledning meddelade nyligen att man beslutat stämma banken på grund av tydliga lagöverträdelser samt även avser att fortsätta strida för pressfriheten och allas rätt till ett bankkonto.

Nordea: ”Företag får inte öppna bankkonto – om inte dess ägare varit privatkunder”

Isac Boman — Wed, 01 Feb 2023 05:49:36 +0000

Den nordiska storbanken Nordea uppger att man inte tillåter företagskunder att ens ansöka om att öppna konto i banken om inte företagets ägare sedan tidigare är privata kunder i banken, som man uttrycker det, i ”minst fyra månader, ett halvår kanske”. – Då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat, förklarar man när Nya Dagbladet ringer. Tillvägagångssättet, som man menar är ett standardförfarande från bankens sida, strider direkt mot gällande lagstiftning. Nyligen kunde Nya Dagbladet uppmärksamma Leksands Sparbanks hållning att man inte tillåter företag att öppna ett konto i banken om de "inte redan går med vinst" och om inte företagsägarna "tar ut en hög lön" till sina privata konton på banken. Även storbanken Nordea villkorar företagskonton med krav på ägarnas privata konton. Med hänvisning till att man vill ”uppnå kundkännedom”, förklarar man, gör man det i praktiken omöjligt för ett företag att bli kund i banken om inte ägarna sedan tidigare haft hela sitt privata engagemang i just deras bank. De specifika kraven beskriver man samtidigt svävande med att ägarna ska ha varit kunder ”i minst fyra månader, ett halvår kanske”. Man kan inte vara bara företagskund i Nordea? – Nej. Vi vill ha helhetskunder. Det är alltså ett krav ni ställer att man är privatkund? – Kravet vi har är ju att uppnå full kundkännedom och det tycker vi att vi gör genom att vi har privatpersonen hos oss först. Man bekräftar samtidigt att kravet från bankens sida är godtyckligt och förtydligar att man i teorin egentligen inte måste vara privatkund i en bank för att kunna öppna ett konto. Nordea kommer dock att förkasta ansökningar från företagare om man inte är det, förklarar kontakten. Så här låter det när Nya Dagbladets Isac Boman pratar med Nordea: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/nyd-ringer-nordea1.mp3"][/audio] Man måste alltså bli privatkund för att bli företagskund? – Nej det måste man inte, men vill du ansöka som företagskund utan att vara privatkund här så är det risk att du lägger tid på nånting som du ändå får ett nej. I praktiken tillåter man heller inte ens företag att överhuvudtaget lämna in en ansökan om ägarna inte är privatkunder i banken, bekräftar kontakten.

”Vänd dig till din privata bank”

När mediebolaget bakom Nya Dagbladet ansöker om att bli företagskund är det med denna hänvisning man avvisar bolaget att öppna konto i banken. Istället är det första man rekommenderar att ”vända sig till er privata bank”. Hur går det till när man ansöker då även om det är stor risk att man får ett nej? – Man ringer in som du har gjort nu och vi anser att det är en kund som vi vill ha så skickar vi ut en länk men i och med att du inte är privatkund hos Nordea så skickar vi inte ut en länk till dig. Kundtjänsten säger också i explicita ordalag rakt ut att ansökningar från företag där ägarna inte är privatkunder är direkt oönskade. Så här låter det när vi frågar om att ansöka som kunder i banken: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/nyd-ringer-nordea2.mp3"][/audio] Man kan inte ens ansöka då som företagskund om man inte är privatkund? – Nej, inte så som det ser ut för dig idag. Inte så som det ser ut för mig idag? – Mm. Utgående från de uppgifter du har gett mig så vill vi inte att du ansöker för ditt företag. Vilka uppgifter då? – Du har uppgett att du inte är privatkund i Nordea och att du inte har några andra företag som är kund här sedan tidigare. Och då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat. Nordeas policy omöjliggör i praktiken bland annat för företag vars ägare är delägare i mer än ett företag att få tillgång till ett bankkonto med grundläggande betaltjänster. Även företag som är i behov av tjänster från mer än en bank kan med samma logik inte heller ha ett bankkonto hos Nordea.