Annons:

Vild mat saknas i krisråden

Publicerad juni 10, 2026 – av Emil Fjellstedt
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Svenska hushåll uppmanas att ha mat och vatten hemma för att klara kriser och krig. Men varken svenska eller norska krisråd ger konkreta råd om ätliga vilda växter – trots att skog, diken och trädgårdar kan rymma viktiga livsmedelsresurser.

I den svenska broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” uppmanar MSB hushållen att ha hemberedskap för minst en vecka. Under avsnittet om mat rekommenderas bland annat torrvaror, konserver och proteinrika livsmedel.

Broschyren nämner också att man kan ta vara på frukt och bär samt odla ätbart i trädgård, på balkong eller fönsterbräda. Däremot ges inga konkreta råd om ätliga vilda växter.

Frågan har nu väckts även i Norge. NRK rapporterar att Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, DSB, saknar information om att plocka ätliga växter i sin broschyr om egenberedskap, ”Slik bidrar du til Norges beredskap”.

Annons:

Den norska svamp- och nyttoväxtplockaren Ella Grorud anser att kunskapen borde ses som en naturlig del av krisberedskapen. Enligt henne finns omkring 350 ätliga vilda växter i den norska naturen, varav många också förekommer i Sverige.

— Vi går i maten oavsett var vi är, antingen det är i diket, på gräsmattan eller i parken, säger hon till NRK.

Grorud pekar särskilt ut lättigenkännliga växter som maskros, brännässla, gråbo och kirskål. De kan enligt henne skördas under stora delar av året och är näringsrika.

— Det behöver inte vara avancerat, säger hon.

Saknas i norsk broschyr

Hösten 2024 tryckte norska DSB upp 2,2 miljoner broschyrer med råd om egenberedskap. Där finns information om vad invånarna bör ha hemma vid en kris, men inga råd om att ta tillvara ätliga växter.

Tore Kamfjord, fackdirektör för egenberedskap på DSB, säger till NRK att det finns mycket användbart att hämta i naturen, men att myndigheten inte kan få med alla goda råd i en broschyr.

— Även om det är ett bra beredskapsråd har vi inte tagit med det i vår broschyr, eftersom vi inte kan skriva allt som är klokt för beredskapen, säger han.

DSB:s broschyr väntas revideras om ett till två år. Kamfjord utesluter inte att nya råd kan få plats i framtiden.

— Vid något tillfälle ska vi revidera våra råd, och det kan mycket väl hända att vi tar med nya saker då, säger Kamfjord.

Läsaromröstning

Bör svenska och norska myndigheter inkludera konkreta råd om ätliga vilda växter i sina krisberedskapsbroschyrer?

Röstning stängd

Ja, det är en viktig kunskap som kan stärka beredskapen 76%
19 röster
Nej, broschyren bör fokusera på grundläggande hemberedskap 4%
1 röst
Kanske, men bara om råden är enkla och lättigenkännliga 12%
3 röster
Vet ej, det beror på hur omfattande krisen förväntas vara 8%
2 röster

25 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Barnfetman ökar på Island

Publicerad Igår 06:38 – av Markus Andersson
Barnhänder tar pommes frites, bredvid den isländska flaggan.
På den isländska landsbygden har vart tionde barn i grundskoleåldern fetma.

Allt fler barn på Island har fetma, och ökningen är större på landsbygden än i huvudstadsområdet.

Andelen har stigit från 6,5 procent 2014 till drygt 10 procent i dag, enligt den senaste årsrapporten om skolbarns hälsovård, 2025. Globalt räknas nu 8 procent av barnen som feta. På den isländska landsbygden, däribland på Södra Island, är andelen 10 procent bland barn i grundskoleåldern. Det motsvarar omkring 400 barn bara på Södra Island.

Hälsovårdsinrättningen på Södra Island driver projektet Kraftmiklir krakkar, Starka barn, för att möta utvecklingen. Barn och familjer erbjuds behandling och stöd i primärvården. Sjuksköterskan Bjarnheiður Böðvarsdóttir, som samordnar projektet, säger till RÚV att de startade det för att fetman ökade så tydligt i regionen.

— Det kan leda till komplikationer som ämnesomsättningsstörningar, fettlever, sömnapné och högt blodtryck. Barn med fetma löper också större risk att ha fetma som vuxna, och kan då börja utveckla hjärt-kärlsjukdom.

En studie av barn som fått hjälp via primärvården visar enligt henne att viktökningen har bromsats, att vanorna har förändrats och att blodproven har förbättrats. Hälsoministern har särskilt berömt projektet. Böðvarsdóttir hoppas att andra vårdcentraler tar efter.

— Vi hoppas bara att andra vårdcentraler inför ett liknande arbetssätt, för vi anser att det här är mycket viktigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler danskar vill se färre grisar

Danmark

Publicerad september 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Två grisar i ett industristall.

En växande andel danskar vill att grisproduktionen i landets jordbruk ska minska. Motståndet har tagit fart sedan folketingsvalet i våras.

I en mätning som Epinion har gjort för DR Nyheder svarar 49 procent att Danmark bör producera mycket färre eller lite färre grisar. Inför valet den 23 mars var motsvarande andel 37 procent.

Lantbrukshistorikern Peder Dam ser en tydlig acceleration i danskarnas motvilja.

— Jag tror att diskussionen om natur och miljö och djurvälfärd tar allt större plats. Det har skett ett skred de senaste månaderna, eftersom debatten har varit så häftig, säger Peder Dam, lantbrukshistoriker vid Museum Odense, till DR.

Han är ändå förvånad över att andelen som vill se färre grisar inte är högre.

Debatten har rasat samtidigt som Folketinget den 3 september antog en ny gödsellag. Den skärper reglerna för jordbrukets kväveutsläpp och har mötts av protester från jordbruket.

Inte heller branschen själv är överraskad. Jeppe Bloch Nielsen, ordförande för Danske Svineproducenter, säger att grisarna har fyllt medierna sedan valet.

— I regeringsunderlaget står det en mängd saker specifikt om grisar, så det vore enligt min mening onormalt om det inte flyttade folks fokus, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt Muminmugg såldes för rekordsumma

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Muminmuggen Simhopp med snäckskal, med dykande Mumin och snäckmönster
Testupplagan Simhopp med snäckskal tillverkades i tio exemplar och delades ut till personalen på Arabia.

En sällsynt Muminmugg har sålts för 46 023 euro. Nätbutiken Muumimukit rahaksi uppger att det är den högsta kända summan som betalats för en Muminmugg.

Butiken meddelade under onsdagen att auktionen inleddes i slutet av förra året och att fem budgivare lade bud på över 40 000 euro. Köparen är enligt butiken en mångårig samlare från Norden. Affären gjordes i april.

Muggen heter Simhopp med snäckskal. Den vanliga versionen Simhopp var seriens första sommarmugg och kom 2006. Snäckvarianten var en testupplaga från Arabia som aldrig såldes i butik, utan delades ut till personalen på fabriken. Butiken uppskattar att ett tiotal exemplar finns kvar.

Rekordet är butikens, inte ett oberoende register

Rasmus Rantanen, vd för Muumimukit rahaksi, säger till Svenska Yle att han räknade med ett rekord eftersom en likadan mugg senast såldes offentligt för fem år sedan, då för motsvarande omkring 23 000 euro på en svensk auktion.

Han medger samtidigt att en ännu högre summa kan ha betalats privat. Kretsarna är små, säger han, och en sådan affär hade antagligen blivit känd.

Butiken pekar också på Fazermuggen från 2004, tillverkad i 400 numrerade exemplar, som en annan högt värderad upplaga. Den värderas enligt butiken till 15 000 euro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så många pojkar röker på Island

Publicerad september 23, 2026 – av Markus Andersson
En hand håller en tänd cigarett bredvid ett par jeans.
Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island har fördubblats på ett år.

Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island, alltså 15–16-åringar, har fördubblats på ett år. Bland flickorna i samma årskurs är andelen oförändrad.

Det visar den senaste omgången av den isländska ungdomsstudien. Ragný Þóra Guðjohnsen, som leder studien, säger att aggressiv marknadsföring av nikotinprodukter och experimenterande kan vara en del av förklaringen.

Rökning bland unga sjönk under årtionden när reglerna skärptes och det förebyggande arbetet var starkt. Nu, när e-cigaretter, vejp och nikotinpåsar blivit vanliga, ökar cigarettrökningen igen.

— Om vi ser tio till tjugo år tillbaka såg vi den fantastiska utvecklingen att rökningen bland unga gick ned. Det hade nästan kommit dithän att man i presentationerna helt enkelt hoppade över bilden av rökning, säger hon till den isländska public service-kanalen RÚV.

Flickorna har haft högre användning av e-cigaretter. Nikotinpåsar var tidigare betydligt vanligare bland pojkar, men ligger nu på ungefär samma nivå bland pojkar och flickor.

Guðjohnsen pekar också på reklam som riktas mot unga, trots att tobaksreklam är förbjuden, och på att unga verkar få tag på cigaretter utan att bli ombedda att visa legitimation. Hon säger att det förebyggande arbetet kanske har slagit sig till ro efter framgångarna efter år 2000.

RÚV anger inte hur stor andelen rökare är, bara att den fördubblats bland pojkarna mellan 2025 och 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.