Annons:
Annons:

Var tredje ung norrman tror på Gud

Publicerad 21 september 2026 – av Markus Andersson
Man sedd bakifrån i en kyrkbänk, till höger en norsk flagga mot blå himmel
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.

Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.

Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.

Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.

Annons:

— Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.

I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.

Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.

— Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.

Läsaromröstning

Hur bör man tolka att gudstron ökar bland unga norrmän?

Röstning stängd

Ett tillfälligt svar på krig och otrygghet 0%
0 röster
En varaktig reaktion mot sekulariseringens tomhet 38%
9 röster
Ungas sökande efter mening, inte organiserad religion 42%
10 röster
En varning om att samhället svikit ungas trygghet 21%
5 röster

24 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Färre självmord i Norge – men de ökar bland äldre

Publicerad Idag 07:41 – av Markus Andersson

Färre tog sitt liv i Norge 2025 än året innan. Över en längre period har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år.

Folkhälsoinstitutet FHI uppger att 676 självmord registrerades 2025, 65 färre än 2024. Det motsvarar 12 per 100 000 invånare.

Av dem som tog sitt liv var 76 procent män. Frekvensen var högst bland män i åldern 30–49 år, och flest självmord sker bland personer mellan 30 och 69 år.

Trots nedgången har frekvensen stigit svagt sedan 2012, då den var som lägst med 10,6 per 100 000. Rekordet från 1988 ligger på 17,7.

Annons:

Ökningen de senaste åren har varit störst bland de äldsta.

— De senaste åren har ökningen dock varit störst bland personer över 70 år, säger Marianne Strøm, överläkare vid FHI.

Självmordsfrekvensen bland personer över 70 är nu ungefär lika hög som bland 30–49-åringar och 50–69-åringar. Bland unga under 30 år är den relativt stabil och betydligt lägre. FHI antar att mörkertalet är störst bland äldre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet i Finland vill ha mer kärnkraft

Finland

Publicerad Igår 07:04 – av Markus Andersson
Olkiluotos reaktorbyggnader 1 och 2 i Euraåminne i Finland, med röda och vita fasader, höga skorstenar och vatten i förgrunde
Olkiluoto 1 och 2 vid kärnkraftverket i Euraåminne på Finlands västkust.

En klar majoritet av finländarna anser fortfarande att utbyggd kärnkraft är den bästa vägen till mer el, även om stödet har krympt sedan energikrisen.

I en undersökning från Näringslivets delegation, som Yle redovisar, svarar 59 procent att en utbyggnad av kärnkraften vore det bästa sättet att öka elproduktionen. 20 procent är av annan åsikt.

Andelen har minskat med fyra procentenheter sedan våren 2024 och med åtta sedan hösten 2022, då energikrisen var som värst och stödet rekordhögt. Attityden är ändå klart positivare än 2019, innan kriget i Ukraina startade.

Kriget drev upp elpriserna i Europa och fick finländarna att både spara el och kräva mer produktion. Nu har de många datacenter som planeras i Finland väckt ny debatt om hur elen ska räcka, eftersom serverhallarna kräver stora mängder el. Google, som planerar datacenterinvesteringar i Finland 2027–2028, har avtalat med Fortum om el som från 2030 motsvarar upp till hälften av kapaciteten i kärnkraftverket i Lovisa, fram till 2049.

Annons:

Åsikterna går isär mellan könen

Hela 77 procent av männen ser mer kärnkraft som bästa vägen till mer el. Bland kvinnorna är andelen 41 procent.

Även bland kvinnorna är de som håller med fler än de som inte gör det. Av kvinnorna håller 29 procent inte med om att utbyggd kärnkraft är det bästa sättet att öka elproduktionen, medan 31 procent inte tar ställning.

En möjlig förklaring är enligt Näringslivets delegation att kvinnor har fler frågor om säkerheten och om det faktiskt behövs mer kärnkraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska skattemiljoner till granater hamnade hos mjukvarubolag

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Redaktionen
Olivgröna artillerigranater med gula märkningar och metallöglor står tätt tillsammans i en industrimiljö.
Artillerigranater från Rheinmetall, som levererar ammunition till Ukraina. Bilden gäller inte den granskade affären med Datasel.

Danska skattemiljoner som skulle bli granater åt Ukraina har hamnat hos ett italienskt mjukvarubolag. Ukraina har inte fått en enda granat för de danska pengarna, uppger Danwatch.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 23 april 2025 en donation av artilleriammunition via Estland värd cirka 317 miljoner danska kronor. Av pengarna gick 71 miljoner till Datasel i La Spezia, skriver Danwatch. Bolaget är registrerat som mjukvaruutvecklare och ägs sedan 2024 av indiska Neco Defence. Enligt Danwatch har varken Datasel eller ägaren tillverkat artillerigranater.

De danska pengarna ingår i sammanhanget kring den större estniska upphandlingen, där Estland betalat cirka 70 miljoner euro i förskott. Beloppen är olika mått och ska inte förväxlas. Estland har tagit Datasel-kontrakten till skiljedom i Strasbourg, och försvarsminister Hanno Pevkur avgick den 3 september på grund av upphandlingen.

Estland hade enligt Danwatch redan betalat 187 miljoner danska kronor i förskott till Datasel i augusti och oktober 2024 utan att få några granater. Ändå gick ännu en förskottsbetalning till bolaget, den här gången med danska pengar.

Annons:

Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, bekräftar för Danwatch att 9,5 miljoner euro i förskott under Datasel-kontrakten är knutna till finansiering från donatorländer. Myndigheten arbetar för att få tillbaka pengarna. De indiska ägarna vägrar enligt Danwatch betala tillbaka.

Kontroll och insyn

Danska försvarsministeriet vill inte kommentera den konkreta affären. Det svarar att Danmark 2025 gjorde ett finansiellt bidrag via Estland och att processen "har följt samma modus som för övriga finansiella donationer". Försvarsminister Jeppe Bruus har inte besvarat Danwatchs frågor, och ministeriet vill inte svara på om det kände till att Estland betalade just Datasel.

Varken ministeriet eller RKIK vill upplysa om var de återstående 246 miljoner danska kronorna av Danmarks bidrag tagit vägen. Estland hänvisar till en sekretessöverenskommelse med det danska ministeriet. RKIK uppger att oanvända medel från donatorländerna ligger kvar på dess konton.

Frederik Waage, professor i förvaltningsrätt vid Syddansk Universitet, kräver en redogörelse från både nuvarande och tidigare försvarsminister, Troels Lund Poulsen.

— 71 miljoner kronor är så stort ett belopp att Rigsrevisionen bör ta ställning till det. Man måste undersöka hur stort problemet egentligen är och om det finns fler liknande fall, säger Frederik Waage till Danwatch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Googles datacenterbygge i Finland utreds för miljöförstöring

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kalhygge i Hietasyrjänkangas i Laukaa med kvarstående träd, avverkningsrester och skog längs horisonten under blå himmel.
Kalhygge i Laukaa i Finland, fotograferat i april 2025.

Googles planerade datacenter i finländska Muhos har redan väckt kritik för omfattande skogsavverkningar. Nu utreder polisen misstänkt miljöförstöring på byggplatsen, med fokus på dikningen och vattenhanteringen.

Bakom projektet står Tuike Finland, ett dotterbolag till Google. I början av oktober rapporterades att bolaget avverkat skog inför bygget innan miljökonsekvensbedömningen var klar. Tuike kallade då arbetet "helt lagligt och korrekt" och hänvisade till skogslagen.

Förundersökningen inleddes denna vecka på begäran av Tillstånds- och tillsynsverket (LVV), uppger polisen under torsdagen. Fem utredningsbegäranden om projektet hanteras samlat, och polisen pekar på "oklarheter och brister" i dikningen och vattenhanteringen. Förundersökningen väntas pågå till 2027 och ska avgöra om något brott har begåtts.

Tuike anmälde dikningen den 18 september. Då beskrev bolaget omkring nio kilometer nya diken, och merparten var redan grävda. Anmälan skulle ha lämnats minst 60 dygn innan arbetet började, skriver LVV.

Annons:

Marken kan göra vattnet surt

Byggplatsen ligger i ett område med svartskiffer, en bergart som innehåller svavelföreningar. När jorden grävs upp och möter luft kan den bilda syra, och vattnet som rinner ut blir surare och drar med sig metaller. Bolagets egna mätningar visar redan tecken på försurning.

LVV anser att kalkning och kalkfilterdammar inte räcker och att dikena kräver tillstånd enligt vattenlagen. Senast den 5 november ska bolaget lämna en detaljerad plan för vattenhanteringen, annars kan det tvingas till åtgärder vid vite. Arbetena i Muhos är sedan i oktober avbrutna på myndighetens uppmaning.

Tonen från Google har förändrats. Bolagets Finlandschef Antti Järvinen har i en intervju med Yle bett om ursäkt och hänvisat till bolagets tolkning av skogslagen.

— Det ser ut som att vi inte har agerat på ett lagenligt sätt och vi kommer att åtgärda det här, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.