Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.
Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.
Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.
Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.
Annons:
— Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.
I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.
Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.
— Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.
Läsaromröstning
Hur bör man tolka att gudstron ökar bland unga norrmän?
Röstning stängd
Ett tillfälligt svar på krig och otrygghet0%
0 röster
En varaktig reaktion mot sekulariseringens tomhet38%
9 röster
Ungas sökande efter mening, inte organiserad religion42%
10 röster
En varning om att samhället svikit ungas trygghet21%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norska hemvärnet hyrde kamerautrustade bilar till årets största övning och fortsatte köra dem sedan soldaterna upptäckt att bilarna sparat video av dem och av koderna till militära grindar. Ändå har debatten kommit att handla om misstänkt kinesiskt spionage snarare än om försvarets egen hantering av kamerautrustade hyrbilar.
Övningen Hovedstad pågick 14–18 september med nära 5 000 hemvärnssoldater i Oslo och Akershus, enligt Forsvarets pressmeddelande. Hemvärnet är Norges territorialförsvar och består mest av reservister.
Löjtnant Fredrik Blanck, som deltog, uppgav för den norska affärstidningen Dagens Næringsliv att bilarnas lagrade video visade vem som klev in och ut, vart bilarna körde, vem som hämtades upp och hur länge soldaterna stannade på olika platser. Enligt honom fanns även koderna som soldaterna slog in vid grindar och dörrar med. Två anonyma källor bekräftade uppgifterna.
Bilarna rullade vidare
Kamerorna fångade alltså just det som ska skyddas vid en militär grind: koden in. Förbandet körde ändå vidare med samma bilar resten av övningen, eftersom det fanns få alternativ.
Annons:
Inspelningarna raderades först efter övningen. Om uppgifterna bara låg kvar i bilarna eller också fördes över någon annanstans är inte klarlagt.
Changans norska instruktionsbok för modellen Deepal S07 anger att kontinuerlig videoinspelning är avstängd vid start och måste slås på manuellt. Vilken modell och programvara Forsvaret använde är inte bekräftat, och därmed inte heller hur inspelningen startade.
Försvarsminister Tore Onshuus Sandvik sade i Stortinget den 28 september att hyresavtalet byggde på en riskbedömning och att ägarstrukturen var känd. Norska säkerhetsmyndigheten NSM hade redan i sin rapport Risk 2025 pekat ut moderna bilars kameror, mikrofoner och nätuppkopplingar som möjliga läckor. Riskerna var med andra ord beskrivna i förväg, och ändå slogs portkoderna in framför bilarnas kameror.
Från säkerhetsmiss till spionmisstanke
Dagens Næringsliv publicerade nyheten under rubriken "Kinesiskägda hyrbilar filmade hemlig övning: Sparade video av soldater och koder", i svensk översättning. Ägandet, inte förbandets rutiner, fick toppen av rubriken.
Bilarna hyrdes från Hertz Norge, vars ägarkedja går via Volvo Cars till kinesiska Geely. Minst två av dem var elbilar av märket Deepal, som tillhör den statskontrollerade kinesiska biltillverkaren Changan, en separat koncern. Geelys ägarkoppling via Hertz säger inget om vilket bilmärke som hyrdes. När nyheten spreds internationellt på X beskrevs bilarna ändå som kinesiskägda Volvobilar.
Inget i det offentliga underlaget visar att filmerna hamnat i Kina. Volvo Cars har till Dagens Næringsliv avvisat att det kinesiska ägandet innebär en säkerhetsrisk och uppgett att data inte kan delas med Geely utan rättslig grund.
Två stortingsledamöter, Himanshu Gulati från Fremskrittspartiet och Mahmoud Farahmand från Høyre, har begärt svar om vilka säkerhetsåtgärder som vidtogs innan bilarna hyrdes. Den 13 oktober hade ännu inga svar publicerats på Stortingets webbplats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I stället för att öva läsning tittar elever i en skola i Finland på videor i VR-glasögon, bland annat från Youtube. Tanken är att träna ögonen så att läsningen ska gå lättare.
Hagelstamska skolan i Grankulla utanför Helsingfors har bytt ut klassiska läsövningar mot glasögonen, rapporterar finska Yle. Under tolv veckor har eleverna tittat på videor femton minuter om dagen via en särskild app i en mobiltelefon som sitter i glasögonen.
Filmerna, bland annat från Youtube och Yles programutbud, dubbleras så att vartdera ögat ser sin egen version. Syftet är att träna samsyn, alltså hur ögonen och hjärnan arbetar tillsammans. Videorna ersätter läsövningen, inte böckerna.
Flera elever säger att de blir mindre trötta när de läser.
Annons:
Läshastigheten mäts av Imvi, företaget som har utvecklat glasögonen, och försöket saknar jämförelsegrupp. Jeanette Koskinen, universitetslärare i pedagogik vid Helsingfors universitet som följer projektet, skriver i ett mejl till Yle att en del elever läser lika lite och lika ogärna som förut, även om läsningen känns mindre ansträngande för ögonen.
"Vi kan alltså vetenskapligt ännu inte veta om träning med VR-glasögon tränar samsyn i den mån att det påverkar elevers läsning positivt", skriver hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.
I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.
Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.
— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.
Annons:
Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.
— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.
Lyfter fram sin egen uppväxt
Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.
Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.
Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.
Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.
Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.
Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.
Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.
Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.
Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.
Annons:
Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
