Den norska riksantikvarien rekommenderar att sju monumentala skeppsgravhögar från vikingatiden förs upp på landets väntelista för Unescos världsarv. Platserna beskrivs som de viktigaste kulturmiljöerna från vikingatiden.
De sju platserna ligger utspridda över Norge: Gjellestad i Østfold, Borrehaugene, Oseberghaugen och Gokstadhaugen i Vestfold, Storhaug i Rogaland, Herlaugshaugen i Trøndelag samt Rundehågjen på Myklebust i Nordfjordeid.
Rekommendationen lämnades på måndagen till det norska klimat- och miljödepartementet.
— Skeppsgravhögarna i Norge är utan motstycke i världen. De är de viktigaste kulturmiljöerna vi har från vikingatiden, säger riksantikvarie Hanna Geiran till norska statskanalen NRK.
En av platserna är Rundehågjen på Myklebust i Nordfjordeid, som räknas som en av de största skeppsgravarna från vikingatiden som hittats i Norge. Hösten 2024 öppnade arkeologer gravhögen på nytt och fann rester efter ett stort vikingaskepp som bränts och begravts.
— Gravhögarna binder samman landskapet med berättelser från mytologi och sagor. Många av dessa historier lever fortfarande och gör skeppsgravarna till kulturminnen med världsarvsvärde, säger Geiran.
Norge försökte tidigare få vikingarvet på Unescos lista i samarbete med flera länder, men förslaget föll 2015. Denna gång nomineras endast platser där fynden fortfarande ligger kvar på ursprunglig plats – ett krav från Unesco.
Riksantikvarien påpekar att flera av kulturminnena är sårbara och behöver bättre skydd. Om platserna får världsarvsstatus förpliktar sig Norge att bevara dem för all framtid.
Det är nu upp till den norska regeringen att avgöra om förslaget går vidare till en nomineringsprocess. Norge har i dag åtta platser på världsarvslistan, däribland Bryggen i Bergen och de västnorska fjordarna.
