I Reykjavík har stadsfullmäktige godkänt en ny resolution om att införa hbtq-utbildning i stadens grundskolor som en del av sexualundervisningen. Samtliga partier i fullmäktige har ställt sig bakom beslutet.
Resolutionen, som fått stöd från alla politiska partier, lades fram av Líf Magneudóttir från Vänsterpartiet-de gröna.
”Stadsförvaltningen har största förtroende för läraryrket och skoladministratörer, och det är oerhört viktigt att de personer som utbildar våra barn kan göra det utan att behöva uthärda trakasserier och attacker från personer som vill inskränka andras rättigheter”, står bland annat att läsa i resolutionen.
Representanter från olika partier framhöll vikten av utbildningen för att ”bekämpa stigma” och främja en inkluderande miljö. Ragnhildur Alda María Vilhjálmsdóttir från Självständighetspartiet menar att beslutet går i linje med partiets frihetliga ideologi.
– Alla har rätt att älska vem han eller hon än tycker om, oavsett vilket kön den personen identifierar sig som – eller om den personen identifierar sig med något kön alls, säger hon till statskanalen RÚV.
– Vi har alla friheten att bestämma vem vi är och ingen har rätt att begränsa den friheten, fortsätter Vilhjálmsdóttir.
Den alltmer tydliga influensen från hbtq-rörelsen på yngre har blivit ett allt mer politiskt laddat ämne, där det exempelvis i Kanada hölls medborgerliga protester i förra veckan där man uttrycker oro för att utvecklingen orsakar ”för tidig sexualisering och potentiellt skadlig indoktrinering”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Byggnaden ”Gråsuggan” i Lund kan nu tituleras 2024 års fulaste nybyggnation med Kasper Kalkon-priset, efter att Arkitekturupprorets årliga omröstning blivit klar.
Sveriges fulaste nybygge, och Kasper Kalkon-priset är ett antipris som i år genomfördes för tionde gången. Bakgrunden till antitävlingen är den starkt kritiserade arkitekturbranschens utveckling där många länge pekat på att alltför många av Sveriges arkitekter fortsätter att ”överglänsa varandra i fulhet”.
”Vinnaren” får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare ”vinnare” av antipriset har bland andra varit Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö, och senast vann byggnaden ”Kvalmen” i Karlstad. Årets byggnader nominerades av 66 000 personer och byggnader sträcker sig genom stora delar av Sverige.
Slutligen blev det byggnaden Pärlan, även kallad ”Gråsuggan”, som tog hem priset med 3080 röster. Byggnaden har upprättats i Lunds nya stadsdel Brunnshög och är tänkt att bli stadsdelens mest centrala plats. Arkitektföretaget OBOS målade upp Pärlan som en ”mångsidig” byggnad med ”olika vyer med ett spel mellan betong, trä och varma kulörer”. I verkligheten konstateras den dock vara en ensidig kulör av grå betong.
”Slår allt”
”Gråa betongbyggnader har vi nu sett masskopieras så många gånger under de senaste 100 åren att byggnaden bör ses som en bakåtsträvande stilkopia”, skriver Arkitektupproret om Kasper Kalkon-vinnaren.
”Under våra elva år med Arkitekturupproret har vi sett många opassande namn på diverse estetiskt bristfälliga nybyggen, men Pärlan slår allt”, tillägger man vidare i kommentaren om segraren.
På andra plats kom byggnaden Måsholmen, även kallad ”Fängelseskrapan”, som ligger i Skärholmen i Stockholm, följd av Nya Filmstaden Luxe i Uppsala som fått öknamnet ”Fulstaden DeLuxe”. Dessa fick 825 röster respektive 376.
Övriga topplaceringar inkluderar bland andra Hotell Aiden, ”4 shades of poop”, i Karlstad, Fabriken, även kallad Depressionsfabriken, vid Nacka Strand i Stockholm samt Smedjan 26 i Göteborg, som också fått öknamnet ”Gravstenen”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En gränslös identitetspolitisk framtid där kön inte längre ska vara biologiskt. Folkets Radio har intervjuat Kristina Turner som studerat translobbyn – en rörelse som drivs på av mäktiga aktörer.
Transrörelsens linje tenderar mot att demontera människan till ett könlöst neutrum, där man likt en avatargubbe på nätet kan klippa och klistra med sina kroppsdelar utifrån hur man känner sig för stunden. Samtidigt ersätts främst kvinnan av könsneutralt språkbruk, något man bland annat kan se i regeringens uppdaterade abortlagstiftning, där man föreslår att ordet ”kvinna” ska ersättas med ”den som är gravid”.
Författarinnan Kristina Turner har borrat djupare genom den progressiva fasaden som transrörelsen projicerar utåt och menar att det i själva verket är en djupt cynisk strömning som bärs fram av inflytelserika krafter. Här mer i intervjun med Folkets Radio.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Disneys live-action-version av Snövit, som nyligen haft premiär, verkar inte bli den sagosuccé studion hoppats på. Efter år av debatt om casting och en moderniserad handling pekar allt mot att filmen går mot en ekonomisk katastrof samt att fansens farhågor besannats.
Redan långt innan premiären surrade det om problem för Snövit, och tidiga rapporter tyder på att intäkterna inte sjunger ”Heigh-Ho”.
Med en budget som enligt uppgifter ligger runt 250 miljoner dollar (exklusive marknadsföring) hade Disney behövt en stark start. Något som i nuläget inte tycks ha infriats.
Enligt Box Office Mojo drog filmen premiärhelgen i USA och Kanada in blygsamma 43 miljoner dollar och globalt uppskattas intäkterna hittills till 87,3 miljoner dollar, långt under vad som krävs för att gå med vinst. Analytiker spår redan nu att Snövit kan bli ett av Disneys dyraste misslyckanden på senare år.
Långt innan premiären höjdes röster om vad som kunde gå fel, och enligt publikens reaktioner tycks många av de värsta farhågorna ha slagit in.
Castingen av Rachel Zegler som Snövit väckte tidigt kritik från fans som ansåg att hon inte matchade den ”snövita” looken från originalet – en debatt som Zegler själv kommenterat som ”passionerad”.
Fans har också reagerat negativt på att Snövit i den nya versionen är en så kallad ”girl boss”-version. Istället för att räddas av prinsen leder hon nu en landsomfattande revolt mot den onda drottningen (Gal Gadot), medan prinsen blivit reducerad till den klumpige tjuven Jonathan (Andrew Burnap).
Många av de älskade sångerna har tagits ur handlingen och ersatts med nyskrivna melodier. Besvikna fans uppger att det känns som att Disney medvetet klippt banden till det som gjorde originalet från 1937 tidlös – allt i jakten på en modern, politiskt korrekt fasad.
Filmen har fått låga betyg på recensionssajter som Rotten Tomatoes, och recensenter har klagat på allt från bristfälliga visuella effekter till tråkiga prestationer från skådespelarna. Vissa beskriver filmen som ”utmattande dålig”, och kritiserar Disneys hantering av de sju dvärgarna, som i filmen kallas ”magiska varelser”.
Foto: faksimil/Snow White trailer/Youtube
Tydlig negativ trend
Utan att ha sett filmen själv är det tydligt att reaktionerna pekar mot att Disney tycks ha missat målet för många av sina trogna fans. Snövit är dock inte ett isolerat fall – den hakar på en rad live-action-remakes från Disney som allt oftare möts av ljummen respons.
Mulan (2020) floppade med sin avskalade stil och politiska undertoner, och Dumbo (2019) sjönk som en sten trots Tim Burton som regissör. Den lilla sjöjungfrun (2023) klarade sig visserligen hyfsat bättre ekonomiskt, men delade även den publiken med sina moderna grepp.
Snövit tycks förstärka mönstret: höga kostnader, polariserande val och en känsla av att Disney famlar i mörkret efter en fungerande formel. Frågan är om studion kan vända skutan – eller om spegeln på väggen visar en dyster framtid för eventuella kommande remakes?
Baserat på siffror, estimat och publikens tidiga reaktioner ser Snövit ut att bli en dyr läxa för Disney. Vad som händer härnäst får framtiden utvisa – men just nu är det svårt att se happily ever after i sikte.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I William Shakespeares födelsestad Stratford-upon-Avon, England, pågår just nu en hårt kritiserad omprövning av den världsberömde dramatikerns kulturella arv.
Stiftelsen Shakespeare Birthplace Trust, har nämligen beslutat om att ”dekolonisera” sin ansenliga och omfattande samling av bland annat Shakespeare-relaterat material, mot bakgrund av att detta påstås riskera att främja ”vit överhöghet”.
Man uppger att beslutet innebär att utforska imperiets och kolonialismens inverkan på museets samlingar, samt hur Shakespeares verk har bidragit till dessa narrativ.
Stiftelsen menar att vissa objekt i samlingarna kan innehålla ”språk eller avbildningar som är rasistiska, sexistiska, homofobiska eller på annat sätt skadliga”, rapporterar The Standard.
Initiativet är ett resultat av en studie som genomfördes tillsammans med Dr Helen Hopkins från University of Birmingham 2022. Studien kritiserade stiftelsens attraktioner i Stratford för att porträttera Shakespeare som ett ”universellt geni” – en tanke som påstås ”stärka ideologin om vit europeisk överhöghet”.
Som en del i initiativet planerar Shakespearestiftelsen att diversifiera sitt fokus genom att fira globala kulturella bidrag, såsom den bengaliska poeten Rabindranath Tagore och Bollywood-dans inspirerad av ”Romeo och Julia”.
Demontering av historien
Kritiker menar dock att beslutet är en del av en bredare trend att dekolonisera kulturella institutioner. Man uttrycker oro för att en sådan omprövning av historiska figurer som William Shakespeare kan leda till en demontering av inflytelserika vita personer i Väst, snarare än att främja en verklig förståelse för det komplexa kulturella arvet.
Shakespeare Birthplace Trust betonar att projektet inte ska ses som kritik av Shakespeares verk, utan syftar till att omvärdera den historiska kontexten av museets samlingar och artefakter.
Att ”dekolonisera” Shakespeares arv riskerar dock enligt bedömare att inte bara förlora den historiska kontexten av den världsberömde skaldens verk. Initiativet riskerar dessutom att förvanska den kulturella betydelsen av en av de mest inflytelserika författarna genom tiderna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
