Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Den norska riksdagen ber landets samer och övriga minoritetsgrupper om ursäkt för hur dessa behandlats under 18- och 1900-talet.
– Det är en historisk dag, hävdar den samepolitiska kommentatorn Mona Solbakk.
– Vi kan inleda det hela med att beklaga djupt till alla dem som blivit orättvist behandlade i samband med förnorskningspolitiken och det som tidigare storting har gjort, säger Høyres Svein Harberg.
Enligt en norsk rapport som släpptes 2023 påverkades samerna mycket negativt av ”förnorskningspolitiken”, som fördes mellan cirka 1850 och 1950, där samer och andra minoriteter i många fall pressades eller tvingades ge upp sitt språk och delar av sin kultur för att assimileras in i majoritetskulturen och "bli norrmän".
En lång rad norska institutioner har tidigare bett om ursäkt för historiska oförrätter begångna mot samerna – bland annat kungahuset, den tidigare statsministern Kjell Magne Bondevik och det norska lärarfacket Utbildningsförbundet – och nu var det alltså riksdagens tur.
– Det är en historisk dag också sett till symboliken med att Stortinget har rest en lavvo utanför. Vi har aldrig upplevt att en lavvo lagligt står utanför Stortinget, menar Mona Solbakk och syftar på en samisk tältkåta som rests utanför parlamentsbyggnaden.
"Historia måste få vara historia"
Utöver samerna bad riksdagen också om ursäkt för hur kväner, norskfinnar och skogsfinnar behandlats historiskt – alla tycker dock inte att det är rimligt att be om ursäkt för verkliga eller påstådda övergrepp som begicks för flera generationer sedan.
Fremskrittpartiet väljer att gå emot strömmen och tänker inte be om ursäkt för vad norska makthavare för 100-200 år sedan tog sig för.
– Vi anser att historia måste få vara historia, säger Bård Hoksrud (FrP).
