Matpriserna rusar i Norge

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder.

Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen.

Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda".

Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen.

Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar.

Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar.

Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.