Annons:

Høyre vill stoppa asylström med bistånd

Uppdaterad januari 8, 2024, Publicerad januari 7, 2024 – av Jan Sundstedt
Enligt Erna Solberg är det viktigt att den norska migrationspolitiken stramas åt.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 2 100,00 SEK 3% Mål: 75 000,00 SEK

Flera europeiska länder ser nu över möjligheterna att skicka asylsökare till mottagningscenter i andra länder utanför Europa för att där behandla deras ansökningar.

Liberalkonservativa Høyres partiledare Erna Solberg anser att en möjlig lösning är att använda norska biståndspengar för att finansiera hanteringen av asylsökande i länder långt bort från Norge.

I slutet av december lämnade Solberg och sex andra folkvalda från Høyre in ett förslag till Stortinget där de ber ”regeringen att återkomma till Stortinget med konkreta förslag till åtstramningar på invandringsområdet som kan genomföras snabbt om det behövs”.

Enligt Solberg och hennes parti kan en lösning vara ”att införa olika åtgärder för att bygga upp tredje land genom bistånd” – alltså att norska biståndspengar kan användas för att betala andra länder utanför Europa att sköta behandlingen av migranter som sökt uppehållstillstånd i Norge.

Annons:

Enligt förslaget vill Norge följa efter andra europeiska länder som också vill upprätta mottagningscenter utanför det egna landets gränser.

Danmark och Storbritannien

I december gick Storbritannien med på en överenskommelse som innebär att asylsökande kan skickas till Rwanda medan deras ansökningar behandlas. Även Danmarks breda koalitionsregering har en ambition att etablera ett mottagningscenter för asylsökande utanför Europa i samarbete med EU eller andra länder.

De norska regeringspartierna har tidigare sagt att de har som ambition att använda handlingsutrymmet inom den nuvarande lagstiftningen för att hänvisa asylsökande till säkra länder utanför Europa.

– Om man har kommit till ett land och har fått säker bosättning och sedan reser vidare är det en relevant fråga att återvända till det land där man har säker bosättning, har statsminister Jonas Gahr Støre tidigare sagt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sällsynt Muminmugg såldes för rekordsumma

Publicerad Idag 09:36 – av Emil Fjellstedt
Muminmuggen Simhopp med snäckskal, med dykande Mumin och snäckmönster
Testupplagan Simhopp med snäckskal tillverkades i tio exemplar och delades ut till personalen på Arabia.

En sällsynt Muminmugg har sålts för 46 023 euro. Nätbutiken Muumimukit rahaksi uppger att det är den högsta kända summan som betalats för en Muminmugg.

Butiken meddelade under onsdagen att auktionen inleddes i slutet av förra året och att fem budgivare lade bud på över 40 000 euro. Köparen är enligt butiken en mångårig samlare från Norden. Affären gjordes i april.

Muggen heter Simhopp med snäckskal. Den vanliga versionen Simhopp var seriens första sommarmugg och kom 2006. Snäckvarianten var en testupplaga från Arabia som aldrig såldes i butik, utan delades ut till personalen på fabriken. Butiken uppskattar att ett tiotal exemplar finns kvar.

Rekordet är butikens, inte ett oberoende register

Rasmus Rantanen, vd för Muumimukit rahaksi, säger till Svenska Yle att han räknade med ett rekord eftersom en likadan mugg senast såldes offentligt för fem år sedan, då för motsvarande omkring 23 000 euro på en svensk auktion.

Han medger samtidigt att en ännu högre summa kan ha betalats privat. Kretsarna är små, säger han, och en sådan affär hade antagligen blivit känd.

Butiken pekar också på Fazermuggen från 2004, tillverkad i 400 numrerade exemplar, som en annan högt värderad upplaga. Den värderas enligt butiken till 15 000 euro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så många pojkar röker på Island

Publicerad Igår 07:01 – av Markus Andersson
En hand håller en tänd cigarett bredvid ett par jeans.
Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island har fördubblats på ett år.

Cigarettrökningen bland pojkar i årskurs 10 på Island, alltså 15–16-åringar, har fördubblats på ett år. Bland flickorna i samma årskurs är andelen oförändrad.

Det visar den senaste omgången av den isländska ungdomsstudien. Ragný Þóra Guðjohnsen, som leder studien, säger att aggressiv marknadsföring av nikotinprodukter och experimenterande kan vara en del av förklaringen.

Rökning bland unga sjönk under årtionden när reglerna skärptes och det förebyggande arbetet var starkt. Nu, när e-cigaretter, vejp och nikotinpåsar blivit vanliga, ökar cigarettrökningen igen.

— Om vi ser tio till tjugo år tillbaka såg vi den fantastiska utvecklingen att rökningen bland unga gick ned. Det hade nästan kommit dithän att man i presentationerna helt enkelt hoppade över bilden av rökning, säger hon till den isländska public service-kanalen RÚV.

Flickorna har haft högre användning av e-cigaretter. Nikotinpåsar var tidigare betydligt vanligare bland pojkar, men ligger nu på ungefär samma nivå bland pojkar och flickor.

Guðjohnsen pekar också på reklam som riktas mot unga, trots att tobaksreklam är förbjuden, och på att unga verkar få tag på cigaretter utan att bli ombedda att visa legitimation. Hon säger att det förebyggande arbetet kanske har slagit sig till ro efter framgångarna efter år 2000.

RÚV anger inte hur stor andelen rökare är, bara att den fördubblats bland pojkarna mellan 2025 och 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje ung norrman tror på Gud

Publicerad september 21, 2026 – av Markus Andersson
Man sedd bakifrån i en kyrkbänk, till höger en norsk flagga mot blå himmel

Gudstron bland unga norrmän har vänt uppåt efter den långa sekulariseringen. Rörelsen är nu kraftigast i den generation där den länge togs för given.

Bland norrmän under 25 år uppger nu 32 procent att de tror på Gud, mot 22 procent 2024 – den högsta andelen i åldersgruppen sedan 2008. Befolkningen som helhet stannar på 29 procent. Siffrorna kommer från Ipsos Norges Norsk Monitor 2026 och redovisades av NRK under söndagen.

Från 1985 fram till 2022 föll andelen norrmän som uppger gudstro stadigt, från över hälften till omkring en fjärdedel. De senaste fyra åren har nedgången stannat av, och befolkningen totalt visar nu en marginell uppgång.

Projektansvarige Lars Erik Lie säger sig ha blivit överraskad av resultatet och kopplar det till en annan kurva i samma material.

— Vi ser det här i samband med att andelen unga som är oroliga för sin egen trygghet och för krig ökar, säger Lie.

I samma mätning är det för första gången de under 25 som oftast går på gudstjänst – oftare än både befolkningen totalt och gruppen över 60.

Roald Zeiffert, forskningsledare och universitetslektor vid Høyskolen for ledelse og teologi, tolkar utvecklingen som en följd av osäkerheten.

— Folk söker i mycket högre grad efter något mer evigt, fast och sant som kan ge riktning i livet. I en orolig värld med krig, ekonomisk osäkerhet och flytande normer upplever många att den kristna berättelsen ger mening, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049

Energikrisen

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Lovisa kärnkraftverks reaktorbyggnader och skorsten vid vattnet.
Google har tecknat ett elköpsavtal som omfattar hälften av Lovisas kapacitet under 2030–2049. Arkivbild från 2020.

Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.

Beskedet lämnades den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och sade vid presstillfället:

— Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.

Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret

Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har tecknat ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.