Annons:

Fler unga norrmän tar kokain

Publicerad 15 juni 2024 – av Sofie Persson
Droger kokain
Kokainbruk ökar väsentligt risken att drabbas av bland annat hjärtinfarkt.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Andelen unga norrmän som tar kokain har ökat kraftigt, visar den senaste rapporten från EU: s narkotikabyrå EMCDDA. Forskare menar att de stora kokainbeslag som skett de senaste åren kan tyda på att det också har blivit lättare att få tag på drogen.

Genomsnittsanvändandet av kokain inom EU i åldrarna 15–34 år ligger på cirka 2,5 procent, men i Norge ligger siffran på 4,2 procent, vilket är en ökning från cirka 2 procent för bara några år sedan. Det är endast på Irland, där siffran är 4,8 procent, och i Nederländerna, 5,5 procent, som kokainanvändandet är vanligare – vilket gör att Norge hamnar på tredjeplats på den föga smickrande listan.

– Tidigare har vi legat i mitten eller i nedre delen av Europa, säger professor Thomas Clausen vid Senter for rus- og avhengighetsforskning (SERAF) vid Universitetet i Oslo till norska TV2 och fortsätter:

– Jag tycker inte att det är eftersträvansvärt att ligga på pallen. Det ger anledning att fundera över förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare.

Annons:

"Snabb intensiv effekt"

Varför användandet ökat i Norge är dock svårt att säga, menar Clausen, men pekar mot att de stora kokainbeslagen i landet de senaste åren kan tyda på att tillgången har ökat.

– Vi är en stark konsumentmarknad, där även studenter ibland kan spendera 1 000 norska kronor på droger, säger han, men påpekar också att det är en europeisk trend och att Norge inte är "ensamt".

Kokain är vanligast att använda bland unga i slutet av tonåren och början av 20-års åldern. Det är vanligare bland pojkar och män, jämfört med flickor och kvinnor. Clausen menar att kokain bland annat kan ge störningar i hjärtrytmen och högt blodtryck, men också är väldigt beroendeframkallande.

– Kokain är en av de droger som ger en snabb och intensiv effekt. Dessa droger ökar risken för att utveckla ett beroende. I den meningen ligger det i den höga änden av faroskalan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Alkoholproblem bland arbetande i Finland går under radarn

Publicerad Idag 06:55 – av Markus Andersson
Splitmontage med Finlands flagga till vänster och ett glas rödvin och en flaska på ett bord till höger.
Att sköta arbetet utesluter inte alkoholproblem, framhåller överläkaren Kaarlo Simojoki. Genrebild.

Skam får människor att vänta för länge med att söka hjälp för alkoholproblem, säger överläkaren Kaarlo Simojoki. Den som sköter jobbet kan ändå må mycket dåligt.

Många i arbetslivet i Finland har ett skadligt bruk av alkohol, rapporterar Yle. Simojoki är överläkare inom beroendevård vid Mehiläinen i Finland. Han säger att många av hans patienter skäms över att de inte har kunnat kontrollera sitt drickande.

En vanlig föreställning är att en person inte kan ha alkoholproblem så länge arbetet fungerar. Simojoki kallar det ett missvisande sätt att se på saken.

— Livet kan redan vara mycket svårt, men personen håller ändå uppe fasaden och sköter jobbet. Till slut kan allt rasa samtidigt, säger Simojoki till Yle.

Enligt honom gör det finländska samtalet om alkohol saken värre.

— Så fort ett problem uppmärksammas stämplas personen lätt som en fullständig alkoholist. Det ökar skammen och kan göra att man väntar för länge med att söka hjälp, säger han.

Simojoki vänder sig mot idén att någon måste förlora jobb, familj eller hälsa innan förändringen kan börja. Att förlora arbetet kan tvärtom ta ifrån personen rutiner, ekonomi och sociala kontakter.

Han vill i stället att arbetsplatser har ett alkohol- och drogprogram där oro kan tas upp respektfullt, med stöd från företagshälsovården innan det blir en kris. Vilken vård som passar bör bedömas individuellt: för vissa krävs helnykterhet, andra behöver hjälp att minska drickandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isländsk rapport: Större AI-oro bland låginkomsttagare

Publicerad Igår 06:35 – av Markus Andersson

Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.

Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.

Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.

— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.

AI sållar bland sökande

Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.

— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.

Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.

Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.

— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.

Svarta lådan

AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.

— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler unga danskar bor kvar hemma

Publicerad 21 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Fotomontage med en dansk flagga mot blå himmel till vänster och en kvinna med glasögon i en svart soffa till höger, åtskilda
Andelen danska 21-åringar som bor hos föräldrarna har ökat från 32 till 57 procent sedan 2011. Genrebild.

Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.

År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.

Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.

Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.

— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge vill införa 16-årsgräns för Roblox

Publicerad 20 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Ett barn ligger i en soffa och håller en svart surfplatta framför sig.
Norge vill att även spel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn ska omfattas av åldersgränsen. Genrebild.

Norska regeringen vill utvidga sitt ännu inte antagna lagförslag om åldersgräns för sociala medier så att även dataspel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn kan omfattas. Bland annat skulle spelplattformen Roblox omfattas, enligt regeringens bedömning.

Den norska regeringen har sedan tidigare velat införa en åldersgräns för sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat. Arbetet inleddes våren 2024 och har lett fram till planer på ett konkret lagförslag.

Nu meddelar regeringen att även dataspel och meddelandetjänster ska kunna omfattas. De generella undantagen för dem stryks, och i stället får lagen ett villkor om skaderisk. Avgörande blir om en plattform riskerar att skada barn.

Som exempel på sådana risker nämner regeringen skadligt innehåll, beroendeframkallande funktioner och oönskad kontakt från främlingar.

Undantagen behövdes tidigare för att skolappar och ofarliga spel inte skulle träffas. Barn- och familjeminister Lene Vågslid (Ap) betonar att lagen inte blir snävare utan kan träffa fler skadliga plattformar.

— Det kan bland annat gälla dataspel som kan räknas som sociala medier och som har skadliga funktioner, säger hon.

Åldersgränsen gäller fram till 1 januari det år man fyller 16, inte till själva födelsedagen. Alla födda samma år får alltså tillgång samtidigt.

Företagen ska själva ordna fungerande åldersverifiering som följer GDPR. Någon särskild teknik pekas inte ut.

Regeringen siktar på att lägga fram lagförslaget för Stortinget före årets slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.