Forskare vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors har utvecklat en bärbar robotdräkt som gör det lättare för barn med delvis förlamning att gå. Ett tiotal barn i huvudstadsregionen har testat tekniken med positiva resultat, men apparaten behöver bli lättare innan den kan användas i vardagen.
Studien fokuserar på barn med hemiplegisk cerebral pares (cp-skada), där ena kroppshalvan är delvis förlamad och personen har svårt att använda den sidans ben på ett normalt sätt. Omkring hundra barn föds årligen i Finland med denna funktionsnedsättning.
Den bärbara robotiken fästs vid höften och styr fotens rörelser genom kablar och sensorer som placeras i skosulan. Två kablar styrs av en elmotor – den främre kabeln böjer vristen medan den bakre sträcker den, och allt sker i rätt tidpunkt under gången.
— Med gångroboten kan man göra gången lättare och enklare, säger akademiforskare Juha-Pekka Kulmala vid Nya barnsjukhuset till finska statskanalen Yle.
Sensorer styr rörelserna
Tekniken fungerar genom att sensorer i skon registrerar när foten har markkontakt och när kontakten upphör. Baserat på denna information justerar systemet automatiskt mängden hjälp och timing.
— Den största nyttan av apparaten är att vriströrelsen i den förlamade kroppsdelen korrigeras så att den nästan liknar den friska sidan, och rörelsen kan nästan bli helt normal med apparaten, förklarar Kulmala.
Tekniken är ursprungligen utvecklad i USA och används även för rehabilitering av personer med hjärnskador.
Kräver vidareutveckling
De barn som deltagit i studien har gett positiv respons och forskarna har kunnat visa att apparaten korrigerar vristens rörelse och gör gången mer naturlig. Doktoranden Maxwell Thurston har gjort en delstudie om detta som del av sin doktorsavhandling.
Den nuvarande versionen väger dock fyra kilogram, vilket gör den för tung och opraktisk för dagligt bruk.
— Användbarheten måste bli bättre och apparaten mindre. Först då blir den verkligen användbar, konstaterar Kulmala.
Tekniken kan även användas för andra patientgrupper, till exempel personer som drabbats av olyckor eller hjärnskador och fått muskelsvaghet.
Forskningen fortsätter med samma barn och resultaten delas internationellt. Målet är att tekniken i framtiden ska kunna användas inte bara vid träning och rehabilitering, utan även i vardagen.
