En stor del av finländarna vill införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier, enligt en ny enkät.
Av de tillfrågade stöder 53 procent ett förbud för barn under 15 år, medan 28 procent motsätter sig och 19 procent inte tar ställning, skriver Svenska Yle. Undersökningen har genomförts av den borgerliga tankesmedjan Toivo.
Stödet är högst bland Samlingspartiets och Sannfinländarnas anhängare. I båda grupperna vill 59 procent införa åldersgränsen. Motsvarande andel är 46 procent bland De Grönas väljare och 45 procent bland Vänsterförbundets.
Även åldern spelar in. Bland personer mellan 18 och 24 år stöder 45 procent förslaget, jämfört med 56 procent bland personer över 75 år. Enkäten visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor.
Annons:
Finlands regering började i februari utreda ett förbud för barn under 15 år. Målet är enligt ministern för social trygghet, Karoliina Partanen, att en åldersgräns ska kunna införas 2027.
Läsaromröstning
Vad bör väga tyngst i frågan om en åldersgräns på sociala medier?
Röstning stängd
Barns skydd väger tyngre än integritet och frihet.25%
1 röst
Föräldrars ansvar räcker, staten bör inte lagstifta.75%
3 röster
Åldersgräns är rätt, men fokus på utbildning och stöd.0%
0 röster
Tekniska lösningar bättre än ett generellt förbud.0%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finska odlare slår larm om att sallad, morötter och kål blir kvar på åkrarna när butikerna fortsätter sälja importerade grönsaker.
Flera odlare i Svenskfinland har drabbats när handeln prioriterat utländska grönsaker under den finska skördesäsongen, uppger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Följden har blivit att färdiga grödor inte kunnat säljas och i vissa fall fått plöjas ner.
En odlare som drabbats är Anders Abrahamsson på Kimitoön, som tvingades plöja ner sin isbergssallad. Han uppskattar förlusten till tiotusentals euro.
— Det var den enskilt största ekonomiska smällen under de elva år jag odlat isbergssallad. Det känns fortfarande bittert att vi var tvungna att plöja ner salladen då både S-kedjan och Kesko importerat för mycket svensk sallad, säger han till Svenska Yle.
Annons:
Producentorganisationen MTK har också varnat för att isbergssallad, kinakål och morötter riskerar att bli kvar på åkrarna. Kostnaderna för odling, arbete och förpackningar är då redan tagna, medan inkomsterna kan utebli helt.
Handeln pekar på pris och tillgång
Den finländska detaljhandelskoncernen Kesko, som står bakom K-kedjan, säger att import behövs när det inte finns tillräckligt med finska varor och framhåller att priset är viktigt för kunderna. S-gruppen uppger att sortimentet styrs av bland annat tillgång, kvalitet, säsong, pris och efterfrågan.
De två kedjorna har samtidigt en mycket stark ställning. S-gruppen och K-gruppen hade tillsammans 82,5 procent av den finska dagligvarumarknaden 2025, enligt branschens egen statistik.
För odlarna är tiden knapp. Om en färdig skörd inte når butikerna under den korta säsongen kan månader av arbete snabbt förvandlas till svinn och ekonomisk förlust.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finlands justitieministerium utreder en sänkning av åldern för straffrättsligt ansvar. Frågan har aktualiserats efter Sveriges uppmärksammade riksdagsbeslut om ungdomsbrott.
I augusti röstade Sveriges riksdag igenom en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år för särskilt grova brott. Det innebär att barn som fyllt 14 år kan dömas till fängelse för bland annat mord, grov våldtäkt och grovt vapenbrott. Omröstningen slutade med 281 ja-röster och 66 nej-röster.
Förslaget har mött stark kritik från myndigheter, barnrättsorganisationer och forskare. Regeringen har motiverat det med behovet av upprättelse för brottsoffer och att skydda samhället från farliga personer. Reformen är dock inte i kraft. Justitieminister Gunnar Strömmer har sagt att lagen kan börja gälla först under andra halvan av nästa mandatperiod, förutsatt att Tidöpartierna får förnyat förtroende.
Enligt Finlands strafflag måste den som begått en gärning ha fyllt 15 år för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig. Nu vill Finlands justitieminister Leena Meri utreda en sänkning av åldersgränsen för straffrättsligt ansvar.
Annons:
”Även i Finland görs på min begäran en utredning om att sänka åldersgränsen för straffrättsligt ansvar, alltså för personer under 15 år. Projektet har startats vid Justitieministeriet nu under sommaren 2026 och blir klart ännu i år. Jag hoppas att man också i Finland följer Sveriges metoder för att bekämpa ungdomsbrottslighet och sänker åldersgränsen, i enlighet med det som föreslås i Sannfinländarnas kriminalpolitiska program från 2022”,skriver Finlands justitieminister Leena Meri i ett inlägg på X.
Utredningen ska bli klar före årets slut. Först därefter står det klart om den finska regeringen går vidare med ett lagförslag – och vilka brott eller påföljder som i så fall ska omfattas.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Var femte lärare i Finlands grundskolor uppger att de utsatts för våld från en elev. Lärarfacket OAJ varnar för en utveckling som har förvärrats på två år och kräver nationella åtgärder.
OAJ redovisar i sin arbetslivsbarometer från 2026 att 14 procent av de svarande under det senaste året varit utsatta för våld på arbetsplatsen. Vid den föregående mätningen, som genomfördes 2024, var motsvarande andel 10 procent.
Ökningen är särskilt tydlig i grundskolan. Där uppgav 21 procent att de hade utsatts för våld från en elev, jämfört med 17 procent år 2024. Inom småbarnspedagogiken sade en tredjedel av de svarande att de utsatts för våld från barn.
Våldet är i det närmaste helt elevrelaterat. I 99 procent av de fall där lärare uppgav att de utsatts för våld var det ett barn eller en elev som stod för våldet.
Annons:
Speciallärare särskilt utsatta
Skillnaderna är stora. OAJ pekar ut speciallärare och specialklasslärare som de grupper som oftast utsätts för våld. Våldet är vanligast inom småbarnspedagogiken, men har ökat mest i grundskolan under de senaste två åren.
I barometern rapporterades däremot inga våldserfarenheter från dem som arbetar i gymnasieskolan. Bilden skiljer sig alltså tydligt mellan skolformerna.
— Otryggheten i lärande- och undervisningsmiljöerna måste hanteras. Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Många överväger att lämna yrket
För den personal som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga: I sex procent av fallen hade våldet lett till sjukfrånvaro.
42 procent av de tillfrågade hade under det senaste året övervägt att byta bransch. Bland personer under 51 år rör det sig om ungefär hälften.
Våldet är inte den enda förklaringen till att lärare överväger att byta yrke. Samtidigt uppgav 75 procent att de åtminstone ibland känner arbetsrelaterad stress.
OAJ efterlyser nationella handlingsmodeller för att förebygga våld och hot i skolor och daghem. Organisationen vill också se ett särskilt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn.
— Våra medlemmar har efterlyst nationella handlingsmodeller som kan förebygga våld och hotfulla situationer, säger Katarina Murto.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
