Finländare mindre lyckliga

Finländares välmående har försämrats drastiskt sedan 2020, enligt en ny rapport från den socialdemokratiska Kalevi Sorsa-stiftelsen.

Rapporten, som består av sju artiklar och är baserad på arbete av 15 forskare, undersöker olika aspekter av finländarnas välfärd. Den tar upp allt från inkomstutvecklingen för barnfamiljer och könets samt ålderns inverkan på röstningsbeteendet, till integrationen av unga invandrare och inkomströrlighet mellan generationerna.

Data pekar också på att finländarnas psykologiska välmående har sjunkit markant under de senaste åren. Under 2016 svarade exempelvis 82 procent att man upplevde lycka ganska ofta eller hela tiden, en siffra som fortsatte vara relativt hög fram till 2020. Kring årsskiftet 2022–2023 låg andelen på 57 procent. Vidare har andelen som mycket sällan, eller aldrig, känner sig sig lyckliga ökat från 8 till 12,5 procent mellan 2020 och 2022.

Enligt forskarna beror försämringen på alla de kriser som skett de senaste åren, som även påverkat ekonomin med högre levnadsomkostnader, som coronakrisen och Ukrainakriget.

– Vi lever i en multikrisvärld, där flera samtidiga kriser hänger ihop och förstärker varandras effekter. Detta avspeglas också i välfärden, då de senaste årens kriser har drivit upp levnadskostnaderna och krigshotet kastar en skugga över framtiden. Samtidigt visar statistiken att människors sociala rörlighet har försämrats, säger Anna Rajavuori, doktor i statsvetenskap och expert på ojämlikhet vid Kalevi Sorsa-stiftelsen, i ett pressmeddelande.

Välmåendet ska ha försämrats i alla befolkningsgrupper i Finland, men särskilt är det unga personer som mår sämre än tidigare. Forskarna varnar särskilt för att ungdomarnas missnöje måste börja tas på allvar.

– Den kan leda till en anhopning av olika typer av problem, som blir allt svårare och dyrare att lösa, säger en av forskarna, Markus Laaninen.