Finländarna betalar de högsta alkoholpriserna inom EU, visar ny statistik från Eurostat. I hela Europa är det bara Island och Norge som är dyrare.
Statistikbyrån Eurostat har jämfört priserna på en standardiserad varukorg med alkoholdrycker i 36 europeiska länder. Island toppar listan, följt av Norge och Finland.
Eftersom varken Island eller Norge är EU-medlemmar, innebär det att Finland har unionens högsta alkoholpriser. Sverige hamnar på nionde plats, rapporterar Euronews.
Förutom de tre toppländerna är även Turkiet, Irland, Grekland, Albanien och Schweiz dyrare än Sverige. Danmark återfinns på fjortonde plats.
Annons:
De stora prisskillnaderna beror till stor del på skillnader i alkoholskatt.
I Finland kostar varukorgen i prisjämförelsen 210 euro, medan samma korg i vinproducerande Italien bara kostar 84 euro. Finländarna betalar alltså 2,5 gånger så mycket för sin alkohol som italienarna.
Inkomster ingår inte i prisjämförelserna, vilket innebär att rankinglistan inte tar hänsyn till löner eller andra mått på den personliga inkomsten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.
År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.
Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.
Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.
Annons:
— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norska regeringen vill utvidga sitt ännu inte antagna lagförslag om åldersgräns för sociala medier så att även dataspel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn kan omfattas. Bland annat skulle spelplattformen Roblox omfattas, enligt regeringens bedömning.
Den norska regeringen har sedan tidigare velat införa en åldersgräns för sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat. Arbetet inleddes våren 2024 och har lett fram till planer på ett konkret lagförslag.
Nu meddelar regeringen att även dataspel och meddelandetjänster ska kunna omfattas. De generella undantagen för dem stryks, och i stället får lagen ett villkor om skaderisk. Avgörande blir om en plattform riskerar att skada barn.
Som exempel på sådana risker nämner regeringen skadligt innehåll, beroendeframkallande funktioner och oönskad kontakt från främlingar.
Annons:
Undantagen behövdes tidigare för att skolappar och ofarliga spel inte skulle träffas. Barn- och familjeminister Lene Vågslid (Ap) betonar att lagen inte blir snävare utan kan träffa fler skadliga plattformar.
— Det kan bland annat gälla dataspel som kan räknas som sociala medier och som har skadliga funktioner, säger hon.
Åldersgränsen gäller fram till 1 januari det år man fyller 16, inte till själva födelsedagen. Alla födda samma år får alltså tillgång samtidigt.
Företagen ska själva ordna fungerande åldersverifiering som följer GDPR. Någon särskild teknik pekas inte ut.
Regeringen siktar på att lägga fram lagförslaget för Stortinget före årets slut.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Naturen i Norge fortsätter att exploateras trots löften om att skydda den. Nio organisationer bedömer att landet bara är på väg mot 3 av naturavtalets 23 mål till 2030.
FN:s globala naturavtal antogs vid naturtoppmötet i Montreal 2022 och innehåller 23 mål till 2030. Målen ska skydda biologisk mångfald, bevara naturområden och återställa skadade ekosystem.
I rapporten "Naturavtalen i praksis" har nio miljöorganisationer granskat om Norges insatser räcker för att nå målen till 2030.
Organisationerna bedömer att Norge är på rätt väg att nå tre av målen. För tretton mål finns vissa framsteg, men arbetet går för långsamt. För sju mål ser organisationerna inga framsteg alls.
Annons:
De tre mål där Norge enligt rapporten är på rätt väg gäller biosäkerhet, alltså risker från bioteknik, internationellt samarbete om forskning och kapacitet, det vill säga kunskap och förmåga att genomföra naturarbetet, samt jämställdhet. Där har Norge kommit längst, enligt organisationerna.
Bland de sju mål där organisationerna inte ser några framsteg finns markförvaltningen, återställning av skadad natur, skydd av hotade arter och åtgärder mot främmande arter. Där finns också naturhänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske, hänsyn till naturen i olika samhällssektorer och ekonomiska styrmedel som bidrar till naturförlust.
Arvssilver som går förlorat
Biologiprofessorn Dag O. Hessen varnar för föreställningen att Norge har mer än nog med natur att ta av. När naturen försvinner går rekreationsmöjligheter och livskvalitet förlorade, inte minst för dem som kommer efter oss, säger han.
— Vi förlorar en del av arvssilvret som naturen utgör. Och det är klart, ingen är emot natur, men man ser inte konsekvenserna av detta på lång sikt, säger Hessen till NRK.
Regeringens egen naturmelding beskriver samma mekanism. Där står att varje enskild aktörs bidrag till miljöförsämringen kan vara litet, medan konsekvenserna sammantaget blir stora.
Svaga mål och dröjande restaurering
Enligt rapporten ligger en del av problemet i målen själva. Norska mål är ofta svagare än avtalets, och flera är formulerade som att Norge ska "arbeta för", "stärka" eller "föra vidare" insatser, utan mätbara och tidsatta krav. Rapporten menar också att Norge redovisar mer om planer och processer än om resultat för naturen.
WWF, en av organisationerna bakom rapporten, pekar särskilt ut arbetet med att återställa skadad natur. Avtalet kräver att minst 30 procent av skadad natur ska vara under återställning 2030, och WWF:s Sverre Lundemo anser att Norges mål är för svagt. Lundemo säger att naturen går förlorad bit för bit varje dag och att det blir dyrare ju längre åtgärderna dröjer.
Kritiken bemöts av klimat- och miljöminister Sigrun Aasland (Ap). Hon säger att regeringen inte är i mål, men att den tror att Norge kommer i mål 2030. Hon medger samtidigt att exploateringen sammantaget blivit för stor.
— Det är ju inte så att någon har bestämt sig för att exploatera massor av natur, men sammantaget har det blivit för mycket och det tar vi tag i nu, säger Aasland.
Regeringen redovisar nästa gång till Stortinget 2027. Organisationerna vill att den genomgången används för att skärpa målen och göra dem mätbara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Samlingspartiets riksdagsgrupp vill att asylsökande ska vänta på besked i förläggningar utanför EU, och att invandrares arbetslöshetsersättning knyts till arbete utfört i Finland.
Riktlinjerna, som Yle rapporterar om, har tagits fram under riksdagsledamot Atte Kalevas ledning sedan januari 2026. Gruppen vill att Finland går över till valbar migration och alltid självständigt avgör vem som får komma och på vilka villkor man får stanna.
— Vi vill ha människor till Finland som arbetar, driver företag och bygger sin framtid här, säger Kaleva.
Asylsökande ska enligt förslaget flyttas till flyktingförläggningar i länder utanför EU. Beslutsprocessen ska ändå skötas av europeiska myndigheter, och enligt Kaleva möjliggörs upplägget av EU:s migrationspakt.
Annons:
— Asylrätten har missbrukats. Det var aldrig tänkt att den skulle möjliggöra massmigration, säger Kaleva.
Enligt gruppen ryms samtliga förslag inom grundlagen och internationell rätt och kan därför genomföras omgående.
Förmåner följer arbetet
Rätten till arbetslöshetsunderstöd ska enligt riktlinjerna bygga på arbete som utförts i Finland, och ersättningen ska bero på hur länge personen har arbetat i landet. Kraven för garantipension och folkpension ska också skärpas.
Vid familjeåterförening ska den som kallar anhöriga kunna försörja familjen med eget arbete eller företagande. Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ska kräva att personen kan visa att hen integrerats, bland annat genom kunskaper i de inhemska språken och egen försörjning.
Samtidigt vill gruppen snabba på tillståndsprocesserna för arbetskraftsinvandring. Kvotflyktingar ska väljas med större hänsyn till förutsättningarna att anpassa sig till det finländska samhället.
Jukka Kopra, gruppens ordförande, fick frågan om alla ledamöter står bakom riktlinjerna.
— Det behövdes ingen omröstning, svarar Kopra.
Att riksdagsgruppen har nya riktlinjer innebär ändå inte automatiskt att Samlingspartiet som parti anammar dem.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
